Verka för en trygg och jämlik skola som skapar studiero och förbättrade studieresultat

Arbetet som görs inom ramen för denna strategi spänner över flera av

kommunfullmäktiges övergripande strategier. God utbildning lägger grunden för Uddevalla kommun som en självklar tillväxtmotor och ett mer tryggt och hållbart Uddevalla. Barn- och

utbildningsnämndens fokus på lärande för hållbar utveckling bidrar till en hållbar ekonomisk, ekologisk och social utveckling. Barn och utbildning har under perioden fortsatt arbetet för ett helhetsgrepp kring barnens/ elevernas hela skolgång, från förskola till

gymnasieskola/vuxenutbildning. Det systematiska kvalitetsarbetet för höjda kunskapsresultat och ökad trygghet och studiero innefattar återkommande resultatdialoger på alla nivåer inklusive med nämnden. Arbetssättet borgar för bättre analys, mer träffsäkra insatser för ökad måluppfyllelse, utveckling av arbetssätt samt bättre samutnyttjande av gemensamma resurser.

Ett beslut om ny skolstruktur inom grundskolan har fattas under året. Uddevalla kommun har ingått

avtal med extern entreprenör för att säkerställa en god lokalförsörjning och byggen av förskolor och

skolor har inletts. Barn- och utbildningsnämnden arbetar för resurseffektiva och flexibla arbetssätt

inklusive digitalisering och automatisering. Coronapandemin har drivit på utvecklingen av digitala lösningar för undervisning som alternativ eller komplement till skolförlagd verksamhet. För att säkra kompetensförsörjningen och upplevas som en attraktiv arbetsgivare sker partsgemensamt utvecklingsarbete. Fokus är här på lärares arbetstid, organisation och arbetssätt, rekrytering och arbetsmiljö. Implementering av kommunens modell för systematiskt arbetsmiljöarbete pågår också.

En ny förstelärarorganisation är under implementering.

Nämndstrategier Kommentar

Åtgärder för förändring och förbättring vidtas på alla nivåer i organisationer när problem synliggörs genom det systematiska kvalitetsarbetet. Rätt beslut om åtgärd fattas på rätt nivå.

Samtliga verksamhetsformer arbetar med att utveckla sina SKA-processer. Det leder till en allt tydligare struktur för beslutsfattande, analys samt

genomförande och uppföljning av åtgärder på alla nivåer och en styrkedja som hänger ihop bättre. Förstelärare har anställts och har nu en aktiv del i det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå.

På förvaltningsledningsnivå har fokus varit på kvalitet och likvärdighet i verksamhetsformernas redovisning av resultat, nulägesanalys och åtgärder, utvecklad analys på förvaltningsgemensam nivå, väl fungerande

resultatdialoger samt att utveckla former för genomförande av förvaltningsgemensamma åtgärder.

Förskoleverksamhetens systematiska kvalitetsarbete bygger på personals och rektorers dokumenterade reflektioner. Formulär och stödmaterial har

reviderats, vilket bedöms gynna både praktiskt arbete och förståelse.

Resultatdialog i rektorsgruppen innebär hög delaktighet vilket stärker styrkedjan. Pågående insatser bedöms som framgångsrika och kommer att fortgå.

Grundskolans ledningsgrupp genomför ett utvecklingsarbete av det systematiska kvalitetsarbetet. Att styra det systematiska kvalitetsarbetet än mer kommer att ge en större likvärdighet. Bland annat satsas det på mer genomtänkta frågor och förbättrad analyskompetens. Kvalitetsdialoger kommer att genomföras med enheter med liknande förutsättningar. Det ger rektorerna möjligheter till ett kollegialt lärande.

En gemensam mötesstruktur har införts i gymnasieskolan med rullande schema för systematiskt kvalitetsarbete, SKA, arbetsplatsträffar, APT och verksamhetsmöten/arbetsgrupper. Den nya organisationen av förstelärare har verkställts. Fokus för förstelärare är systematiskt kvalitetsarbete inom

respektive rektorsenhet. Nyckeltal är inlagda i gymnasieskolans årshjul och efterfrågas nu från alla rektorsenheter för att öka enhetligheten i

rapporteringen. Effekter av åtgärder efterfrågas också. Nyckeltalen, liksom kursutvärderingar och trygghetsenkäter, ska ligga till grund för enheternas analys.

