• No results found

Högsta strömordning enligt Strahler 2 25 % Övrig strömordning: 1 75% 242

Karterad vattenbiotop:

Uppströms höh (max): 125 Nedströms höh (min): 89

m Lutning exkl sjöar: 148,76m/km inkl sjöar148m/km

% Kartering enligt metodik (1997), kompletterad 1999.

Typ av biotopkartering:

OBJEKT: STRUKTURELL MÅNGFORMIGHET Dominerande markanvändningstyper i närmiljön (%)

Barrskog/blandskog: 0%

Opåverkade typer: 81%

Påverkade typer: 19%

Antal naturliga marktyper>5% 2

Dominerande strömtyper (% av sträckan)

Lugnflytande: 0% Strömmande: 56% Stråkande/forsande: 44% Antal dominerande strömtyper: 2

Dominerande bottensubstrat (% av sträckan)

Grovdetritus 0% Mjukbotten: 0% Sand 0% Grus 0% Sten 56%

Block: 0% Häll: 44% Antal bottentyper >5% (EJ grovdetritus): 2

Övervattensarter: 0% Flytblads-/fritt flytande arter:

0%

Undervattensarter med fingreniga/linjära blad:

0%

Rosettformade

undervattensarter 0%

Mossor och levermossor: 100%

Övriga alger: 0%

Antal vegformer: 1 Undervattensarter

med hela, breda blad:

0%

6700030

Inga vegtyper angivna:

0%

(närmiljö från satellitdata, 50 m bred zon på vardera sidan om vattendraget)

Dominerande vattenvegetation (% av sträckan)

Huskvarnaån

Allmän beskrivning:

Huskvarnaån har sina källor uppe på det småländska höglandet sydväst om Nässjö och mynnar i Vättern inne i Huskvarnaviken, Jönköpings kommun. Ån avvattnar bl.a Stensjön, Ylen och Stora Nätaren. En sträcka på 35015 m är inventerad upp till sjön Ylen. På denna sträcka flyter ån genom Ramsjön, Stensjön och Laggarebosjön och sträckan inkl sjöar är 38865 m. Avrinningsområdet är ca 908 km2 stort varav 22 % utgörs av sjö och 57 % av skogsmark.

Detaljer från biotopkarteringen:

Vattendragets strömtyper domineras av lugnflytande sträckor. Det finns 12 vandringshinder varav 9 är artificiella (inkl. 2 sjöutlopp) och 3 är naturliga. 12 är definitiva och 1 är passerbart för öring. 83,4 % av

vattendragssträckans karterade längd är rensad (dominans av svagt), omgrävd eller utgörs av torrfåra. Höjden över havet i den övre delen är 251 m och i den nedre delen 89 m vilket innebär en lutning på 0,5 % vilket betecknas som tämligen hög lutning. Närmiljön domineras av skogsmark, i huvudsak lövskog men den enskilt största kategorin utgörs av åkermark.

3

Måttligt naturvärde

2,5 3 3,5

Naturvärde:

Naturlighet:

Raritet:

Artrikedom:

Naturlighet

0 1 2 3 4 5

Fysiska ingrepp Påverkan på flödet Markanv. i närmiljön Vattenkvalitet Föndr i biologi Fragmentering

Raritet Artrikedom

0 1 2 3 4 5

Bottendjur

Bottendjur riksinvent.

Fisk

Växter

Ryggradssa djur

Fiskar

Fåglar

Däggdjur

Rätt

Naturligt vandringshinder. Foto:

Länsstyrelsen 10

9

NATURLIGHET, VÄRDE

N1Bestående ingrepp:

N2 Påverkan på flödet:

N3 Markanvändnings-intensitet i närmiljön:

N4 Vattenkvalitet:

N5/N6 Förändringar i biologin:

Naturlighetsvärderingarna poängbedöms i en skala mellan 0-5. Med klass 5 avses den mest gynnsamma situationen och klass 0 den mest störda. BG= Bedömningsgrunder för miljökvalitet - sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket 1999).

Kriterium Klass Kommentar

ARTRIKEDOM, VÄRDE RARITET, TOTALPOÄNG

A2 Bottenfauna:

A3 Fiskfauna:

Raritetssvärderingarna bygger på formeln i metodavsnittet. Ju högre poäng desto mer gynnsam situation.

Artrikedomen poängbedöms i en skala mellan 0-5. Med klass 5 avses den mest gynnsamma situationen.

Kriterium Klass Svenskt namn

Kriterium Klass

Vetenskapligt namn Hotkategori Ra1 Växter:

Ra 2 Ryggradslösa djur:

Ra3 Fisk:

Ra4 Fågel:

Ra5 Amfibier och däggdjur:

N7 Fragmentering:

A1 Makrofyter: Ingen inventering genomförd i något av objekten.

2

Dammar: Ebbes damm Stensholm, Karlsfors, Ramsjöholm, Visslebo, Torestorp.

Dessutom reglering av Ylens och Stensjöns utlopp. Uppgifter om typ av reglering saknas.

1,0 diken/vattenuttag per km, dagvattenpåverkan från Huskvarna tätort.

Alk kl 2 BG, tot-P kl 1 utom nedstr Huskvarna ARV där tot-P är kl 3,Cr, Ni kl 3, Co, Cu, Zn kl 2 BG.

