Inom Sociala resursverksamheten tillämpas evidensbaserade metoder i stöd- och behand
lingsarbetet, exempelvis ASI (addictiv severity index) vilket är en manual- och database
rad utredningsmetod vid missbruk vilken används av flera kommuner, kriminalvård med flera och MI (motiverande intervju). Vid granskningen framkommer också att strukturera
de behandlingsprogram tillämpas för individer och grupper.
Beroendeteamet ”Navet” ger råd, stöd och behandling för vuxna personer med missbruks- och beroendeproblem samt till närstående. Denna verksamhet bedrivs sedan 2005 enligt ett avtal i samverkan med närsjukvården. I målgruppen finns personer med blandmissbruk, där alkohol oftast är huvuddrog. Syftet med samverkan är att samordna huvudmännens resurser för att uppnå en bättre kvalitet.
Insats från Navet ges efter anvisning från socialsekreterare, efter extern remiss eller ge
nom att den enskilde själv söker hjälp. Insatser ges även utan beslut om bistånd. Inom per
sonalgruppen, som består av elva personer, finns socionom-, socialpedagog-, behandlings
assistent-, psykiatriker-, läkar- och psykologkompetens. Kommunen svarar för fem av de anställda. Efter utredning upprättas en individuell behandlingsplan. Utredningarna görs enligt ASI, en strukturerad utredningsmetod.
Navet erbjuder stöd och behandling enligt strukturerade metoder. Flertalet av insatserna kan ges såväl individuellt som i grupp. Målgruppen här har ofta en tung social problema
tik. Verksamheten erbjuder läkemedelsassisterad missbruksbehandling. Insatser kombine
ras med behandling genom sjukvården.
På grund av oklara roller och otydlig ledning och styrning har problem funnits som tagit mycket energi i anspråk. Under våren har hela arbetsgruppen tillsammans arbetat med dessa frågor för att hitta en gemensam och tydlig arbetsform. Vid intervjuer framkommer att ansvarsfördelningen mellan kommun och landsting i verksamheten förtydligats. Enligt dokumentation har det för verksamheten bildats en gemensam styrgrupp. Ett behov av en gemensam samordnare för verksamheten som idag har två chefer, en hos respektive hu
vudman, framförs. Från både lednings- och handläggarhåll framförs att verksamheten ses som en förutsättning för att kunna erbjuda missbruksvård på hemmaplan. Vid intervjuer framkommer att man upplever samverkan internt som god.
Socialförvaltningens boendestödjare arbetar för att stötta och stärka förmågan att klara eget boende och vardagsliv. Verksamheten vänder sig till personer med psykiska funk
tionshinder eller missbruksproblematik som behöver stöd i att strukturera upp vardagen.
Totalt finns här tio anställda. Två personer arbetar mot IFO:s målgrupp. Vid intervjuerna framgår att samverkan i gruppen innebär en kunskapsdelning som ökar kompetensen och ger möjlighet att arbeta flexibelt över gränserna.
Insatserna inom boendestödet föregås av utredning och beslut. Vid intervjuer framkommer att det finns en tydlig rutin hur ärendet förs från handläggare till verksamheten och hur en handlingsplan i respektive ärende upprättas.
Gemensamt för både Navet och boendestödet är att man bland annat arbetar med den pe
dagogiska metoden ESL (Ett självständigt liv), vilken ses om ett förhållningssätt i kontak
ten med brukaren, samt med MI (motiverande intervju). Man använder flera manualbase
rade metoder, exempelvis dialektisk beteendeterapi.
Boendestöd kan kombineras med tillgång till bostad genom korttidskontrakt, så kallad övergångsbostad, (totalt fyra lägenheter) eller erbjudas i samband med att kommunen be
viljar ett stödkontrakt. Kommunen har idag kontrakt för uppskattningsvis 60 – 70 lägenhe
ter för IFO:s klienter. Detta uppges fungera väl. En person finns anställd för att framförallt arbetar med att rekrytera lägenheter och kontrollera att boendet sköts. Personen som är anställd är placerad på Sociala resursverksamheten.
