Skulle Vaxholms stad i sin ställning som kommun agera på lika villkor som privata företag?

Vaxholms stad skulle ha konkurrensfördelar jämfört med ett privat företag som vill etablera sig på marknaden. Detta då vi redan inom den ordinarie verksamheten (tillagningskök till våra egna verksamheter) har kostnaderna för både personal och kök och därav skulle ha mindre kostnader för att tillaga förskoleluncher jämfört med ett privat företag. Som kommun är vi också bundna

Tjänsteutlåtande

2021-05-18 Änr BUN 2021/121.46 5 av 7

till självkostnadsprincipen vilken även det kan anses snedvrida konkurrensen.

Självkostnadsprincipen innebär att kommuner inte får ta ut högre avgifter än vad som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller varor som tillhandahålls.

Generella överväganden

En kommun kan ha skäl att tillfälligt erbjuda försäljning av varor som produceras på en intern enhet. Det ska då handla om en tillfällig och oförutsedd överkapacitet till följd av att verksamheten måste anpassas till en mindre volym. (RÅ 1993 ref 12, prop. 2008/09:231 s.39-40).2

Det finns en överkapacitet i en del av kommunens tillagningskök som skulle möjliggöra för att utöka antalet luncher som tillagas dagligen. Trots att vi som kommun är bundna till självkostnadsprincipen vid försäljning av luncher skulle en ökad produktion leda till en minskad kostnad per tillagad lunch och därav även gynna kommunen. Detta är dock inget skäl inom konkurrenslagstiftningen till att bedriva

försäljning.

Det går att konstatera att praxis kring kommuner och konkurrensbegränsande offentlig verksamhet är begränsad. Men den praxis som finns visar på att för att marknadsdomstolarna ska anse att en offentlig säljverksamhet ska förbjudas krävs det att en offentlig säljverksamhet på ett direkt sätt snedvrider eller hämmar konkurrensen. Detta i överrensstämmelse med förarbetena till konkurrenslagen där det framgår att ett förbud mot offentlig säljverksamhet är möjligt först när ett konkurrenshämmande beteende har konstaterats (jfr. prop. 2008/09:231 s. 33.).

Att konkurrensverket skulle väcka talan³ mot en offentlig säljverksamhet i Vaxholms stad innebär så länge staden väljer att rätta sig efter konkurrensverkets synpunkter inga ekonomiska konsekvenser. Det skulle endast bli tal om ekonomiska konsekvenser i det fall staden väljer att driva frågan i domstol då det blir fråga om domstolskostnader.

Bedömning

Då de fristående förskolorna påtalar att kvalitén på det som kan köpas av de externa leverantörer inte lever upp till de krav som Livsmedelsverkets riktlinjer och Agenda 2030 ställer och att de därigenom har svårigheter att bedriva en lagenlig förskoleverksamhet skulle det kunna hävdas att en försäljning skulle kunna rymmas inom den kommunala kompetensen. En undersökning av hur kranskommunerna hanterar frågan om försäljning till fristående förskolor visar på att försäljning förekommer i varierande utsträckning, vilket är en indikation på att försäljning är möjligt.

2 En kommun får bygga upp en intern enhet för att producera vad som går att köpa externt, motiven kan då vara att detta är mer kostnadseffektivt. Detta kan dock inte anses som skäl för att också bedriva extern försäljning. I de fall det inte råder någon brist på privata företag som kan erbjuda en vara eller tjänst finns det normalt inte skäl för att bedriva en offentlig säljverksamhet. (jfr. prop. 2008/09:231 s. 26.).

3 Konkurrensverket får väcka talan hos Patent- och marknadsdomstolen om att förbjuda staten, kommuner eller regioner att agera på ett visst sätt i samband med sin försäljning eller uthyrning av varor och tjänster. Det kallas för förfarandeförbud. Konkurrensverket får också väckan talan om att förbjuda kommuner eller regioner att sälja eller hyra ut en viss vara eller tjänst. Det kallas för verksamhetsförbud. I det fall en offentlig säljverksamhet prövas i domstol är det konkurrensverket som ska kunna visa på att ett konkurrenshämmande eller

konkurrenssnedvridande beteende kan konstateras.