Gös förekommer i ån samt i Ylen, Ramsjön och Stensjön. Signalkräfta finns i ån.

Fisksamhället kl 4 och 5 enligt FIX.

Mellan Karlsfors och Ramsjöns utlopp i Ramsjöholm. Naturliga hinder i Huskvarna.

Den naturliga fragmenteringen är 10%. Skillnaden mellan artificiell och naturlig fragmentering är 17%, vilket ger klassningen.

2 Artantal

25

8 5

Huskvarnaån

Samlad värdering:

2,5

3

3,5

Artantal riksinv Klass riksinv Antal undersökta lokaler 1

7 Ingrepp har förändrat % av objektets längd.

27%

2

av strandlängden utgörs av artificiella marktyper (åker, hygge och bebyggelse/anlagda ytor).

46%

3 Måttligt naturvärde

flodnejonöga Missgynnad (NT)

1 Lampetra fluviatilis

kungsfiskare Alcedo atthis Sårbar (VU)

2

storspov Numenius arquata Missgynnad (NT)

1

utter Lutra lutra Sårbar (VU)

2

Försurning och kalkning:

Påverkas inte av kalkning.

Vandringshinder Nyckelbiotoper Fiskevårdsområde:

* 2= definitivt hinder, 1= partiellt och 0= passerbar Typ av hinder

Lokal Naturligt För öring* För mört* Fiskväg

Typ Antal Andel, %: (nyckelbiotop=NYCK, potentiell nyckelbiotop= POT)

Andel (%) av vattendragsträckan som utgörs av nyckelbiotop eller potentiell nyckelbiotop. Gäller nyckelbiotoperna strömmande, lugnflytande, fors, och blockrik. För dessa anges inte något antal. Antal nyckelbiotoper eller potentiella nyckelbiotoper som finns på sträckan. Gäller kvill, brink, fall, sjöinlopp, sammanflöden, sjöutlopp, korvsjöar, utströmningsområden och kultumiljöer. För dessa anges inte någon längdandel.

Status

Vattenvårdsprogram finns för Ylen, Stensjön och Ramsjön. Häckande forsärla och strömstare. Ett potentiellt rikkärr vid Hällestorp. Våtmarksinventeringen: Vildmossen (klass 4), Ledstorpamossen (klass 3), Brunnstorpamossen (klass 3), mosse (klass 1), mosse (klass 2) och mosse (klass 3). Strömsholmsskogen är N2000-område och omfattas avr

myrskyddsplanen. Ängs- och hagmarksinventeringen: Ramsjöholm (värdeklass 3, öppen hagmark), Roestorp, Broholm (värdeklass 1, björkhage, öppen hagmark, sötvattensstrandäng), Poarp (värdeklass 3, björkhage) och Nyholm (värdeklass 3, öppen hagmark). Riksintresse för naturvård Huskvarnaån (fr o m Ryssbysjön till Stensjön). De tre riksintressena för kulturmiljövård är Djuraarp, Roestorp; Stensholm, Lundaberget samt Huskvarna. Ån utgör reproduktionsområde för vätteröring och harr. Stationär öring finns uppströms. Ån är viktig både för fiske och rekeration. Ån rinner genom Stensholmskärret, som restaurerades under 2002 och 2005 och är en viktig fågellokal.

Negativa förhållanden:

Flera ej kommunicerade förorenade markområden. EMIR-anläggningar: Carlsfors bruk AB, Östra fabriken och

Husqvarna AB. Förhöjda Hg- halter i gädda i Ylen, Stensjön och Ramsjön. Flera vägar korsar varav den största är E4:an.

Ån påverkas i de nedre delarna av dagvatten, Huskvarna SRV. Huskvarnafallen torrläggs tidvis. Längre upp i vattensystemet finns Ryssbysjön, som är starkt övergödd, ett problem som sprider sig längre ner i vattensystemet men ännu inte har nått de delar som ingår i denna rapport.

naturligt hinder 2 2 nej

Rosendalsfallet ja

naturligt hinder 2 2 nej

Slipstensfallet ja

naturligt hinder 2 2 nej

Strax före dammen ja

damm 2 2 nej

sjöutlopp 2 2 nej

Ramsjöholm nej

damm 2 2 nej

Strax uppströmms Ramsjön ja

trumma, fiskgaller 2 2 nej

Övre Visslebo ja

damm 2 2 nej

Ramfallet nej

damm 2 2 nej

Torestorp nej

sjöutlopp 2 2 nej

Kungsbro utlopp ur Ylen nej

Forsande sträcka 1% NYCK

Lugnflytande sträcka 16% NYCK

Strömmande sträcka 5% NYCK

Lugnflytande sträcka 1% POT

Strömmande sträcka 2% POT

OBJEKT: IDENTIFIERING

Län: F Kommun: Jönköping HuvudARO: Motala Strö

Ekokarta: 7E0c, 7E0d, 7E1b, 7E1c, 7E1d, 7E2d, 7E2e, 7E3e 673

Topokarta: 7ESV

OBJEKT: BASDATA

m m

Objektets längd inkl sjöar 38865 Karterad strandbiotop: 64108

m m

Related documents