VENTILATIONSSYSTEM BASERAT PÅ NYBYGGNADSÅR

För att se utvecklingen för hur valt ventilationssystem som installerats i en- och tvåbostadshusen och flerbostadshusen delades de in i sju olika grupper beroende på nybyggnadsår. Enligt Figur 16 och 17 nedan syns det hur andelen med självdrag som ventilationssystem minskar, medan andelen med FTX ökar, för både flerbostadshus och en- och tvåbostadshus. De streckade linjerna visar trenden för självdrag kontra FTX system.

För en- och tvåbostadshusen är frånluft och FTX inte vanligt i hus byggda innan 1970 men något vanligare därefter. Majoriteten av de småhus som är byggda från 1930 till 1975 har en väldigt stor andel som har självdrag. En drastisk minskning därefter, samtidigt som frånluft har en stor andel i småhus byggda mellan 1975 och 1990, därefter är FTX mer vanligt förekommande, se Figur 16.

27

Figur 16 Installerat ventilationssystem utifrån nybyggnadsår för en- och tvåbostadshus. Trendlinjerna visar hur självdrag minskar och FTX – system ökar.

I flerbostadshus är självdrag också som vanligast i byggnader byggda fram till tidigt 60 – tal, där frånluftssystem är populärare. Det i början av 70 talet som frånluftsystem började etableras, vilket kan ses för både en- och tvåbostadshusen och flerbostadshusen. FTX – system är idag installerad som mest i flerbostadshus från byggnader byggda kring 1990 – talet. Varför FTX – system har en mindre andel i kategorin ”2005 – idag” kan bero på att det är en mindre mängd data, dvs byggnader i registret som är byggda under senaste 15 åren, se Figur 17.

Figur 17 Installerat ventilationssystem utifrån nybyggnadsår för flerbostadshus. Trendlinjerna visar hur självdrag minskar och FTX – system ökar.

0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7

Före 1930 1930-1944 1945-1959 1960-1974 1975-1989 1990-2004 2005-idag

Utveckling av ventilationssystem, En- och tvåbostadshus

FTX Frånluft FT utan återvinning Självdrag Frånluft med återvinning

0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1

Före 1930 1930-1944 1945-1959 1960-1974 1975-1989 1990-2005 2005-idag

Utveckling av ventilationssystem, Flerbostadshus

FTX Frånluft FT utan återvinning Självdrag Frånluft med återvinning

28 4.5 ÅTGÄRDSFÖRSLAG

För båda datauttagen tillsammans, med de olika byggnadskategorierna, analyserades de mest vanliga åtgärdsförslagen. Varje åtgärdsförslag har antingen ”Ja” eller ”Nej” som svarsalternativ i data från energideklarationerna, eller saknas det ett svar. Varje åtgärdsförslag har också en uppskattad mängd energi i kWh som kan sparas årligen om åtgärden genomförs, vilket kommer analyseras och presenteras i tabell. Eftersom data efter 2019 innehåller sådan liten mängd i jämförelse med datauttag före 2019 har data sammanställts för båda uttagen.

Totalt finns det 36 olika åtgärdsförslag som kan vara ifyllda i energideklarationerna före 2019. En del energideklarationer gjorda mellan 2009–2010 har endast ”installationstekniskt”,

”byggnadsteknik” samt ”styr- och reglerteknisk” som angivet åtgärdsförslag och inget mer specificerat än det. Övriga har något av de mer specificerade åtgärdsförslagen, de kan läsas i Bilaga VII. I och med att de tre huvudkategorierna i åtgärdsförslag var de enda som angavs mellan 2009–2010 innebär det kommer vara ett vanligt åtgärdsförslag för vissa byggnadskategorier eftersom det inte var mer specificerat än det.

Totalt finns det 33 olika åtgärdsförslag som kan vara ifyllda i energideklarationerna efter 2019.

Alternativen ”installationstekniskt”, ”byggtekniskt” samt ” styr- och reglertekniskt” är borttagna som åtgärdsförslag. Gruppen ”lokal- och specialbyggnader” finns inte med i datauttaget efter 2019. Resultaten av hur stor del av båda datauttagen som har vardera åtgärdsförslag kan ses i Bilaga VIII. Att ha i åtanke är att en energideklaration kan ha flera olika åtgärdsförslag.