I verksamhetsplanen för 2021 planerade Vuxenutbildningen att fokusera på att kvalitetssäkra SKA-processerna. Ett led i kvalitetssäkringen har varit en ny struktur för kvalitetsarbetet, där alla enheter arbetar enligt samma modell vad gäller dokumentation, resultatdialoger och uppdrag/ åtgärder.

Resultatdialogerna håller nu hög kvalitet och upplevs givande för alla parter.

Sedan hösten deltar förstelärare på resultatdialoger inom sin enhet med rektor, utvecklare och verksamhetschef. Från och med hösten 2021 arbetar och rapporterar även studie- och yrkesvägledning och administration enligt SKA-modellen.

Nämndstrategier Kommentar Hitta och genomföra nya, mer

flexibla och effektiva arbetssätt och arbetsformer, nya och innovativa sätt att samverka och organisera verksamheten i syfte att

effektivisera och nå högre måluppfyllelse.

Distansundervisningen och behov av distansmöten har lett fram till ökad kompetens inom digitala metoder, både bland personal och elever. Den har medfört positiva effekter såsom större transparens i undervisningen, tätare avstämningar och uppföljningar för personal, digital kompetensutveckling, möjligheter till fjärrundervisning, att spela in delar av lektioner, individualiserat stöd, fler e-tjänster samt effektivare administration. Det har också medfört negativa effekter såsom bekymmer med bristande studiero och motivation, otillräckligt stöd och oro för ökad psykisk ohälsa hos högstadieelever.

Distansundervisning har generellt sett inte medfört sämre kunskapsresultat.

Utvärdering med elever av distansundervisning har gjorts och kompensatoriska insatser har satts in med goda resultat. Fjärrundervisning i modersmål är igång i stor omfattning och säljs även till andra kommuner.

Barn- och utbildningsförvaltningen är i en utvecklings- och införandefas av beslutsstödet. Ett nytt elevadministrativt system har införts. Alla

verksamhetsformer utom gymnasieskolan använder nu ett gemensamt frånvarosystem (modul i elevsystemet). En förstudie för förvaltningsgemensam lärplattform kommer under våren att genomföras med deltagare från alla verksamhetsformer. Nya e-tjänster arbetats kontinuerligt fram.

En ny förstelärarorganisation är under implementering. Grundskolans ledningsorganisation har omorganiserats och en ökad samverkan mellan gymnasieskolan och Vuxenutbildningen har inletts. Inom förskolan pågår arbete för att stärka förskollärarnas ansvar och likvärdighet i Uddevallas kommunala förskolor.

Arbeta för att upplevas som en attraktiv arbetsgivare, både för framtida och nuvarande

medarbetare. Rätt förutsättningar ska skapas för behöriga pedagoger att kunna ägna sig åt sitt

kärnuppdrag.

Utifrån kommunbeslut om ny struktur för det systematiska arbetsmiljöarbetet, har förvaltningen påbörjat ett utvecklingsarbete på samtliga nivåer. Syftet är att skapa en bra arbetsmiljö för samtliga medarbetare, med goda möjligheter till delaktighet och inflytande. Ett välfungerande arbetsmiljöarbete ökar

möjligheterna att rekrytera och att behålla personal. Förvaltningen har fortsatt det partsgemensamma arbetet utifrån det centrala avtalet HÖK 21. Arbetet har fokuserat på lärares arbetstid/ tjänsteplanering, organisation, arbetssätt, rekrytering, arbetsmiljö samt transparenta processer. En

förvaltningsgemensam förstelärarorganisation har införts under året.

Grundskolan har i samverkan med övriga verksamhetsområden ett systematiskt arbete kring VFU.

Förskolan fokuserar på arbetsmiljö och pedagogisk utveckling.

Utvecklingsenheten stöttar enheterna med kompetensutveckling, handledning och konsultation. Tillgång till specialkompetenser möjliggör stöd i vardagen.

Personalens möjligheter att söka pedagogiska utvecklingsuppdrag är en del i att skapa en utmanande, intressant och kompetenshöjande verksamhet.