Medel finns avsatta i budget för ett stödboende, vilket har som mål att vara ett kollektivt boende i eget rum som ger stöd och tillsyn för personer där missbruket är långvarigt. Vid intervjuerna framkommer att detta boende tidigare bedrevs i en fastighet som rivits. Ny fastighet eftersöks men upphandling har hittills inte gett resultat. Extern upphandling av alternativ förekommer i enskilda ärenden. Vid intervjuer bekräftas att denna resurs behövs och i några ärenden innebär en brist i den åtgärdskedja som finns inom missbruksvården.
Akutboende kan erbjudas över natt då andra boendealternativ saknas. I detta boende er
bjuds möjlighet till dusch och frukost. Här finns inte fast personal.
Extern vård i form av placering i hem för vård och boende beviljas för att ge fysisk och psykisk återhämtning efter en längre tids omfattande missburk och för att påverka till livs
stil och beteenden som leder till kontroll över missbruket. Motala kommun har tecknat ramavtal med ett antal institutioner. Behandlingstiden uppges vara 3-5 månader. Här nämns även möjligheten för verksamheten att tillämpa tvångsvård.
För människor med missbruksproblematik har socialförvaltningen tecknat avtal med ”Hela människan”, RIA, om stödverksamhet som bedrivs under vardagar på eftermiddagstid.
Socialtjänsten kan erbjuda missbrukare en meningsfull sysselsättning som ett led i vård och rehabilitering. Vid intervjuerna framkommer behov av ytterligare alternativ till syssel
sättning då de som erbjuds inte alltid tillgodoser de behov som möts.
De öppenvårdsalternativ som byggts upp är viktiga för att erbjuda stöd i olika former vid planering av utslussning i anslutning till en institutionsplacering. Vid aktgranskningen ser
vi exempel på en planerad utslussningssituation, som omfattar såväl boende som stöd och sysselsättning, kombinerat med fortsatt öppenvård.
Socialförvaltningen har verksamhet riktad till ungdomar där droger håller på att bli ett pro
blem för dem själva eller där det finns droger i familjen. För människor över 18 år erbjuds följande;
• ”Ungdomsmottagningens” kuratorer finns för samtal kring bland annat alkohol och narkotika. Verksamheten vänder sig till personer upp till 24 år. Kontakt tas via te
lefon eller mejl.
• ”Exodus” arbetar med barn och unga vuxna upp till 24 år med ett riskbruk av alko
hol eller andra droger. Här finns två anställda, båda med socionomkompetens. För gruppen från 18 år och uppåt erbjuds enskilda samtal, rådgivning, stöd men även familjesamtal och haschprogram. Man jobbar motiverande, behandlande och med återfallsprevention. Information om verksamheten sprids via skolan och genom be
sök på olika arbetsplatser för att tidigt kunna fånga upp människor som kan befin
na sig i inledningen av ett missbruk. Personalen uppger att verksamheten överlap
par de insatser som ges via Navet som arbetar med klienter i beroendefas vilket Exodus inte gör. Vid intervjuer framkommer att verksamheten startas för ca ett år sedan och drivs om ett projekt. Medel är avsatta för ytterligare ett år. På grund av sjukskrivning har verksamheten tappat fart
• Två fältsekreterare arbetar uppsökande, med enskilda samtal och i gruppverksam
het med ungdomar 13-19 år. Samverkan med andra som finns där ungdomar vistas anses viktigt. Drogproblematik är ett av de områden fältsekreterarna arbetar med.
De efterstävar att upptäcka riskbeteenden så tidigt som möjligt.
Ett projekt har startat med Länsstyrelsen, landstinget, kriminalvården och polisen i syfte att öka samverkan, hitta former för en i samverkan hållen åtgärdskedja och tidiga ingri
panden för att begränsa alkoholskador och på sikt ett narkotikafritt samhälle. Bakgrunden är bland annat att Motala betraktas som en stad med förhållandevis tungt missbruk. Kon
kret innebär detta att en socialsekreterare arbetar aktivt med tio klienter i gemensamma insatser med övriga berörda myndigheter, vilket kan gälla såväl behandling som stöd och sysselsättning. Målgruppen är 18-25 år, drogberoende och med psykisk ohälsa.
