7.1 Diskussion kring resultat
7.1.7 Vattenskydd
I resultatdelen tas frågan kring vattenskyddsområden upp vilket vi upplever som problematisk då ansvaret att införa vattenskyddsområden ligger på både kommuner och länsstyrelser. Kommunerna kan välja att förlita sig på länsstyrelsens råd och stöd eller införa vattenskyddsområden på egen hand. Hur många kommuner som väljer att genomföra det själva har vi inga uppgifter om men detta skulle kunna göra att arbetsfördelningen blir mer hanterbar. Från våra intervjuade kommuner har det framkommit att man upplever att länsstyrelserna inte har de resurser som krävs för att genomföra alla arbetsuppgifter. Länsstyrelserna ska både vägleda, genomföra tillsyn och inrätta vattenskyddsområden där dessa saknas samt uppdatera de befintliga där det nuvarande skyddet inte lever upp till de krav som är kopplade till vattendirektivet och de nationella miljömålen. Därför anser vi att det vore intressant att se på dessa frågor utifrån länsstyrelsernas perspektiv då vi i denna uppsats enbart fått kommunernas synvinkel presenterad.
Förutom vattenskyddsområden som man regionalt beslutar om har Hav möjlighet att införa riksintressen för anläggningar som uppfyller vissa kriterier. Det enskilt viktigaste kriteriet är kapaciteten hos anläggningen som ska kunna försörja minst 50 000 invånare med dricksvatten av god kvalitet. Ett etablerat riksintresse innebär att vattentäkten kopplad till anläggningen får ett mer utvidgat skydd än om det bara går under vattenskyddsområde. Vi anser att riksintressen och det extra skyddet ett
31
sådant ger är oerhört viktigt men tycker att grundkriterierna borde ses över så att fokuset skiftar från anläggningens kapacitet till de geologiska formationernas kapacitet. På så sätt skulle man kunna skydda formationer med stor kapacitet som kan komma att bli viktiga för uttag i framtiden även om de inte utnyttjas idag, vilket vi anser är ett mer långsiktigt hållbart förhållningssätt. Enligt vår mening kan en
vattentäkt förtjäna att bli riksintresse även om det inte finns en anläggning där idag då detta lätt kan investeras i. Det ökade arbetet som inletts av SGU för att utöka kartläggningen och identifieringen av grundvattenmagasin tror vi kan komma att bli ett viktigt underlag om kriterierna för riksintresse skulle komma att ändras.
7.2 Frågeställningar i enkäten
I all kommunikation finns risk för missförstånd och olika tolkningsmöjligheter. I vårt arbete har vi framförallt funderat kring vad olika begrepp betyder för olika personer. Man kan diskutera hur vi formulerat vissa frågor, både i enkät- och
intervjusammanhang samt hur vi tolkat de svar som vi fått in. Gällande våra frågor kan vi framförallt se att vi hade kunnat formulera frågorna tre, fyra, fem, åtta och 18 annorlunda för att minimera risken för missförstånd/feltolkningar:
3. Vilken typ av vattenresurs har ni i kommunen?
Frågan i sig är anser vi är tydligt ställd men i detta fall är det de svarsalternativ vi angav som vi nu i efterhand insett att vi hade kunnat förbättra. De fyra alternativ vi gav var ytvatten, grundvatten, egna brunnar och annat. Kommuner som har konstgjord infiltration av ytvatten till en ås verkar för det mesta ha valt att kryssa i både yt- och grundvatten men vi har även sett att vissa som enligt uppgifter på kommunens hemsida har konstgjord infiltration, i enkäten har svarat att de har ytvatten som vattenresurs. Dessutom skulle en kommun som valt både yt- och grundvatten som vattenresurs också kunna syfta på att de faktiskt har både rena ytvattentäkter men också naturliga grundvattentäkter inom kommunen. Det här problemet hade varit enkelt att lösa bara genom att lägga till konstgjord infiltration som ett alternativ.