Tjänsteutlåtande

2021-05-18 Änr BUN 2021/121.46 6 av 7

Då det inte finns ett klart uttalat lagstöd för Vaxholms stad att sälja förskolemat är bedömningen att krävs det att vi gör en prövning kring vilka konsekvenser en försäljningsverksamhet av förskoleluncher skulle ha för konkurrensen på marknaden innan vi tar ställning huruvida detta bör genomföras eller inte.

Förvaltningen bedömer att det ur konkurrenssynpunkt finns aspekter som talar för och emot att Vaxholms stad bör bedriva en försäljningsverksamhet av luncher till fristående förskolor och skolor:

Argument för försäljning Argument mot försäljning Att leverera förskolemat från någon av våra

kranskommuner skulle inte innebära sådana skillnader mot att leverera inom kommunen att förvaltningen anser att det föreligger

konkurransskillnader. Detta innebär att de cirka 175 barn- och elevluncher som det maximalt kan bli fråga om kan bedömas som endast en

marginell del av relevant marknad och därav av skulle Vaxholms stad genom en

försäljningsverksamhet inte påverka konkurrensen på marknaden.

Det finns företag som troligen kan leverera förskoleluncher till kommunen och därav finns det en marknad att konkurrera mot. Detta kan i sig anses vara skäl till att inte bedriva

säljverksamheten.

Det går att konstatera att praxis kring kommuner och konkurrensbegränsande offentlig verksamhet är begränsad. Men den praxis som finns visar på att för att marknadsdomstolarna ska anse att en offentlig säljverksamhet ska förbjudas krävs det att en offentlig säljverksamhet på ett direkt sätt snedvrider eller hämmar konkurrensen. Detta tillsammans med att förvaltningen bedömer att det går att argumentera för att vi endast skulle uppta en marginell del av relevant marknad gör att det finns ett tolkningsutrymme för huruvida Vaxholms stads försäljningsverksamhet skulle vara lämplig ur konkurrenssynpunkt eller inte.

Försäljningsverksamheten kan anses konkurrenshämmande då den skulle kunna ”avskräcka” privata företag från att etablera sig.

Vaxholms stad skulle ha

konkurrensfördelar jämfört med privata företag.

Förvaltningen ser att barn- och

utbildningsnämnden och därmed kommunen skulle gynnas av försäljningsverksamheten.

Genom detta skulle vi kunna sänka kostnaden per tillagad måltid och därmed i förlängningen gynna barn- och elever i såväl kommunala som

fristående verksamheter.

I det fall man bedömer den geografiska marknaden till endast Vaxholms stad kan vi inte hävda att försäljningen upptar en sådan marginell del av marknaden att den inte har konkurrenshämmande eller konkurrenssnedvridande effekter.

Förvaltningen ser också möjligheten till att erbjuda alla barn- och elever i kommunen en likvärdig måltidskvalitet. Kommunen arbetar målinriktat utifrån de sociala, ekonomiska och miljömässiga målen i Agenda 2030 och följer de nationella riktlinjerna för offentliga måltider samt kommunens måltidspolicy för förskola och skola. I

Tjänsteutlåtande

2021-05-18 Änr BUN 2021/121.46 7 av 7

det längre perspektivet bidrar kommunen till att främja folkhälsan i målgruppen.

Förvaltningen ser vidare att vi genom att erbjuda försäljning av luncher till fristående

verksamheter, med endast ett mottagnings-/serveringskök, inom kommunen undviker att dessa verksamheter behöver få sina luncher transporterade längre sträckor. Därmed kan försäljningen även anses positiv ur miljösynpunkt.

Sammanfattningsvis ser förvaltningen att utifrån att det idag finns en överkapacitet i verksamhetens tillagningskök att det finns möjlighet att under försöksperiod om två år sälja mat till de fristående verksamheterna som efterfrågat det.

Förvaltningen anser dock att om försäljningsverksamheten ska införas så är det av vikt att det finns en politisk vilja till att göra detta och vidare en förståelse för att rättsläget till viss del är oklart. I de fall en prövning sker av konkurrensverket kommer förvaltningen att ovillkorligen rätta sig efter direktiven från konkurrensverket. Därmed kommer inte kommunen att drabbas av ekonomiska förluster.