Grundskolans samarbete med Högskolan Väst på AIL (arbetsintegrerad lärarutbildning) har fortsatt. 13 lärarstudenter arbetar i grundskolan samtidigt som de studerar på Högskolan Väst, med lön och studielön. Syftet är att göra läraryrket mer attraktivt. Grundskolan fortsätter på förvaltningens uppdrag den interna skolledarutbildningen "Morgondagens skolledare" med 16 lärare från alla verksamhetsformer. Ett extra avslutningstillfälle förläggs vt 22 för att underlätta rekrytering till vakanta rektorstjänster.

En ny gemensam mötesstruktur har införts inom gymnasieskolan. En tjänstefördelningsmodell som beskriver lärares arbete utifrån tid med elev (undervisning, handledning) samt tid utan elev har vidareutvecklats. Flera

Nämndstrategier Kommentar

insatser genomförs under läsåret 2021/22 för att utveckla gymnasieskolans kompensatoriska uppdrag för elever i behov av stöd. Bland annat har tjänstetid för lärare inom Sv, Eng, Ma avsatts till studieverkstad. Där kan elever kan läsa om kurser samt få löpande stöd inom sina gymnasiekurser. Till detta

tillkommer även den alternativa studievägen. Möjliga effekter över tid är ökad andel elever med gymnasieexamen samt färre avhopp.

Utifrån ökad samverkan mellan gymnasieskolan och vuxenutbildningen behöver förutsättningar för gemensam personal ses över. Detta gäller dels lärartjänster, dels samverkan mellan specialistfunktioner och andra gemensamma funktioner.

Arbeta för en lokalförsörjning i balans och bättre användning och samutnyttjande av lokaler, samt utforma framtida lokaler till moderna, flexibla lärmiljöer utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

På totalen finns fortsatt stora utmaningar kopplat till lokalförsörjning. I kommunens lokalförsörjningsgrupp deltar nu både förvaltningens lokalstrateg och verksamhetsstrateg. När verksamhetsperspektivet lyfts in i ett tidigt skede av lokalplaneringen ökar möjligheterna att utforma flexibla och hållbara lärmiljöer.

Balansen mellan behov och tillgängliga förskoleplatser ser olika ut i olika områden i kommunen. Enligt befolkningsprognosen ökar inte det totala antalet förskolebarn de närmaste åren. Lokaler som varit i behov av ersättning längre tid, är i så akuta behov att verksamheten anpassar genom minskat antal barn på enheten eller flytt av barngrupper. Det finns planer för ersättningslokaler men takten är lägre än önskat.

Nämndsbeslut om förändrad skolstruktur innebär att grundskolan förbereder att Sandersdal blir F-3 enhet och Unneröd blir 4–6 enhet. Byggnationen av Ramneröd är försenad vilket påverkar strukturförändringens takt. Norgården F-6 kommer flytta in i Herrestadsskolans lokaler. Ändrade kapacitetsmått för grundskolans enheter skapar bättre lokalförutsättningar. Arbete med en geografiskt samlad särskola samt att fasa ut provisoriska lokaler fortsätter.

Samarbetet med Hemsö, bland annat kring byggnation av grundskola och förskola i Ljungskile, fortgår. Ljungskileeleverna kommer att evakueras till andra lokaler i området under byggnationen. Till Forshällaskolan har paviljonger beställts. Grundskolan har tillsatt tjänst med uppdrag gällande lokaler och lärmiljöer.

Gymnasieskolans något sänkta elevprognos innebär att befintliga lokaler i stort sett räcker till. Dock behövs anpassning av lokaler. Gymnasieskolan har tillförts tidigare HCB-lokaler, vilket underlättar lokalförsörjningen. Digitala arbetssätt har ökat möjligheterna att arbeta med studierna i och utanför klassrummet.

Inom samtliga gymnasiehus finns nu inredda studiemiljöer.

Introduktionsprogrammen; IM, håller på att flytta till Agneberg.

Lokalsegregationen mellan IM och nationella program är därmed bruten.

Samverkan med vuxenutbildningen gällande lokalanvändande,

schemaläggning och utrustning utvecklas. Såväl lokaler som yrkeslärare samutnyttjas på ett effektivt sätt inom yrkesutbildningarna.

Vuxenutbildningen har under året arbetat med strategisk lokalutveckling. En åtgärd har varit beslut om att flytta verksamhet till Margretegärde för att minska externa hyreskostnader.