De dominerande åtgärdsförslagen för de fyra byggnadskategorierna presenteras nedan. För alla byggnadskategorierna presenteras endast de 3–4 vanligaste åtgärdsförslagen, det vill säga de som fått flest ”Ja” under åtgärdsförslaget i energideklarationerna. För enkelhetens skull är installationstekniska åtgärder blåa, styr- och reglertekniska åtgärder gröna, samt byggnadstekniska åtgärder orangea.

För flerbostadshus, Figur 18, var alternativet ”installationstekniskt” samt ”byggnadstekniskt” det mest förekommande åtgärdsförslaget, följt av ”injustering av värmesystem”. Injustering av värmesystem ingår i gruppen ”installationstekniskt”. Vid analys av ventilationssystem visade det sig att det är en stor mängd flerbostadshus som idag fortfarande har ett frånluftssystem, vilket kan grunda sig i att andelen installationstekniskt får stor andel i åtgärdsförslagen.

29

Figur 18 De tre vanligaste åtgärdsförslagen för flerbostadshus är installationtenkniskt, 22 %, byggnadstekniskt, 11 %, samt injustering av värmesystem, 8 %.

För en- och tvåbostadshus, Figur 19, var alternativet ”isolera tak” det mest förekommande åtgärdsförslaget följt av ”byte/ installation av värmepump” och ”spara vatten”.

Figur 19 De tre vanligaste åtgärdsförslagen för en- och tvåbostadshus är isolering av tak, 18 %, byte/installation av värmepump, 17 % samt spara vatten, 14 %.

För lokalbyggnader, Figur 20, var alternativet ”injustering av värmesystem” det mest förekommande åtgärdsförslaget, följt av ”maxbegräsning av innertemperatur” och ”nya radiatorventiler”.

0,22 0,11

0,08

- 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25

Installationsteknisk Byggnadstekniskt Injustering av värmesystem

Flerbostadshus

0,18 0,14

0,17

0 0,02 0,04 0,06 0,08 0,1 0,12 0,14 0,16 0,18 0,2 Isolera tak

Spara vatten Byte/ installation av värmepump

En- och tvåbostadshus

30

Figur 20 De tre vanligaste åtgärdsförslagen för lokalbyggnader är injustering av värmesystem, 11 %, maxbegränsning av innertemperatur, 6,5 %, samt nya radiatorventiler, 6,2 %.

För lokal- och specialbyggnader, Figur 21, var alternativet ”installationstekniskt” det mest förekommande åtgärdsförslaget, följt av ”injustering av värmesystem” och ”byggtekniskt”.

Figur 21 De tre vanligaste åtgärdsförslagen för lokal- och specialbyggnader är installationsteniskt, 16 %, injustering av värmesystem, 9 %, samt byggtekniskt, 8,5 %.

Om man kollar på färgerna för vardera byggnadskategorin och summerar den vanligaste färgen får åtgärdsförslag inom ”styr- och reglertekniska” (gröna) åtgärder flest staplar.

Den mängd energi som uppskattas kunna sparas i de fyra olika byggnadskategorierna visas i Tabell 8 och 9 nedan.

0,11 0,065

0,062

0 0,02 0,04 0,06 0,08 0,1 0,12

Injustering av värmesystem Maxbegränsning av innertemperatur Nya radiatorventiler

Lokalbyggnader

0,16 0,0908

0,0852

0 0,02 0,04 0,06 0,08 0,1 0,12 0,14 0,16 0,18 Installationsteknisk

Injustering av värmesystem Byggtekniskt

Lokal- och specialbyggnader

31

Tabell 8 Vanligaste åtgärdsförslagen för flerbostadshus och en- och tvåbostadshus med den genomsnittliga minskade energianvändningen (kWh/år) åtgärdsförslaget kan bidra till

Flerbostadshus,

Installationsteknisk 19 393 Isolera tak 4 465

Byggnadstekniskt 22 318 Spara vatten 431

Injustering

värmesystem 18 680 Byte/ installation av

värmepump 20 044

Flerbostadshus hade störst besparingspotential med byggnadstekniska åtgärdsförslag, en- och tvåbostadshus hade störst besparingspotential i byte/installation av värmepump (installationstekniskt åtgärdsförslag).