4. Hur arbetar er kommun med vattenfrågor i dagsläget?
Frågan är väldigt omfattande och något abstrakt formulerad. Det vi ville ha svar på egentligen, som kanske inte kom fram i och med det sätt vi ställde frågan, var hur kommunerna arbetar med vattenfrågor efter situationen med de låga
grundvattennivåerna runt om i landet 2017. Svaren vi fick på denna fråga varierade mycket, vilket säkert hade kunnat undvikas om frågan varit annorlunda ställd.
5. Hade er kommun vattenbrist 2017?
Ordet vattenbrist kan vara ett ord som har skilda innebörder för olika individer, eller åtminstone så har vi känt att vi inte kan vara säkra på hur de som besvarade enkäten har tolkat innebörden. Är det vattenbrist när nivåerna i täkten är mycket under det normala eller är det vattenbrist den dagen då det inte kommer något vatten ur
kranarna hos kommuninvånarna? I frågan finns förutom problematiken med hur man definierar vattenbrist, men också hur de som svarat har tolkat “er kommun”. Vi var ute efter att få reda på om det funnits någon vattenbrist i kommunen generellt, i kommunala vattentäkter och/eller i enskilda mindre täkter. Dock märkte vi till exempel under telefonintervju med kommun A att de hade märkt att många enskilda hushåll
32
med egna brunnar var utan vatten men i enkäten hade de svarat nej på frågan om vattenbrist.
8. Hade er kommun en handlingsplan för hur man skulle hantera en vattenbrist före 2017?
Som nämnt ovan i samband med diskussionen kring fråga fem finns en viss
definitionsfråga kring ordet vattenbrist. I fråga åtta tillkommer även definieringen av en handlingsplan. Vi var ute efter att veta om det finns någon typ av handlingsplan för vad man inom kommunen gör vid risk för vattenbrist, om det finns något
gränsvärde för när man t.ex. sätter in bevattningsförbud eller sätter in restriktioner för vattenanvändning på annat sätt, hur man informerar allmänheten om läget, om man inom kommunen gör förändringar först med t.ex. bevattningar av parker, uppfyllnad av pooler i badhus eller liknande. En sådan handlingsplan skulle i vår mening inte behöva vara officiellt presenterad i en vattenförsörjningsplan utan vi var intresserade av att veta om man officiellt eller inofficiellt har riktlinjer att följa vid risk för vattenbrist. Det är möjligt att de som svarat på enkäten tänker på en handlingsplan annorlunda än vad vi gjort i denna mening.
18. Har ni i kommunen planer för vattenförsörjning om er vattentillgång blir påverkad av klimatförändringar?
I samband med denna fråga hade det varit intressant att ställa en kompletterande fråga för att få svar på vilket sätt de inom kommunerna tror att klimatförändringar kan komma att påverka den kommunala vattenförsörjningen. Genom att ställa den frågan i enkäten hade vi kunnat få en bredare inblick i vad man ser som största risken i framtiden relaterat till klimatförändringar, vilket skulle vara intressant att veta, om det visat sig att majoriteten fokuserat på översvämningar kanske man kan se att det finns en lucka i kunskapsflödet från myndigheterna gällande den ökande risken för torka som vi diskuterat tidigare i denna rapport.
7.3 Framtida studier
Med avstamp i vårt arbete anser vi att det finns en hel del vidare studier att
genomföra inom detta område. Vi tror bland annat att det i framtiden kommer finnas ett behov av att identifiera grundvattentäkters kapacitet och morfologi för att förstå hur mycket och hur länge vatten normalt uppehåller sig i t.ex. en rullstensås. I och med det som vi nämnt med framtida klimatförändringar och de ändrade
säsongsvariationerna för grundvattenbildning så tror vi att det kommer vara viktigare att hitta långsamtreagerande grundvattentäkter med stor lagringskapacitet.
Vi anser även att det vore intressant att se en liknande undersökning som vi har gjort fast med ett annat fokusområde, som t.ex. i sydöstra Sverige som har haft mer problem med vattenbrist än Mälarregionen. Extra intressant skulle det vara att se hur samarbetet mellan kommunerna och länsstyrelserna har fungerat i dessa län.