Politiska uppdrag Kommentar Rapportera en sammanfattning av

nulägesanalysen av kunskapsresultat/

måluppfyllelse, trygghet och studiero.

Identifierade problem, orsaker till problem samt vilka åtgärder och insatser som formulerats ska framgå. Uppföljning och utvärdering av insatser ska rapporteras. Om behov finns av stöd från huvudmannen för att åtgärda ett problem som identifierats i det systematiska kvalitetsarbetet ska detta framgå.

Nuläge kunskapsresultat/ måluppfyllelse: Det befarades att pandemin med medföljande distansundervisning skulle påverka kunskapsresultat från grundskola till vuxenutbildning negativt. Så har inte skett i någon större utsträckning. Grundskolan har ett lägre resultat gällande såväl meritvärde från 9:an som behörighetsgrad till gymnasiets yrkesprogram jämfört med 2020, men resultatet är ändå betydligt bättre än vad som tidigare prognosticerats för årskull 05. I de flesta ämnen är resultaten bättre för flickor än för pojkar. Andel med gymnasieexamen inom fyra år har sjunkit något, men efter sommarskola förbättrades resultatet. 10 av 12 program har enligt gymnasieskolans egen statistik en ökad andel med

gymnasiebehörighet. Vuxenutbildningens måluppfyllelse för kunskapsresultat ligger på liknande nivåer som tidigare, men dock med förlängda studietider inom flera utbildningar. Implementering av språkplan fortsätter inom förskolan. Arbetet med att följa varje enskilt barns utveckling och lärande har startat, vilket har gett goda resultat redan i uppstartsfas. På förvaltningsgemensam nivå pågår en översyn av nyckeltal och möjligheten att följa progression genom skolsystemet. En språkplan har tagits fram.

Nuläge trygghet och studiero: Verksamhetsgemensamma enkäter har genomförts inom grundskola, gymnasieskola och

vuxenutbildning under hösten. Förutsättningar finns nu för en systematisk uppföljning även på verksamhets- och förvaltningsnivå.

Resultaten för trygghet och trivsel anges vara på en hög nivå.

Studieron är relativt hög inom gymnasieskola och vuxenutbildning men inte är lika god inom grundskolan. Den stora elevtalsökningen till grundsärskolan har i nuläget negativ påverkan på elevernas arbetsmiljö. Förskolan frågar återkommande vårdnadshavare om barnen upplevs trygga i verksamheten. Resultatet på frågan visade 3,4 på en 4-gradig skala.

Förbättringsarbete för att åtgärda identifierade problem: Det finns ett behov av att skapa samsyn kring vad som kännetecknar god studiero samt systematiskt arbeta för att förbättra den. En nulägesanalys kring förutsättningar för nyanlända och flerspråkigas lärande har resulterat i framskrivna insatser inom språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, kartläggning, bedömning och övergång samt resursfördelning utifrån behov. Några av dessa insatser ingår i en åtgärdsplan som tagits fram inför en flerårig insats i samarbete med Skolverket. Systematiska insatser för att förbättra undervisningen och måluppfyllelsen i grundskolan har visat sig ge snabb positiv påverkan på måluppfyllelsen. Exempel på detta är den effektfulla riktade speciallärarinsatsen på högstadiet med intensifierat stöd till elever med betyg F i matematik. Då distansundervisning fungerat bra för många elever inom

Vuxenutbildningen, kommer hybridlösningar att fortsätta användas.

Kompensatoriska insatser och riktat stöd har fortsatt användas inom såväl gymnasieskola som vuxenutbildning för högre måluppfyllelse.

Gymnasieskolans kompensatoriska arbete under 2021 har fått avsedd effekt genom bättre resultat än förväntat och förbättrat resultat efter sommarskola. Lovskolan under höstlovet var inte lika omfattande som lovskolor under våren 2021. Lärare som anställts inom studiestöd har förstärkt skolhusens stöd till elever inom främst ämnena engelska, matematik, svenska. Den långsamma

Politiska uppdrag Kommentar

progressionen för vissa elever inom sfi föranledde en insats med mindre grupper och ökade förväntningar och handledning från lärare. Detta ledde till att 17/20 elever fick godkända betyg. Inom studieväg 2 har fokusgrupper införts, där elever får extra undervisning i att skriva. Inom förskolan fortsätter arbetet med språkutvecklande arbetssätt och språkplanen och ett arbete med att följa enskilda barns utveckling i högre utsträckning har inletts.