Tabell 9 Vanligaste åtgärdsförslagen för lokalbyggnader och lokal- och specialbyggnader med den genomsnittliga minskade energianvändningen åtgärdsförslaget kan bidra till

värmesystem 11 743 Installationstekniskt 36 700

Maxbegränsning

av innertemperatur 5 400 Injustering värmesystem 20 200

Nya radiatorventiler 10 400 Byggtekniskt 13 280

Lokalbyggnader hade störst besparingspotential med ”injustering av värmesystem” (styr- och reglertekniskt åtgärdsförslag”, lokal- och specialbyggnader hade störst besparingspotential i installationstekniska åtgärder.

Mest energi verkar kunna sparas genom installationtekniska åtgärder, där ingår det bland annat vattenbesparande åtgärder och byte/installation av värmepump. För alla byggnadskategorier tillsammans var det vanligaste förekommande åtgärdsförslaget ”isolera tak”, ”byte/installation av värmepump”, kan ses i Bilaga VIII.

4.5.1 TOTAL BESPARINGSPOTENTIAL I NORRBOTTENS LÄN

Resultaten i stycket ovan gäller för de tre eller fyra vanligaste åtgärdsförslagen i varje byggnadskategori. En estimerad minskad energianvändning på grund av ett eller flera angivna åtgärdsförslag summerades för alla unika energideklarationer för att se hur stor besparingspotential som finns i hela Norrbottens län, angivet från alla energideklarationer utförda mellan 2009–2019, se Tabell 10.

32

Tabell 10 Den totala besparingspotentialen i kWh/år för alla typer av åtgärdsförslag i Norrbottens län, från båda datauttagen.

Total minskad energianvändning (kWh) Datauttag före 2019 459 335 074 Datauttag efter 2019 11 879 414

Totalt 507 214 488

Totalt går det att spara omkring 0,5 TWh i Norrbottens län förutsatt att de energibesparande åtgärdsförslagen genomförs i byggnaderna, vilket motsvarar det totala energibehovet för ungefär 20 000 villor.

4.5.2 BESPARINGSPOTENTIAL FÖR VARDERA KOMMUN

De 14 kommunerna i Norrbottens län analyserades för att se vilken kommun som har störst besparingspotential per energideklaration. Kommunerna är avidentifierade och har numrering mellan 1–14. Enligt Tabell 11 nedan visas det att kommun 14 får en genomsnittlig minskad energianvändning per energideklaration på 89 010 kWh.

Tabell 11 Potentiell minskad energianvändning för varje kommun, per energideklaration i Norrbottens län Kommun Antal unika

4.5.3 BYGGNADSKATEGORI MED STÖRST BESPARINGSPOTENTIAL

Den största besparingspotentialen för de fyra olika byggnadskategorierna studerades, och resulterade i att gruppen ”lokal- och specialbyggnader” hade den största besparingspotentialen

33

per åtgärdsförslag, utifrån den estimerade minskade energianvändningen som angetts om åtgärdsförslagen genomförs. Resultaten presenteras nedan i Figur 22.

Figur 22 Genomsnittlig minskad energianvändning för vardera byggnadskategorin per åtgärdsförslag

Anledningen till att lokal- och specialbyggnader och lokalbyggnader resulterade i den största besparingspotentialen kan bero på att det ofta är större och mer komplexa typer av byggnader, som badhus, sporthall, gallerior. Energideklarationen utförs möjligtvis till ett bättre pris än för exempelvis småhus, då fastighetsägaren har ett större intresse av att investera i byggnaden än vad en privatperson kan tänkas ha.

19 397

30 643 17 656

3 396

- 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000

Lokalbyggnader Lokal- och specialbyggnader Flerbostadshus En- och tvåbostadshus

Estimerad sparad energi (kWh/år)

Störst besparingspotential för byggnadskategorierna

34 4.6 ANALYS AV ENERGIKLASSER

En bestämd energiklass mellan A-G framkommer endast på energideklarationer utförda från och med år 2014, vilket är ungefär 43 % av datauttaget före 2019, men finns med i alla energideklarationer i uttaget efter 2019. Energiklasserna har undersökts för de fyra olika byggnadskategorierna.

4.6.1 DATAUTTAG FÖRE 2019

Antalet byggnader i varje energiklass som resultatet i Figur 24 baserats sig på, ses nedan i Tabell 12.