Då vi i vår undersökning har intervjuat kommuner som uppgett att de känner att stöd saknas från länsstyrelsen i vissa frågor tycker vi att det vore intressant att höra med länsstyrelserna om deras sida av myntet. Hur upplever dem att relationen mellan länsstyrelse och kommuner ska se ut, och finns det något de känner att de saknar från kommunerna?
33
8 Slutsats
Utifrån vår undersökning kan vi se att även om det enligt SMHI och SGU var låga yt- och grundvattennivåer i det undersökta området ledde inte detta till att kommunerna fick vattenbrist. Det var endast fem av de 26 undersökta kommunerna som uppgav att de fick vattenbrist under 2017. Fyra av dem införde bevattningsförbud för att komma till rätta med situationen och den femte körde ut tankbilar med vatten till drabbade samhällen i kommunen. Från våra två intervjuer har vi sett att även om man inte uppgav vattenbrist i enkäten hade enskilda hushåll fått problem med sinande brunnar i den ena kommunen, vilket innebär att fler kommuner kan ha haft vattenbrist för enskilda hushåll.
Våra resultat har visat att det finns brister i hur man hanterar den långsiktiga dricksvattenförsörjningen. Majoriteten av de undersökta kommunerna saknade handlingsplan för hur man skulle hantera en vattensituation så som den 2017. När det kommer till klimatförändringar har drygt hälften av kommunerna en handlingsplan och de anger att de viktigaste delarna i planen är att skydda de vattentäkter man har. Det är lika många av de personer som svarat på enkäten som anser att man i
framtiden behöver ett skydd mot torka som det är som anser att man behöver
planera för översvämning. Dock har vi sett att man, i offentliga vatten- och VA-planer, främst verkar fokusera på just konsekvenserna av ökad nederbörd och efterföljande översvämningar. Vi vet att detta endast är en del av vad klimatförändringen kan medföra och vi hävdar att det är viktigt att fokus också läggs på hur man ska hantera återkommande perioder av låga yt- och grundvattennivåer.
När det kommer till ansvarskedjan ser vi brister i hanteringen av
vattenskyddsområden där både kommuner och länsstyrelser verkar överväldigade av den arbetsbörda som detta innebär. När kommuner i dagsläget kan behöva vänta flera år på att länsstyrelsen handlägger ett sådant ärende är det inte så konstigt att Sverige i helhet har fått kritik av EU för att man fortfarande saknar vattenskydd för många av våra vattentäkter. Som vi ser det finns intresse från kommunerna att införa och uppdatera befintliga vattenskyddsområden men att resurser saknas både hos kommunerna men också länsstyrelserna.
Tack
Tack till alla som tog sig tiden att delta i vår enkätundersökning, samt ett extra stort tack till de två personer som ställde upp på en längre intervju med oss. Vi vill även tacka vår handledare Claudia för det stöd vi fått under arbetets gång.
34
Referenser
Archer, D.-E. (2012). Utvärdering av system för BDT-vattenrening med avseende på
resurseffektiva städer och hållbar urban livsstil inom EVAA-projektet och H+ området, Helsingborg. Tillgänglig: https://hplus.helsingborg.se/wp-
content/uploads/sites/74/2016/11/delutredning_06_h-evaa_bdt- vatten_emulsionen_20121.pdf [2018-04-18]
Asp, M., Berggreen-Clausen, S., Berglöv, G., Björck, E., Johnell, A., Mårtensson, J. A., Nylén, L., Ohlsson, A., Persson, H. & Sjökvist, E. (2015). Framtidsklimat i
Södermanlands län - enligt RCP-scenarier. Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut. (Klimatologi Nr 2015:22). Tillgänglig:
https://data.smhi.se/met/scenariodata/rcp/lansanalyser/rapporter_kartor/04_Soder manland/Rapport/Framtidsklimat_i_S%C3%B6dermanlands_L%C3%A4n_Klimatol ogi_nr_22.pdf [2018-03-27]
SOU 2002:107. (2002). Ramdirektivet för vatten. Miljö- och energidepartementet. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/49bbb1/contentassets/3cc96ef8e7444631a69e5a880186 ca9e/missiv-samt-kapitel-1-16 [2018-04-12]
Eveborn, D., Vikberg, E., Thunholm, B., Hjerne, C.-E. & Gustafsson, M. (2017).
