Högsta strömordning enligt Strahler 2 25 % Övrig strömordning: 1 75% 242
Karterad vattenbiotop:
Uppströms höh (max): 125 Nedströms höh (min): 89
m Lutning exkl sjöar: 148,76m/km inkl sjöar148m/km
% Kartering enligt metodik (1997), kompletterad 1999.
Typ av biotopkartering:
OBJEKT: STRUKTURELL MÅNGFORMIGHET Dominerande markanvändningstyper i närmiljön (%)
Barrskog/blandskog: 0%
Opåverkade typer: 81%
Påverkade typer: 19%
Antal naturliga marktyper>5% 2
Dominerande strömtyper (% av sträckan)
Lugnflytande: 0% Strömmande: 56% Stråkande/forsande: 44% Antal dominerande strömtyper: 2
Dominerande bottensubstrat (% av sträckan)
Grovdetritus 0% Mjukbotten: 0% Sand 0% Grus 0% Sten 56%
Block: 0% Häll: 44% Antal bottentyper >5% (EJ grovdetritus): 2
Övervattensarter: 0% Flytblads-/fritt flytande arter:
0%
Undervattensarter med fingreniga/linjära blad:
0%
Rosettformade
undervattensarter 0%
Mossor och levermossor: 100%
Övriga alger: 0%
Antal vegformer: 1 Undervattensarter
med hela, breda blad:
0%
6700030
Inga vegtyper angivna:
0%
(närmiljö från satellitdata, 50 m bred zon på vardera sidan om vattendraget)
Dominerande vattenvegetation (% av sträckan)
Huskvarnaån
Allmän beskrivning:
Huskvarnaån har sina källor uppe på det småländska höglandet sydväst om Nässjö och mynnar i Vättern inne i Huskvarnaviken, Jönköpings kommun. Ån avvattnar bl.a Stensjön, Ylen och Stora Nätaren. En sträcka på 35015 m är inventerad upp till sjön Ylen. På denna sträcka flyter ån genom Ramsjön, Stensjön och Laggarebosjön och sträckan inkl sjöar är 38865 m. Avrinningsområdet är ca 908 km2 stort varav 22 % utgörs av sjö och 57 % av skogsmark.
Detaljer från biotopkarteringen:
Vattendragets strömtyper domineras av lugnflytande sträckor. Det finns 12 vandringshinder varav 9 är artificiella (inkl. 2 sjöutlopp) och 3 är naturliga. 12 är definitiva och 1 är passerbart för öring. 83,4 % av
vattendragssträckans karterade längd är rensad (dominans av svagt), omgrävd eller utgörs av torrfåra. Höjden över havet i den övre delen är 251 m och i den nedre delen 89 m vilket innebär en lutning på 0,5 % vilket betecknas som tämligen hög lutning. Närmiljön domineras av skogsmark, i huvudsak lövskog men den enskilt största kategorin utgörs av åkermark.
3
Måttligt naturvärde2,5 3 3,5
Naturvärde:
Naturlighet:
Raritet:
Artrikedom:
Naturlighet
0 1 2 3 4 5
Fysiska ingrepp Påverkan på flödet Markanv. i närmiljön Vattenkvalitet Förändr i biologi Fragmentering
Raritet Artrikedom
0 1 2 3 4 5
Bottendjur
Bottendjur riksinvent.
Fisk
Växter
Ryggradslösa djur
Fiskar
Fåglar
Däggdjur
Rätt
Naturligt vandringshinder. Foto:
Länsstyrelsen 10
9
NATURLIGHET, VÄRDE
N1Bestående ingrepp:
N2 Påverkan på flödet:
N3 Markanvändnings-intensitet i närmiljön:
N4 Vattenkvalitet:
N5/N6 Förändringar i biologin:
Naturlighetsvärderingarna poängbedöms i en skala mellan 0-5. Med klass 5 avses den mest gynnsamma situationen och klass 0 den mest störda. BG= Bedömningsgrunder för miljökvalitet - sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket 1999).
Kriterium Klass Kommentar
ARTRIKEDOM, VÄRDE RARITET, TOTALPOÄNG
A2 Bottenfauna:
A3 Fiskfauna:
Raritetssvärderingarna bygger på formeln i metodavsnittet. Ju högre poäng desto mer gynnsam situation.
Artrikedomen poängbedöms i en skala mellan 0-5. Med klass 5 avses den mest gynnsamma situationen.
Kriterium Klass Svenskt namn
Kriterium Klass
Vetenskapligt namn Hotkategori Ra1 Växter:
Ra 2 Ryggradslösa djur:
Ra3 Fisk:
Ra4 Fågel:
Ra5 Amfibier och däggdjur:
N7 Fragmentering:
A1 Makrofyter: Ingen inventering genomförd i något av objekten.
2
Dammar: Ebbes damm Stensholm, Karlsfors, Ramsjöholm, Visslebo, Torestorp.
Dessutom reglering av Ylens och Stensjöns utlopp. Uppgifter om typ av reglering saknas.
1,0 diken/vattenuttag per km, dagvattenpåverkan från Huskvarna tätort.
Alk kl 2 BG, tot-P kl 1 utom nedstr Huskvarna ARV där tot-P är kl 3,Cr, Ni kl 3, Co, Cu, Zn kl 2 BG.