Tabell 12 Antalet energideklarationer för varje energiklass för vardera byggnadskategorin i datauttaget före 2019

A B C D E F G Totalt med

Inom gruppen flerbostadshus fanns det ingen byggnad med energiklass A. Den dominerande energiklassen är E (43%), följt av energiklass D (34%). För gruppen ”en- och tvåbostadshus” var den dominerande energiklassen E (39%), följt av C (24%). För gruppen ”lokal- och specialbyggnader” fanns det ingen byggnad för energiklass A. Den dominerande energiklassen var C (39%), följt av energiklass E (21%). För ”lokalbyggnader” var den mest dominerande energiklassen E (30%) följt av energiklass D (20%).

Figur 23 Bestämd energiklass för vardera byggnadskategorin i datauttaget före 2019

De flesta byggnaderna har en energiklass mellan D-E, men det visar att ”lokal- och specialbyggnader” har en stor andel i energiklass C, medan lokalbyggnader har flest i energiklass E. Det kan bero på att lokalbyggnader även innefattar industribyggnader som brukar kunna ha

Andel för energiklass i vardera byggnadskategori, datauttag före 2019

Flerbostadshus En- och tvåbostadshus Lokalbyggnader Lokal- och specialbyggnader

35

en hög energianvändning, eller att ”Flerbostadshus” har flest byggnader i energiklass E, där nästan 30 % av flerbostadshusen visade sig vara byggda mellan 1960–1975 (miljonprogrammet), se Figur 13. Flerbostadshus byggda under den perioden tenderar att högre energianvändning vilket resulterar i en högre energiklass. ”En- och tvåbostadshus” har flest byggnader i energiklass D, även där är många av byggnaderna byggda under miljonprogrammet där det finns stora besparingsmöjligheter. En privatperson kan dock lätt förbättra sin energianvändning i sin bostad genom att göra små ändringar, exempelvis byta till LED – lampor, minska innertemperaturen eller göra en tilläggsisolering vid behov.

Vid summering av andelen i energiklass A-C ligger 25 % av byggnaderna från datauttaget före 2019, och 75 % mellan D-G.

4.6.2 DATAUTTAG EFTER 2019

Antalet byggnader i varje energiklass som resultatet i Figur 24 baserats sig på, ses nedan i Tabell 13.

Tabell 13 Antalet energideklarationer för varje energiklass för vardera byggnadskategorin i datauttaget efter 2019

A B C D E F G Totalt med

energiklass

Flerbostadshus 28 66 146 7 0 247

En- och

tvåbostadshus 3 28 81 200 206 85 41 644

Lokalbyggnader 2 7 10 23 11 6 4 63

Datauttaget före 2019 bestod endast av 954 unika energideklarationer, vilket är viktigt att ha i åtanke för resultatet. För gruppen ”en- och tvåbostadshus” var den dominerande energiklassen E (32 %), följt av D (31 %). Inom gruppen flerbostadshus fanns det ingen byggnad med energiklass A, B eller G och den dominerande energiklassen är E (59 %), följt av energiklass D (27%). Inom gruppen lokalbyggnader var den dominerande energiklassen D (37 %), följt av energiklass E (17%), se Figur 24.

Figur 24 Bestämd energiklass för vardera byggnadskategorin i datauttaget efter 2019 0

0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7

A B C D E F G

Andel energiklasser för vardera byggnadskategori, datauttag efter 2019

Flerbostadshus En- och tvåbostadshus Lokalbyggnader

36

Resultatet för datauttaget efter 2019 visar samma trend för ”flerbostadshusen” som i datauttaget före 2019, med flest byggnader i energiklass E. Här har ”en- och tvåbostadshusen” flest byggnader i energiklassen E istället för D. Men som nämnt, att ha i åtanke är att datauttaget efter 2019 endast innehåller 954 unika energideklarationer vilket kan ge vissa annorlunda trend då grupper innefattar en betydligt mindre mängd byggnader. Vid summering av andelen i energiklass A-C ligger 16 % av byggnaderna i den gruppen, och 83 % i energiklass mellan D-G.

