Verifiering och justering av indata

FBUV-projektet genomfördes både innan den nya utgåvan av BBR (2006) och innan remissen för

Definitioner av energieffektiva byggnader – Passivhus (mars 2007) kom. De har förändrat en del

kommit, kontaktades Maria Wall på LTH eftersom hon forskar på energieffektiva hus och är engagerad i Forum för energieffektiva byggnader. Hon bedömde utvalda indata och resultat från de FBUV-simuleringarna och gav tillgång till en tidigare remissversion av den passivhusstandard som

Forum för energieffektiva byggnader utarbetar.

Wall (2007) menade att luftläckaget genom klimatskärmen, den så kallade infiltrationen,

underskattats i FBUV-simuleringarna. I FBUV användes 0,01 oms/h vilket är en femtedel av Walls rekommendation. Infiltrationen har stor betydelse för energianvändningen i ett passivhus. Den genomsnittliga infiltrationen beror av läget och hur vältätat huset är när det har byggts. För att inte underskatta energibehovet, vilket ’skulle kunna leda till att krav eller standarder inte uppfylls’, antas Walls rekommendation. Läs mer om infiltration, luftflöden och täthet i kapitel 2.1.3 på sida 9 och framåt.

Passivhusstandarden begränsar använd intern värmegenerering till maximalt 4 W/m²(Atemp) för simuleringar och beräkningar. I FBUV användes totalt 5,27 W/m²(Atemp) interngenererad värme varav 3,2 W/m²(Atemp) från maskiner och belysning och 2,07 W/m²(Atemp) från personer. En jämförelse av dessa siffror med relation till hushållselanvändningen följer.

I examensarbetet Energieffektiva småhus (Agaard, Johansson, 2006) beräknas värmeavgivning från människor och hushållsel utgående från brukarprofiler i Lindåshusen. Totalt avges där 5,84 kWh värme/dygn från hushållsel (70 % av hushållselen antas komma till godo i form av värme) och 4,54 kWh värme/dygn från människor. Bostadsarean var 123,6 m². (Agaard, Johansson, 2006) Att använda dessa siffror direkt för lägenheter i storleken 44-67 m² kan vara riskfyllt eftersom dessa kan ha en annan specifik användning av hushållsel (kWhel/m²,år) och annan persontäthet per m². En jämförelse görs ändå mot FBUV och Passivhusstandarden. Siffrorna från Agaard, Johansson (2006) används för att beräkna den interna värmeavgivningen uttryckt i effekt per kvadratmeter. För att förenkla har effektavgivningen antagits vara jämn över dygnet vilket även användes i FBUV:s BV² -simuleringar. Sammanräknat för hushållsel och människor blir den:

(5,84+4,54)/123,6 = 0,084 kWh/dygn,m² = 84 Wh/dygn,m² 84 Wh/dygn,m² / 24 h/dygn = 3,5 W/m²

Jämförs de framräknade 3,5 W/m² med 5,3 W/m² som FBUV använt ter sig den interngenererade effekten hos FBUV relativt stor. Passivhusdefinitionens interna värmegenerering, 4 W/m², ligger till och med över vad som räknats fram utifrån Agaard, Johansson (2006). Läget är lite annorlunda för flerbostadshus med små lägenheter om man jämför med större radhuslägenheter, men likväl lär kravspecifikationen för passivhus uppfyllas om det är ett passivhus som ska byggas. Därför

används i fortsatta simuleringar de maximala 4 W/m²(Atemp) som total internvärmegenererande effekt uppdelat på 2 W/m2(Atemp) var för maskiner och belysning respektive människor. Mängden hushållsel för lamellhuset i FBUV:s BV²-simuleringar är direkt beroende av

internvärmegenerering från maskiner och belysning, 3,2 W/m²(Atemp). Genom att räkna effekten till apparater per kvadratmeter multiplicerat med antalet timmar på ett år fås den specifika

hushållselanvändningen.