Grundvattenbildning och grundvattentillgång i Sverige. Uppsala: Sveriges
Geologiska Undersöking. (SGUs diarie-nr: 21-2925/2016). Tillgänglig:
http://resource.sgu.se/produkter/regeringsrapporter/2017/RR1709.pdf [2018-03- 21]
Grip, H. & Rodhe, A. (2016). Vattnets väg från regn till bäck. Uppsala universitet. Tillgänglig: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-307562 [2018-04-18] Hedenström, A. & Vikberg, E. (2017). Sveriges geologiska undersöknings
handlingsplan för klimatanpassning. Uppsala: Sveriges Geologiska Undersöking.
(SGU-rapport 2017:04). Tillgänglig:
http://resource.sgu.se/produkter/sgurapp/s1704-rapport.pdf [2018-04-18] IPCC. (2013). Climate Change 2013: The Physical Science Basis. Contribution of
Working Group I to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [Stocker, T.F., D. Qin, G.-K. Plattner, M. Tignor, S.K. Allen, J.
Boschung, A. Nauels, Y. Xia, V. Bex and P.M. Midgley (eds.)] Cambridge University Press, Cambridge, United Kingdom and New York, NY, USA. (ISBN 978-1-107-05799-1). Tillgänglig: http://www.ipcc.ch/report/ar5/wg1/ [2018-04-01] Livsmedelsverket. (2007). Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning.
Tillgänglig: https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/produktion-handel- kontroll/krisberedskap/krisberedskap-dricksvatten---vaka/risk--och-
sarbarhetsanalys-for-dricksvattenforsorjning.-handbok.-livsmedelsverket-2007.pdf
[2018-03-25]
Livsmedelsverket. (2017). TORKA-uppdraget 2017 – Hur möter Sverige nästa torka? Tillgänglig: https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/om-
oss/krisberedskap/slutrapport-torka-uppdraget-2017.pdf [2018-03-29] Livsmedelsverket. (2018). VAKA - Nationell vattenkatastrofgrupp. Tillgänglig:
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/produktion-handel-
kontroll/krisberedskap/krisberedskap-dricksvatten---vaka/information-om-vaka.pdf
35
Länsstyrelsen Västmanland län, Riksantikvarieämbetet & Trafikverket (2016).
Landskapskaraktärsanalys för Västmanlands län. Tillgänglig: http://www.radar- arkplan.se/wp-
content/uploads/2016/09/Landskapskarakt%C3%A4rsanalys_V%C3%A4stmanlan d_160812_l%C3%A5g.pdf [2018-04-18]
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2014). Övergripande inriktning för
samhällsskydd och beredskap. (MSB708 – Juni 2014). Tillgänglig:
https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/27389.pdf [2018-04-16]
Nationalencyklopedin. (2018). Torka. Nationalencyklopedin. Tillgänglig:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/torka - biologiska-och- ekologiska-effekter. [2018-04-17]
Naturvårdsverket. (2016c). Regeringsuppdrag: Uppdrag till statliga myndigheter att
bidra med underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030. Tillgänglig:
http://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i- sverige/regeringsuppdrag/2016/agenda-2030/ru-agenda-2030-med-bilagor- 160825.pdf [2018-04-11]
Nolde, E. (2000). Greywater reuse systems for toilet flushing in multi-storey buildings – over ten years experience in Berlin. Urban Water, 1(4), pp 275–284. Tillgänglig:
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1462075800000236 [2018-04- 18]