4.6.3 ESTIMERAD ENERGIKLASS

Vid analys av energideklarationer som inte har någon bestämt energiklass, främst utförda innan år 2014 kan en ungefärlig energiklass beräknas genom att analysera energiprestandan och omvandla till energiklass med klassificering enligt Tabell 4. Figur 26 nedan visar hur det skulle se ut med omvandling enligt Tabell 4 och dagens nybyggnadskrav. Att ha i åtanke är att energiklassen är beräknad utifrån energiprestanda och inget primärenergital, som i sin tur får med skillnader som vilken typ av energibärare som används i byggnaden eller placering på byggnaden.

Figur 25 Beräknad energiklass för byggnader som saknar energiklass på energideklarationerna, utförda mellan 2009–2013, resultatet gäller för datauttaget före 2019.

För ”flerbostadshus” fanns det totalt 2757 unika energideklarationer som saknar energiklass, med störst andel vid energiklass F. För ”en- och tvåbostadshus” fanns det 5923 unika energideklarationer som saknar energilass, flest hamnade i gruppen för energiklass E. För

”lokalbyggnader” fanns det 67 unika energideklarationer som saknar energiklass, flest hamnade i gruppen för energiklass G. För ”lokal- och specialbyggnader” fanns det 1026 unika energideklarationer, flest hamnade i gruppen för energiklass G.

Det Figur 26 tyder på är att med dagens krav för energiprestanda, kommer byggnaderna som saknar en energiklass ha flest andelar i energiklass E, F och G, dvs en högre energianvändning än vad som är kravet. Det är i förhållande i hur energiprestandan förhåller sig mot energiklasserna från Tabell 4.

4.7 ENERGIKLASS MOT ENERGIPRESTANDA

Alla energideklarationer som är utförda efter 1 januari 2014 analyserades för att se hur energiklasserna förhåller sig till energiprestandan. Energiklasserna har förändrats under tiden det

0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6

A B C D E F G

Estimerad energiklass för vardera byggnakdskategori

Flerbostadshus En- och tvåbostadshus Lokalbyggnader Lokal- och specialbyggnader

37

funnits med på energideklarationer, bland annat efter införandet av primärenergifaktorn som trädde i kraft 1 januari 2019. Mellan 2014 till 2018 baserades energiprestandan på den specifika energianvändningen. I och med att energiklassen är kopplad till aktuella nybyggnadskrav, förändras även energiklass-nivåerna i takt med att nybyggnadskraven skärps i BBR.

Figur 26 Energiklass mot energiprestanda för energideklarationer utförda mellan 2014–2018 (till vänster) och energideklarationer utförda från och med 2019 (till höger)

I energideklarationer utförda från och med år 2019 baseras energiklassen på primärenergitalet istället för energiprestanda, vilket gör att det blir vissa förändringar. Det man kan se vid jämförelse av datauttagen i Figur 26 är hur energiprestandan skiljer sig åt. Energiklass C, som är kravet för nybyggnationer, i datauttaget före 2019 låg energiprestandan mellan 65 till 188 kWh/m² och år, till skillnad från 54 till 140 kWh/m² och år i datauttaget efter 2019. Energiklass G, den högsta energiklassen, låg i datauttaget före 2019 mellan 202 till 496 kWh/m² och år, och i datauttaget efter 2019 mellan 175 till 340 kWh/m² och år.

Figuren visar tydligt att den en byggnads energiklass inte direkt går att koppla mot en specifik energiprestanda uttryckt i kWh/m², utan beror på både vilket år energideklarationen är utförd (vilket nybyggnadskrav som då gällde), samt vilket eller vilka energislag som används i byggnaden.

4.8 HUR STOR MÄNGD SAKNAR ENERGIDEKLARATION

Från lantmäteriets datauttag i tabell 01A, hittades 125 503 unika fastighetsbeteckningar. I datauttaget från Boverket gjorda före årsskiftet 2019 hittades 13 837 unika fastighetsbeteckningar.

Det innebär att det är ungefär 11 % av alla registrerade fastighetsbeteckningar som innehaver en energideklaration. Fastighetsbeteckningar tillsammans med dess unika identitetsnummer från tabell 01A, och fastighetsbeteckningar från boverket matchades för att kunna ta ut de beteckningar som inte matchade med boverkets data, vilket resulterade i 117 543 olika beteckningar för alla kommuner. Alla av de beteckningarna kunde inte alla matchas med tabell

38

50A som innehåller ytterligare byggnadsinformation, där kunde 88 173 kunde matchas. Det finns alltså 29 370 fastighetsbeteckningar som saknar information som inte tagits med i analysen.

