Verksamheten

I följande stycke kommer vi utifrån modellen att diskutera eventuella konsekvenser av de strategier förskollärarna ger uttryck för. Vi kommer även mot bakgrund av vår studie att problematisera förskollärarens yrkesetiska roll samt diskutera vad det innebär att ha barn med ASD i planerade samlingar, utifrån vår studie.

Det dilemma som kan uppstå kring att modellen avslutas med exkludering av barn med ASD i den planerade samlingen kopplar vi ihop med dilemmaperspektivet. Arbetet med barn med ASD är inte svart eller vitt, ibland kan pedagoger hamna i situationer där de behöver ta ställning och kunna motivera sina val (Nilholm, 2007, s.92). Exempelvis om pedagogerna skall välja att arbeta efter styrdokument som läroplanen (Skolverket, 2010) vilken föreskriver att alla barn skall inkluderas eller om pedagogen istället skall ta hänsyn till barnets perspektiv och då exkludera barnet. Detta kan även styrkas av det Bjørndal (2005) skriver om etiska dilemman kring hur situationer inte alltid har en enkel eller given lösning (s.139). I sådana fall är det upp till pedagogen och arbetslaget att lita till sin erfarenhet och teoretiska kompetens för att fatta ett beslut som är förenligt med den yrkesroll de valt och den barnsyn de arbetar utefter.

Handlingsalternativ i modellen som rör arbetsmaterialet visar att det är ett hjälpmedel pedagogen kan ta till då hennes avsikt är att alla barn skall göras delaktiga genom att få, exempelvis, en bild att sätta upp på flanotavlan. Vad är det som säger att barnet med ASD känner sig delaktigt bara för att det håller en bild? Barnet med ASD kan likaväl känna sig delaktigt i samlingen utan att behöva sätta upp en bild. Alla barn i en barngrupp känner inte delaktighet på samma sätt. Även här kommer yrkesrollen in, att med tiden lära sig läsa av barn och se hur jag som pedagog kan göra varje barn delaktigt utefter sina förutsättningar. Ett sådant arbetssätt kräver även flexibilitet, att snabbt kunna förändra och tänka om när något

inte blir som det var tänkt. För att följa läroplanscitatet ”Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar”(Skolverket, 2010, s.5) krävs flexibla pedagoger eftersom alla barn är olika och har med sig olika erfarenheter, något som leder till att barnen rimligen uppnår läroplansmålet på olika sätt.

Konsekvenser till följd av de olika handlingsalternativen kan exempelvis vara att fokus på barnet med ASD blir för stort i den planerade samlingen så att resterande barngrupp hamnar i skymundan. Däremot är strategin med tydliga rutiner och struktur något som vi tolkar som positivt för alla barn i barngruppen. Strategin att dela in i mindre grupper är en möjlighet som vi också ser kan gynna alla barn, då det blir ett lugnare klimat. En svårighet i detta arbetssätt kan dock vara att det kräver mycket planering. Vilka barn skall ingå i vilken grupp? Vilken pedagog skall leda vilken grupp? Den tidsåtgång som blir för all den planeringen måste sättas i relation till samlingens syfte. När pedagogerna väljer exkludering som lösning måste de överväga vilka signaler detta sänder till den övriga barngruppen och väga det mot vad som är bäst för barnet med ASD.

Studien visar på att förskollärarna anser att med hjälp av rätt metoder och arbetssätt kan det möjliggöra inkludering av barn med ASD i den planerade samlingen. I vår modell ser vi inga direkta problem eller svårigheter som förskollärarna ger uttryck för. Vi tror att det beror på just detta att de säger sig ha både strategier och ett medvetet arbetssätt. Men på en avdelning där denna medvetenhet inte finns och därför heller inte strategier för arbetet hade kanske resultatet varit ett annat.

Vår förhoppning är att denna studie skall bidra till och öka diskussionen i arbetslag kring hur man ser på barn med ASD och möjligheten att inkludera dem i den planerade samlingen, att pedagoger aldrig slutar försöka inkludera barn med ASD. För den fortsatta forskningen på området skulle det vara intressant med observationer ute i verksamheten för att se hur de faktiskt gör, om metoderna även dyker upp i praktiken. Använder de sig av dessa handlingsalternativ och strategier i det dagliga arbetet. Ytterligare förslag på fortsatt forskning kan även vara att öka antalet respondenter för att se om samma mönster återkommer, alltså söka mättnad. Det finns få studier inom området vilket gör att det behöver belysas ytterligare.