Gös förekommer i ån samt i Ylen, Ramsjön och Stensjön. Signalkräfta finns i ån.
Fisksamhället kl 4 och 5 enligt FIX.
Mellan Karlsfors och Ramsjöns utlopp i Ramsjöholm. Naturliga hinder i Huskvarna.
Den naturliga fragmenteringen är 10%. Skillnaden mellan artificiell och naturlig fragmentering är 17%, vilket ger klassningen.
2 Artantal
25
8 5
Huskvarnaån
Samlad värdering:2,5
3
3,5
Artantal riksinv Klass riksinv Antal undersökta lokaler 1
7 Ingrepp har förändrat % av objektets längd.
27%
2
av strandlängden utgörs av artificiella marktyper (åker, hygge och bebyggelse/anlagda ytor).
46%
3 Måttligt naturvärde
flodnejonöga Missgynnad (NT)
1 Lampetra fluviatilis
kungsfiskare Alcedo atthis Sårbar (VU)
2
storspov Numenius arquata Missgynnad (NT)
1
utter Lutra lutra Sårbar (VU)
2
Försurning och kalkning:
Påverkas inte av kalkning.
Vandringshinder Nyckelbiotoper Fiskevårdsområde:
* 2= definitivt hinder, 1= partiellt och 0= passerbar Typ av hinder
Lokal Naturligt För öring* För mört* Fiskväg
Typ Antal Andel, %: (nyckelbiotop=NYCK, potentiell nyckelbiotop= POT)
Andel (%) av vattendragsträckan som utgörs av nyckelbiotop eller potentiell nyckelbiotop. Gäller nyckelbiotoperna strömmande, lugnflytande, fors, och blockrik. För dessa anges inte något antal. Antal nyckelbiotoper eller potentiella nyckelbiotoper som finns på sträckan. Gäller kvill, brink, fall, sjöinlopp, sammanflöden, sjöutlopp, korvsjöar, utströmningsområden och kultumiljöer. För dessa anges inte någon längdandel.
Status
Vattenvårdsprogram finns för Ylen, Stensjön och Ramsjön. Häckande forsärla och strömstare. Ett potentiellt rikkärr vid Hällestorp. Våtmarksinventeringen: Vildmossen (klass 4), Ledstorpamossen (klass 3), Brunnstorpamossen (klass 3), mosse (klass 1), mosse (klass 2) och mosse (klass 3). Strömsholmsskogen är N2000-område och omfattas avr
myrskyddsplanen. Ängs- och hagmarksinventeringen: Ramsjöholm (värdeklass 3, öppen hagmark), Roestorp, Broholm (värdeklass 1, björkhage, öppen hagmark, sötvattensstrandäng), Poarp (värdeklass 3, björkhage) och Nyholm (värdeklass 3, öppen hagmark). Riksintresse för naturvård Huskvarnaån (fr o m Ryssbysjön till Stensjön). De tre riksintressena för kulturmiljövård är Djuraarp, Roestorp; Stensholm, Lundaberget samt Huskvarna. Ån utgör reproduktionsområde för vätteröring och harr. Stationär öring finns uppströms. Ån är viktig både för fiske och rekeration. Ån rinner genom Stensholmskärret, som restaurerades under 2002 och 2005 och är en viktig fågellokal.
Negativa förhållanden:
Flera ej kommunicerade förorenade markområden. EMIR-anläggningar: Carlsfors bruk AB, Östra fabriken och
Husqvarna AB. Förhöjda Hg- halter i gädda i Ylen, Stensjön och Ramsjön. Flera vägar korsar varav den största är E4:an.
Ån påverkas i de nedre delarna av dagvatten, Huskvarna SRV. Huskvarnafallen torrläggs tidvis. Längre upp i vattensystemet finns Ryssbysjön, som är starkt övergödd, ett problem som sprider sig längre ner i vattensystemet men ännu inte har nått de delar som ingår i denna rapport.
naturligt hinder 2 2 nej
Rosendalsfallet ja
naturligt hinder 2 2 nej
Slipstensfallet ja
naturligt hinder 2 2 nej
Strax före dammen ja
damm 2 2 nej
sjöutlopp 2 2 nej
Ramsjöholm nej
damm 2 2 nej
Strax uppströmms Ramsjön ja
trumma, fiskgaller 2 2 nej
Övre Visslebo ja
damm 2 2 nej
Ramfallet nej
damm 2 2 nej
Torestorp nej
sjöutlopp 2 2 nej
Kungsbro utlopp ur Ylen nej
Forsande sträcka 1% NYCK
Lugnflytande sträcka 16% NYCK
Strömmande sträcka 5% NYCK
Lugnflytande sträcka 1% POT
Strömmande sträcka 2% POT
OBJEKT: IDENTIFIERING
Län: F Kommun: Jönköping HuvudARO: Motala Strö
Ekokarta: 7E0c, 7E0d, 7E1b, 7E1c, 7E1d, 7E2d, 7E2e, 7E3e 673
Topokarta: 7ESV
OBJEKT: BASDATA
m m
Objektets längd inkl sjöar 38865 Karterad strandbiotop: 64108
m m