Ohlsson, A., Asp, M., Berggreen-Clausen, S., Berglöv, G., Björck, E., Nylén, L., Mårtensson, J. A., Persson, H., Sjökvist, E. & Johnell, A. (2015a). Framtidsklimat i
Uppsala län - enligt RCP-scenarier. Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut. (Klimatologi Nr 2015:20). Tillgängling:
https://data.smhi.se/met/scenariodata/rcp/lansanalyser/rapporter_kartor/03_Uppsa la/Rapport/Framtidsklimat_i_Uppsala_L%C3%A4n_Klimatologi_nr_20.pdf [2018- 03-27]
Ohlsson, A., Asp, M., Berggreen-Clausen, S., Berglöv, G., Björck, E., Nylén, L., Mårtensson, J. A., Persson, H., Sjökvist, E. & Johnell, A. (2015b). Framtidsklimat i
Västmanland län - enligt RCP-scenarier. Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut. (Klimatologi Nr 2015:19). Tillgänglig:
https://data.smhi.se/met/scenariodata/rcp/lansanalyser/rapporter_kartor/19_Vastm anland/Rapport/Framtidsklimat_i_V%C3%A4stmanlands_l%C3%A4n_Klimatologi _nr_19.pdf [2018-03-27]
Persson, G., Asp, M., Berggreen-Clausen, S., Berglöv, G., Björck, E., Nylén, L., Mårtensson, J. A., Persson, H. & Sjökvist, E. (2015). Framtidsklimat i Örebro län -
enligt RCP-scenarier. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.
(Klimatologi Nr 2015:18). Tillgänglig:
https://data.smhi.se/met/scenariodata/rcp/lansanalyser/rapporter_kartor/18_Orebr o/Rapport/Framtidsklimat_i_%C3%96rebro_l%C3%A4n_klimatologi_nr_18.pdf
[2018-03-27]
Rurling, S. (2014). Grundvattenmagasinet Trosa-Sörtuna. Uppsala: SGU. Tillgänglig:
http://resource.sgu.se/produkter/k/k463-rapport.pdf [2018-03-31]
Rurling, S. (2015). Grundvattenmagasinet Trosa-Källvreten. Uppsala: SGU. Tillgänglig: http://resource.sgu.se/produkter/k/k491-rapport.pdf [2018-03-31] SFS 1998:808. Miljöbalk (1998:808). Stockholm: Miljö- och energidepartementet.
Tillgänglig: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/miljobalk-1998808_sfs-1998-808#K5 [2018-04-16]
36
SFS 2004:660. Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön Svensk författningssamling 2004:2004:660 t.o.m. SFS 2018:77 - Riksdagen. Stockholm: Miljö- och energidepartementet. Tillgänglig:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/forordning-2004660-om-forvaltning-av_sfs-2004-660 [2018-04- 16]
SFS 2007:825. Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion. Stockholm: Finansdepartementet SFÖ. Tillgänglig: http://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-2007825-med_sfs-2007- 825 [2018-04-16]
SFS 2009:974. Förordning (2009:974) med instruktion för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Svensk författningssamling 2009:2009:974 t.o.m. SFS 2017:165 - Riksdagen. Stockholm: Miljö- och energidepartementet. Tillgänglig:
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/forordning-2009974-med-instruktion-for_sfs-2009-974 [2018- 04-16]
SFS 2011:619. Förordning (2011:619) med instruktion för Havs- och
vattenmyndigheten Svensk författningssamling 2011:2011:619 t.o.m. SFS 2017:203 - Riksdagen. Stockholm: Miljö- och energidepartementet. Tillgänglig:
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/forordning-2011619-med-instruktion-for-havs-_sfs-2011-619
[2018-04-16]
SOU 2000:52. Framtidens miljö - allas vårt ansvar. Betänkande från
Miljömålskommittén Kapitel 10–17. Stockholm: Miljö- och energidepartementet.