Byggnadsstatusen på de data som inte fanns med i energideklarationer var till 95 % gällande, 4 % avregistrerad samt 1 % planerade.

Vid analys av byggnadstyper på icke energideklarerade fastighetsbeteckningar fanns det sju olika grupperingar, med antalet enligt:

• Bostad (30 148)

• Ekonomibyggnad (680)

• Industri (1 356)

• Komplementbyggnad (51 360)

• Samhällsfunktion (1 442)

• Verksamhet (566)

• Övrig byggnad (2 621)

I Figur 27 nedan syns fördelningar på de olika byggnadstyperna som saknade energideklaration.

Till största del är det komplementbyggnader (58 %) följt av bostäder (34 %).

Figur 27 Byggnadstyper som saknar energideklaration, data från lantmäteriet

Komplementbyggnader är oftast mindre byggnader som friggebodar, förråd och liknande. De saknar oftast värmesystem, vatten och ventilation och därav behöver de inte en separat energideklaration. Om byggnaden är större än 50 m² med en temperatur över 10 grader behövs dock en separat energideklaration. För gruppen ”komplementbyggnad” i lantmäteriets data fanns dessvärre ingen ifylld information om Atemp, men ett antagande att övervägande del av komplementbyggnaderna inte behöver en energideklaration tas.

Vad varje ovanstående grupp i Figur 27 innehåller för typer av byggnader kan ses i Bilaga VI.

Gruppen som innefattade ”Bostäder” analyserades av intresse för att se vilka typer av bostäder som oftast inte har en energideklaration. Bostadstyperna och antalet var:

34%

1%

1%

58%

2% 1% 3%

Byggnadstyper som saknar energideklaration

Bostad

Ekonomibyggnad Industri

Komplementbyggnad Samhällsfunktion Verksamhet Övrig byggnad

39

• Småhus friliggande (27 201)

• Småhus kedjehus (992)

• Småhus radhus (652)

• Flerfamiljshus (444)

• Småhus med flera lägenheter (41)

Figur 28 Underkategorier till ”Bostad”-gruppen som saknar energideklarationer

Gruppen ”friliggande småhus” resulterade i den dominerande gruppen av bostäder som inte har någon utförd energideklaration. Många som äger sina småhus har bott där under en lång tid och därav saknas det någon energideklaration då exempelvis ingen försäljning genomförts under de senaste 10 åren. Bostäder som innefattar en Atemp på mindre än 50 m² är bortsorterade då de inte behöver genomföra energideklaration.

4.8.1 BESPARINGSPOTENTIAL FÖR ICKE-ENERGIDEKLARERADE BYGGNADER

Det finns ungefär 0,5 TWh att spara för 18 023 unika energideklarationer från Boverkets data, ur båda datauttagen enligt resultatet i stycke 4.5.1. Vid antagande att byggnadstyperna ”bostad”,

”samhällsfunktion”, och ”verksamhet” kan behöva energideklaration summerades antalet till 32 156 fastighetsbeteckningar. Borträknat är alltså ”komplementbyggnader”,

”ekonomibyggnader”, ”industrier” och ”övriga byggnader”, då de troligen inte behöver en energideklaration.

Från boverkets data finns det 18 023 unika energideklarationer, innehållande 13 788 unika fastighetsbeteckningar. Det innebär att en fastighetsbeteckning innehåller i genomsnitt 1,3 energideklaration. Antalet 32 156 fastighetsbeteckningar från det icke- energideklarerade beståndet blir alltså ungefär 41 802 energideklarationer. Det innebär ännu en besparingspotential på 1,15 TWh. Summerat med det som kan hämtas från energideklarationerna ger det en

40

Resultatet på 1,15 TWh i besparingspotential är baserat på energideklarationerna, och på de byggnader från lantmäteriet där information kunde hämtas. Eftersom det sannerligen saknas många åtgärdsförslag i energideklarationerna som energiexperter missat är besparingspotentialen mest troligt mycket högre än summeringen på 1,65 TWh.

4.9 FALLSTUDIE

Fallstudien genomfördes på en lokalbyggnad. Fastighetsägaren hyr ut lokalen med ”kallhyra”, dvs hyresgästen står själv för driftkostnaderna. Nedan presenteras skillnaden mellan två olika energideklarationer, utförd 2009 och 2019, samt egna beräkningar på lokalen som ger förslag på åtgärdsförslag för att minska energianvändningen.