Behov av stöd från huvudman: Gymnasieskolan behöver fortsätta att prioritera elever i behov av stöd och kompensatoriska insatser som syftar till att öka andel elever som når gymnasieexamen.

Engelska lyfts som ett problemområde som behöver prioriteras tidigt i elevernas utbildning.

Kultur- och fritidsnämnden har utifrån flerårsplan 2020–2022 och 2021–2023 fått i uppdrag att tillsammans med socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden skapa förutsättningar för att förbättra ungdomars välbefinnande (KF ÖS 4)

Uppdraget samordnas av Kultur och fritidsförvaltningen, som påbörjade ett omtag med uppdraget under hösten 2021.

Barn- och utbildningsnämnden har beslutat om att fr o m 2022 införa ett mått på ungas psykiska ohälsa, som utgår från svar på den årligt genomförda elevhälsoenkäten. Den genomförs med alla elever i årskurs 4, 8och 1 på gymnasiet och är fr o m läsår 2020/21 digital.

På detta sätt kan den psykiska ohälsan bland unga följas systematiskt.

Beskriv vilket stöd och vilka samarbetsformer utbildningen bidrar med för att bedriva undervisning som främjar en hållbar utveckling utifrån skolans styrdokument, FN:s globala hållbarhetsmål som är relaterade till utbildning, samt kommunens miljömål 1 och 2.

Vilka är de viktigaste lärdomarna och vad behöver utvecklas?

Samtliga verksamhetsområden arbetar aktivt med lärande för en hållbar utveckling. Skolans styrdokument, kommunens miljömål 1;

om att inspirera och motivera till en hållbar utveckling, samt miljömål 2; om att underlätta resurssnål konsumtion, samt målen i Agenda 2030, är vägledande för detta arbete. Uppdraget ska harmoniera med nämndens uppdrag om systematiskt kvalitetsarbete. Det finns en insikt i verksamheterna om att hållbar utveckling behöver genomsyra all undervisning.

Förskolans rektorsgrupp arbetar med kompetenshöjning genom kollegialt lärande. Utveckling av lärande för hållbar utveckling behandlas återkommande. Grundskolorna arbetar löpande med lärande för hållbar utveckling (LHU) utifrån styrdokumenten. Stort fokus ligger på att skapa handlingskraft och framtidstro hos eleverna. I en tid med ökad psykisk ohälsa är detta angeläget för hela samhället. Flertalet skolor arbetar med de globala målen. Ett formativt arbetssätt har ökat elevernas delaktighet och inflytande i undervisningen. Tematiskt arbetssätt med exempelvis allemansrätt, återvinning och återbruk återkommer i miljöundervisningen. Vissa enheter har ett tydligare uttalat arbete med hållbar utveckling än andra. En ökad likvärdighet ses som ett förbättringsområde.

Gymnasieskolans kurser har lärande för hållbar utveckling tydligt inskrivna. Det blir särskilt tydligt inom ämnen såsom naturkunskap och samhällskunskap, yrkesämnen och inriktningsämnen. Under senare år har arbetet med hållbar utveckling främst skett på rektorsenheterna. Gymnasieskolans lokalgrupp kommer att arbeta fram uppdaterade gemensamma rutiner gällande återvinning och avfallshantering. Uddevalla gymnasieskola är FN-skola, vilket innebär ett starkt fokus på FN och mänskliga rättigheter. På Vuxenutbildningen arbetar gruppen för hållbar utveckling för att få in perspektivet hållbar utveckling i undervisningen. Som stöd har ett årshjul upprättats, med fyra teman per år: värdegrund, konsumtion, Erica och Lise-lott har gett ut en egen bok om

hållbar utveckling

Politiska uppdrag Kommentar

Vuxrundan och Håll Sverige Rent. Exempel på vad som genomförts under året är projekt för återbruk av kläder, skräp-bingo, projekt och film ”Plast i havet”, tema bostad: energiförbrukning, strandstädning, ecodriving samt värdegrundsvecka.