Referenslista

Autism & Asperger förbundet. (u.å.). DSM-5. Hämtad 2014-05-21, från; http://www.autism.se/content1.asp?nodeid=97090

Björck- Åkesson, E. (2009). Specialpedagogik i förskolan. I Sandberg, A. (red), Med sikte på

förskolan- barn i behov av stöd (s. 17-35). Lund: Studentlitteratur.

Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i

undervisning och handledning. Stockholm: Liber.

Eriksson, A. (2007). Barns delaktighet i förskolan- på de vuxnas villkor? Förskollärarens

uppfattningar om barns delaktighet i förskolans vardag. (Magister uppsats).

Göteborg: Institutionen för Samhälls- och Beteendevetenskap, Göteborgs universitet. Tillgänglighet:

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:120783/FULLTEXT01.pdf

Eriksson Barajas, K., Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i

utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar.

Stockholm: Natur & Kultur.

Esaiasson, P. (2007). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. (3. uppl.) Stockholm: Norstedts juridik.

Gerland, G., & Aspeflo, U. (2009). Barn som väcker funderingar: se, förstå och hjälpa

förskolebarn med en annorlunda utveckling. Enskededalen: Pavus utbildning.

Gillberg, C., & Peeters, T. (2001). Autism: medicinska och pedagogiska aspekter. Stockholm: Cura bokförlag och utbildning.

Hartman, J. (2001). Grundad teori: teorigenerering på empirisk grund. Lund: Studentlitteratur.

Jarhall, J. (2012). En komplex historia. Lärares omformning, undervisningsmönster och

strategier i historieundervisning på högstadiet. Licentiatuppsats Karlstad:

Karlstads universitet.

Johansson, E. (2011). Möten för lärande: pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i

förskolan. (2. rev. uppl.) Stockholm: Skolverket.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur. Pramling Samuelsson, I., & Sheridan, S. (2006). Lärandets grogrund: perspektiv och

förhållningssätt i förskolans läroplan. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Rubinstein Reich, L. (1996). Samling i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2012). Tecken som AKK. Hämtad 2014-04-23, från: http://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/Sprak-och-kommunikation/Alternativ-och-kompletterande-kommunikation/Manuell-och-kroppsnara-AKK/Tecken-som-AKK/

Svenning, B. (2001). Vad berättas om mig? Barns rättigheter och möjligheter till inflytande i

förskolans dokumentation. Lund: Studentlitteratur.

SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Elanders Gotab.

Wing, L. (2012). Autismspektrum - handbok för föräldrar och professionella. Lund: Studentlitteratur.

Bilaga

Intervjufrågor

1. Hur länge har du arbetat som förskollärare?

2. Hur många barn har ni på avdelningen, i vilka åldrar? 3. Hur många är ni som arbetar på avdelningen?

4. Hur ser er planerade samling ut?

5. Är barn med autism närvarande vid den planerade samlingen?

6. Om ja, hur har ni planerat samlingen för att barnen skall bli inkluderade?

om nej, hur skulle ni kunna ändra, anpassa samlingen så att barnen kan inkluderas? 7. Berätta om några sätt att arbeta med inkludering av barn med autism som du har

erfarenheter av.

8. Svårigheter som du ser med att inkludera barn med autism i planerade samlingar. 9. Anser du att barn med autism inkluderas i era planerade samlingar?

10. Dilemma: Avdelningen har varje morgon en planerad gemensam samling med alla 20 barn på avdelningen. Under samlingen sjunger ni sånger, går igenom veckodag och datum och vilka barn som är där och vilka som är lediga eller sjuka. Ni får in ett barn med autism i barngruppen, ni i personalgruppen upplever att samlingen inte längre fungerar då det nya barnet blir stressat och stör genom att springa omkring och skrika. Hur skulle du hantera denna situation och lägga upp arbetet för att åter få en

fungerande samling.

11. Finns det någonting du anser är extra viktigt i arbetet med barn med autism för att vardagen på förskolan skall fungera?