4.9.1 JÄMFÖRELSE GAMMAL OCH NY ENERGIDEKLARATION

Tabell 14 Jämförelse mellan gammal och ny energideklaration av lokalbyggnaden, utförd med 10 års mellanrum Utförd 2009-12-22 Utförd 2019-10-09

Atemp (m²) 641 641

Installerad eleffekt >10 W/m² för uppvärmning

och varmvatten Nej Ja

Uppvärmning: Direktverkande el (kWh) 140 605 106 651

Energi för uppvärmning - Tappvarmvatten (el)

(kWh) 2 474 460

Fastighetsel (kWh) 54 485 25 000

Energi för uppvärmning, tappvarmvatten och

fastighetsel 197 564 132 111

Energiprestanda (kWh/m², år) 323 208

Primärenergital (kWh/m², år) 243

Ventilationssystem FTX FT

Åtgärdsförslag Installationteknisk Byte/komplettering av

ventilationssystem

Byte/komplettering av ventilationssystem 40 000

Byte/installation av värmepump 10 000

Total minskad energianvändning vid utförd

åtgärd 39 600 50 000

Det finns vissa punkter som ändrats mellan de två olika energideklarationerna. För det första är det idag en installerad eleffekt som är större än 10 W/m² för uppvärmning och varmvatten, vilket innebär att den sammanlagda eleffekt som upptas av elektriska apparater för uppvärmning och varmvatten är mer än 10 W/m², vilket också borde varit ifyllt i första utförda energideklarationen. Byggnaden värms upp med direktverkande el, i form av värmeelement placerade i taket. Den totala energin för uppvärmning, tappvarmvatten och fastighetsel har minskat från 197 564 kWh till 132 111 kWh. Efter intervju med personal i lokalbyggnaden kan minskningen berott på utbyte till bland annat LED lampor.

Något intressant är att ventilationssystemet på första energideklarationen anges som FTX system, och i den nyaste ett FT system. Efter besök i lokalen upptäcktes det att det fanns både ett FTX aggregat och ett äldre tilluftsaggregat som kompletterats med separata frånluftsfläktar. FTX

41

aggregatet försedde varmlager och en del av butiken med luft, medan FT aggregatet förser hela butiken och personalutrymme med luft, helt utan återvinning där luften värms med direktverkande el.

Lokalen hade inget överordnat system för ventilationen. Inte heller vattenburna radiatorer vilket gör det mer komplicerat och kostsamt att dra in fjärrvärme. Åtgärder som hade kunnat genomföras presenteras i nästa stycke.

4.9.2 EGNA BERÄKNINGAR PÅ LOKALEN

För utförliga beräkningar för varje energibärare se Bilaga IX. Nedan presenteras energianvändningen för varje källa som studerades. Den totala energianvändningen resulterade i 113 027 kWh, det är utan hänsyn till värmeelementen. Energianvändningen för ett helår var 160 186 kWh, för år 2019. Genom subtraktion av den beräknade energianvändningen från årsanvändningen antogs värmeelementens energianvändning, 47 159 kWh. Det dividerat med den uppvärmda arean ger en levererad värmeeffekt på 74 kWh/m². Se Tabell 15 nedan.

Tabell 15 Energianvändning för vardera energibärare, beräknat utifrån besöket i lokalbyggnaden

Energibärare Energianvändning (kWh)

Belysning 23 427

Ventilation 69 421

Varmvattenberedare 525

Vitvaror/datorer 5 592

Utomhus 14 062

Totalt (kWh) 113 027

Energianvändning 2019 160 186

Energi värmeelement 47 159

Area, Atemp 641

Värme kWh/m2 74

Då lokalen har en hög energianvändning krävs det åtgärder för att kunna minska den. Förslagna åtgärdsförslag med en uppskattad minskad årsanvändning visas nedan i Tabell 16.

Då lokalen har en hög energianvändning krävs det åtgärder för att kunna minska den. Förslagna åtgärdsförslag med en uppskattad minskad årsanvändning visas nedan i Tabell 16.

In document Energieffektivisering i befintligt fastighetsbestånd: En fallstudie och dataanalys av energideklarationer i Norrbottens län (Page 32-75)