3,2 W/m²⋅ 8760 timmar/år ⋅ 0,001 k = 28 kWh/m²,år =1

Räknas totala hushållsenergin för hela huset (2430 m²(Atemp)) ut från 28 kWh/m²,år fås

68 040 kWh/år. Fördelas detta på de 33 lägenheter fås 2061 kWh/lägenhet och år. Enligt statistik hämtad från elnätsbolagens uppgifter (en del osäkerheter finns) har lägenheter i flerbostadshus haft

en hushållselanvändning på strax under 2000 kWh/år mellan 1990 och 2004 (Göransson, 2006, sid. 8). Det värde på 2061 kWh/lägenhet som används kan tyckas vara lite högt med tanke på att det är ganska små lägenheter och att det finns krav på energieffektiv utrustning. Lägenhetsvisa

tvättpelare istället för gemensam tvättstuga innebär ökad hushållsenergianvändning vilket

rättfärdigar det högre värdet något. Hushållselanvändning är dock väldigt beroende av de boendes vanor och beteende och bör beaktas med säkerhetsmarginal.

I FBUV valdes en specifik fläkteffekt, SFP (Specific fan power), på 2,5 kW/(m³/s). Boverkets Byggregler, BBR, råd har nu ändrats och är SFP 2,0 kW/(m³/s) för FTX-system (Boverket, 2006b, s. 179). Wall (2007) rekommenderade att använda BBR:s råd vad gäller SFP varför detta används för kommande beräkningar. Värmeåtervinningsgraden antas liksom i FBUV:s simuleringar vara 80 % vilket även var Walls rekommendation.

Ventilationsflödet på 0,43 l/s,m²(Atemp) kan vid första anblicken tyckas för högt om det sätts i relation till att BBR:s minimikrav 0,35 l/s,m²(Atemp). För små lägenheter som i lamellhuset blir dock grundflöden som krävs för vissa typer av utrymmen, till exempel kök, badrum och

klädkammare, relativt stora om de fördelas per lägenhetsyta. Det innebär att grundflödena totalt blir större än minimikravet i BBR säger. Ventilationskonsulter som beräknar luftflöden använder ofta Håkan Enbergs Minimikrav på luftväxling (Sandberg, 2007). I denna skrift tolkas Boverkets Byggregler, Arbetsmiljöverkets föreskrifter, Socialstyrelsens allmänna råd och andra dokument som påverkar hur ventilation bör utformas. Grundflöden kan inhämtas från Enberg (2006) och för lamellhuset gav en egen kontrollberäkning samma resultat som FBUV: genomsnittligt luftflödet 0,43 l/s,m²(Atemp).

För energi till tappvarmvatten har BV²s beräkningsmodell använts i FBUV vilken pekar på 30 kWh/m²(Atemp),år vilket är normalvärdet för bostadshus exklusive varmvattencirkulations-förluster. I remissversionen av Passivhusdefinitionen finns en beräkningsmodell för energi till tappvarmvatten. Beräkningsmodellen ger ett något lägre resultat förutsatt att resurseffektiva engreppsblandare används, 29 kWh/m2(Atemp),år. Se beräkningar i Bilaga 1. Tappvarmvatten. Det framgår inte av standarden om beräkningsmetoden räknar med VVC-förluster men troligtvis är det inte så eftersom VVC-förluster inte förekommer i alla system. Det tidigare värdet på

30 kWh/m²(Atemp),år används i fortsättningen då skillnaden var liten och det är bra att ha lite säkerhetsmarginal vid beräkningar. Förlusterna för varmvattencirkulation uppskattas senare. De indata som diskuterats ovan sammanfattas i Tabell 8. Både värdena från simuleringarna i FBUV och de nya värdena som framkommit i detta kapitel redovisas. De nya värdena används för fortsatta beräkningar.

Tabell 8 Indata till byggnadssimuleringar som har förändrats. Nya värden kommer användas för kommande beräkningar.

Varierade indata FBUV Nya

Ventilationsflöde 0,43 0,43 l/s,m²(Atemp)

Luftläckage klimatskärm, infiltration 0,01 0,05 oms/h – ” – (omslutande area klimatskärm) 0,0053 0,027 l/s,m² Specifik fläkteffekt, SFP (FTX) 2,5 2 kW/(m³/s) Interngenerering från människor 2,07 2 W/m²(Atemp) Interngen. från maskiner och belysning 3,2 2 W/m²(Atemp) Varmvattenanvändning 30 30 kWh/m²(Atemp),år