Samtliga nämnder har utifrån flerårsplan 2020–2022 fått i uppdrag att utveckla digitala och automatiserade processer (KF ÖS 6)

Ett aktivt arbete med att utveckla distansundervisning och digital undervisning har skett inom alla skolformer inom Barn- och utbildningsförvaltningen. Efterhand under pandemin har

verksamheterna blivit bättre på att anpassa undervisningen till olika behov, så att elever i behov av stöd kunnat få det. Kompensatoriska insatser har också genomförts med goda resultat. Tjänster för gruppindelning, individuell handledning med mera har börjat användas.

Förvaltningen är i en utvecklings- och införandefas av beslutsstödet.

Ett mål är att kunna extrahera ut data för frånvaro kopplat till kunskapsutvecklingen för eleven. Förvaltningen undersöker också möjligheten att minska matsvinnet i måltidsverksamheten genom daglig frånvarosammanställning. Det elevadministrativa systemet är nu i full drift för samtliga skolformer. Gymnasiet är dock fortsatt kvar med sin frånvaro/närvaro i systemet Vklass. En förstudie för förvaltningsgemensam lärplattform kommer under våren att genomföras med deltagare från alla fyra verksamhetsformer.

Nya e-tjänster arbetats kontinuerligt fram. En målsättning är att försöka samla likartade e-tjänster på en gemensam sida för att underlätta för vårdnadshavare.

Förskolan har med framgång provat teams-samtal mellan olika barngrupper. All personal har nu personliga verktyg, vilket kommer att påverka utvecklingen av digitala processer positivt.

Google Workspace for Education, ”Enterprise” har testats på ett antal enheter inom grundskolan (Enheten för Flerspråkighet och Integration, högstadieskolor) med goda erfarenheter. Planen är att alla pedagoger på högstadiet ska använda systemet, främst för att kunna genomföra plagiatkontroll på elevarbeten. För att

systematiskt kunna följa årskullars trygghet och studiero på en övergripande nivå, planeras för att använda enkätverktyget BEngaged. Gymnasieskolans omfattande erfarenheter av distansundervisning bidrar till utveckling av digital undervisning.

Möjligheter utvecklas för elever att ta del av undervisning i klassrummet från annan plats (fjärrundervisning). Lektioner kan också komma att spelas in. Både tid och resande kan effektiviseras inom APL – yrkeslärare kan genomföra del av arbetsplatsbesök som digitala möten. Gymnasieskolan satsar från VT 2022 på att anställa en IT-pedagog med riktat uppdrag att driva utvecklingen av det digitala lärandet. Vuxenutbildningens distansundervisning under pandemin har lett till ökad digital kompetens hos både elever och lärare, vilket fortsätter ge effekter även när distansundervisning inte längre tillämpas. Flera projekt för ökad digitalisering av

administrativa processer pågår. I juni startades en fördjupad samverkan med gymnasiet då vuxenutbildningens och gymnasiets ledningsgrupper träffades. Samverkan har fortsatt under hösten. Ett behov av digitaliserad kunskapsbedömning i samband med antagningsprocessen är lyft till IT-styrgruppen.

Politiska uppdrag Kommentar Samtliga nämnder har utifrån flerårsplan

2020–2022 och 2021–2023 fått i uppdrag att i samverkan med övriga nämnder uppnå maximalt samutnyttjande av lokaler för alla kommunens verksamheter. Kommunstyrelsen har fått uppdraget att leda detta arbete (KF ÖS 6)

I kommunens lokalförsörjningsgrupp deltar sedan augusti 2021 både lokalstrateg och verksamhetsstrateg från Barn- och Utbildningsförvaltningen. När både lokal- och

verksamhetsperspektiv lyfts in i ett tidigt skede av kommunens lokalplanering ökar möjligheterna att utforma flexibla och hållbara miljöer där flera verksamheter kan samutnyttja lokaler. För de grundskolor som planeras och byggs i nuläget är en framtida flexibel användning av lokalerna samt ett effektivt utnyttjande av ytor grundförutsättningar som tas med redan när arkitekter börjar rita förslag.

Samverkan mellan Uddevalla gymnasieskola och vuxenutbildningen

Samverkan mellan Uddevalla gymnasieskola och vuxenutbildningen