Tillgänglig: http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga- utredningar/2000/06/sou-200052/ [2018-04-16]
Statistiska Centralbyrån. (2012). Land- och vattenarealer den 1 januari 2012. (SCB MI 65 SM 1201). Tillgänglig:
https://www.scb.se/statistik/MI/MI0802/2012A01/MI0802_2012A01_SM_MI65SM1 201.pdf [2018-04-18]
Sundberg, M. (2002). Grundvatten i västmanlands län. En sammanställning av data
från de större kommunala grundvattentäkterna. Västerås: Länsstyrelsen
Västmanland. Tillgänglig: https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:762555/FULLTEXT01.pdf [2018-04-18] Tierp kommun. (2014). VA-plan. Tillgänglig:
https://www.tierp.se/download/18.6625315a15c0f0be9a29e86a/1494918823388/V A-plan.pdf [2018-03-31]
Vattenmyndigheterna i samverkan. (2016a). Förvaltningsplan 2016–2021 för Norra Östersjöns vattendistrikt Del 1, Introduktion – Vattenförvaltningen och dess verktyg i Sverige. (Diarienummer 537-6048-16). Tillgänglig:
http://www.vattenmyndigheterna.se/SiteCollectionDocuments/sv/norra-
ostersjon/Underlag%20till%20beslut%202016/Beslutsdokument/Formgivna%20be slutsdokument/Del%201%20-%20Introduktion.pdf [2018-03-18]
37
Vattenmyndigheterna i samverkan. (2016b). Förvaltningsplan 2016–2021 för Norra Östersjöns vattendistrikt Del 4, Åtgärdsprogram 2016–2021 – Åtgärder riktade till myndigheter och kommuner samt konsekvensanalys. (Diarienummer 537-6048- 16). Tillgänglig:
http://www.vattenmyndigheterna.se/SiteCollectionDocuments/sv/norra-
ostersjon/Underlag%20till%20beslut%202016/Beslutsdokument/Formgivna%20be slutsdokument/Del%204%20-
%20%C3%85tg%C3%A4rdsprogram%20f%C3%B6r%20vatten.pdf [2018-03-18] Vattenmyndigheterna i samverkan. (2016c). Förvaltningsplan 2016–2021 för Norra
Östersjöns vattendistrikt Del 5, Vattenförvaltning 2016-2021 – Strategiska val inom vattenförvaltningen kommande år. (Diarienummer 537-6048-16). Tillgänglig:
http://www.vattenmyndigheterna.se/SiteCollectionDocuments/sv/norra-
ostersjon/Underlag%20till%20beslut%202016/Beslutsdokument/Formgivna%20be slutsdokument/Del5%20-%20Vattenf%C3%B6rvaltning.pdf [2018-03-18]
Vingåkers kommun. (2016). VA-översikt. Tillgänglig:
http://sormlandvatten.se/images/uploads/Pdf/VAOversikt_Vingaker_till_utstallning. pdf [2018-03-31]
Östhammars kommun. (2016). Översiktsplan 2016 - På väg mot Världen bästa
lokalsamhälle. Tillgänglig:
https://www.osthammar.se/globalassets/dokument/planer/oversiktsplan-2016-nya- lankar.pdf [2018-03-31]
Internetkällor
Arboga kommun. (2018). Vatten och avlopp. https://www.arboga.se/bygga-bo-- miljo/vatten-och-avlopp.html [2018-03-31]
Askersunds kommun. (2017). Fakta om vårt vatten.
http://www.askersund.se/download/18.1d0389cf152c00eb35a5c86a/14972603440 97/Fakta om vårt vatten.pdf [2018-04-01]
Degerfors kommun. (2018). Dricksvatten. http://www.degerfors.se/bo-bygga-trafik- och-miljo/vatten-och-avlopp/dricksvatten.html [2018-04-01]
Enköpings kommun. (2018). Dricksvattnet i Enköping. http://enkoping.se/bo-trafik- och-miljo/aga-bostad/kommunalt-vatten-och-avlopp/dricksvattnet-i-enkoping.html
[2018-03-31]
Eskilstuna Energi & Miljö. (2018). Våra vattenverk. http://www.eem.se/privat/vatten- avlopp/ditt-vatten/vara-vattenverk/ [2018-03-31]
Gnesta kommun. (2018). Vattenverk.
https://www.gnesta.se/byggabomiljo/vattenavlopp/kommunaltvattenavlopp/vattenv erk.4.1a2c309016040558e51740bd.html [2018-03-31]
Gästrikevatten. (2017). Vattenkvalitet. http://www.gastrikevatten.se/vattenkvalitet
[2018-03-31]
Hallsbergs kommun. (2018). Kommunalt dricksvatten.
http://www.hallsberg.se/byggabomiljo/vattenochavlopp/dricksvatten/kommunaltvatt en.4.5f649a7813bafb85c6e253b.html [2018-03-31]
Hallstahammars kommun. (2017). Tillgång till vatten och information om
grundvattennivåer. http://www.hallstahammar.se/Boende-miljo-trafik/vatten-och- avlopp/dricksvatten/tillgang-till-vatten-och-information-om-grundvattennivaer/
38
Havs- och vattenmyndigheten. (2017a). Dricksvatten och vattenskydd.
https://www.havochvatten.se/hav/vagledning--lagar/vagledningar/provning-och- tillsyn/dricksvatten-och-vattenskydd.html [2018-04-16]
Havs- och vattenmyndigheten. (2017b). Riksintresse för dricksvattenanläggningar.
https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/skyddade-
omraden/riksintressen/riksintresse-for-dricksvattenanlaggningar.html [2018-04-16] Heby kommun. (2018). Dricksvatten. https://heby.se/samhalle-infrastruktur/vatten-
och-avlopp/dricksvatten/ [2018-03-31]
Håbo kommun. (2017). Vattenverk. https://www.habo.se/bygga-bo-och-miljo/vatten- och-avlopp/dricksvatten/kommunalt-dricksvatten/vattenverk.html [2018-03-31] Karlskoga kommun. (2018). Vattenskyddsområden. http://karlskoga.se/Bygga-bo--
miljo/Natur-vatten-och-park/Vattenskyddsomraden.html [2018-03-31]
Knivsta kommun. (2018). Dricksvatten. http://www.knivsta.se/sv-SE/Bygga-bo-och- miljo/Vatten-och-avlopp/Dricksvatten [2018-03-31]
Köpings kommun. (2017). Vatten och avlopp. https://koping.se/boende-miljo-och- trafik/vatten-och-avlopp.html [2018-03-31]
Laxå vatten. (2018). Vattenverk.
http://www.laxavatten.se/vattenavlopp/dricksvatten/vattenverk.36.html [2018-03- 31]
Lekebergs kommun. (2018). Vatten och avlopp.
http://lekeberg.se/byggaboochmiljo/vattenochavlopp.4.711bc06b14820d116bc15df .html [2018-03-31]
Ljusnarsbergs kommun. (2018). Finnhyttan.
http://www.lansstyrelsen.se:80/Orebro/Sv/miljo-och-klimat/vatten-och- vattenanvandning/vattenskydd/skydd-av-
dricksvatten/vattenskyddsomrade/ljusnarsberg/finnhyttan/Pages/index.aspx [2018- 03-31]
Länsstyrelsen Uppsala Län. (2018). Sjöar och vattendrag.
http://www.lansstyrelsen.se:80/uppsala/Sv/djur-och-natur/djur-och-vaxter/lanets- hotade-vaxter-och-djur/sjoar-och-vattendrag/Pages/default.aspx [2018-04-01] Länsstyrelsen Örebro Län. (2018a). Eker.
http://www.lansstyrelsen.se:80/Orebro/Sv/miljo-och-klimat/vatten-och- vattenanvandning/vattenskydd/skydd-av-
dricksvatten/vattenskyddsomrade/orebro/eker/Pages/index.aspx [2018-03-31] Länsstyrelsen Örebro Län. (2018b). Grundvattenförekomster i Örebro län.