Granskningen visar att olika stöd- och behandlingsalternativ är väl tillgodosedda inom missbruksvården. De olika insatserna kompletterar varandra och ger en sammanhållen vårdkedja. De olika behandlingsalternativen riktas till såväl grupp som individ. Flera evi
densbaserade metoder används inom missbruksvården. Ytterligare behov finns dock av det stödboende som planeras och ytterligare sysselsättningsalternativ.
7 Rättssäker handläggning
Regler för handläggning och dokumentation syftar till att garantera den enskildes rättssä
kerhet, det vill säga att den enskilde får sin sak prövad och avgjord på ett sakligt och opar
tiskt sätt. Anteckningar av betydelse för handläggningen av ett ärende och genomförande av en insats ska kontinuerligt antecknas på ett tydligt och strukturerat sätt4. Klienten och hans åsikter bör stå i centrum så långt det är möjligt.
Vid intervjuerna har vi inte fått en tydlig bild av kriterierna för att fatta beslut att inleda utredning enligt SoL. Handläggarna nämner att det görs när ”problematiken är mera om
fattande” eller då det kan vara nödvändigt att tillämpa tvångslagstiftning.
Handläggarna beskriver hur man arbetar med ett barnperspektiv vid utformning av vården.
Samplanering sker, om skäl finns, med den handläggare som eventuellt finns för barnet.
Detta bekräftas vid granskning av akter.
Varje vecka hålls gemensam gruppträff för socialsekreterarna där bland annat utredningar som innehåller tveksamheter eller problem diskuteras. Vidare läser 1:e socialsekreterare med regelbundenhet journaler och alla utredningar som går till nämnden. Vid samtliga ut
redningar där bedömning är att en placering är nödvändig redogörs för hur möjligheter att möta behovet på hemmaplan utretts. Detta bekräftas i den aktgranskning som gjorts.
Inom Navet har respektive huvudman sekretess. Samverkan bygger på en öppen dialog. På kommunens hemsida uttrycks att sekretess hos enskild huvudman gäller om brukaren själv begär det. Vi ställer oss kritiska till det sättet att hantera sekretessen och rekommenderar hellre ett omvänd förfarande, det vill säga att respektive klient lämnar sitt medgivande till utlämnande av uppgifter mellan huvudmännen. Båda verksamheter för dokumentation.
Personalen på Exodus nämner att de upprättar genomförandeplan5. Uppföljning av insat
ser som är aktuella härigenom görs minst var tredje månad. Denna görs tillsammans med övriga inblandade verksamheter. Klienten närvarar inte vid detta tillfälle.
Kontinuerligt möts kompetenser i en ”vårdplaneringsgrupp”. Denna består av områdes
chefer samt föredragande av ett ärende. Hit inbjuds samverkansparter som kan vara rele
vanta för stöd i det enskilda ärendet. Här diskuteras kring möjligheter att möta behoven
4 Socialstyrelsen 2006: Handläggning och dokumentation.
5 SOSFS 2006:5: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS.
och alternativ för att komma vidare. Vid denna träff lämnas konkret uppdrag till resurs
verksamheterna.
Vid aktgranskningen i övrigt framkom några saker vi vill framhålla:
- I de akter där öppenvård beviljas finns inte utredningen som ett eget dokument åt
skild från journalanteckningarna. Beslut finns tydligt dokumenterat, liksom skäl för beslut samt beslutsfattare.
- Besluten är i samtliga granskade akter fattade i enlighet med delegationsordning.
- Det finns en otydlighet när insatsen påbörjas, det vill säga när beslutet faktiskt verkställs.
- Mål för den beslutade vården kan inte alltid utläsas, vilket kan innebära att det är svårt att avgöra när syftet med vården kan anses uppnådd.
- Vi kan oftast på ett kontinuerligt och tydligt sätt följa vården genom att ta del i journalanteckningarna.
- I de akter vi tagit del av finns inga avslag varför vi inte kan kommentera fullföljds
hänvisning.
- Vi bedömer dokumentationen som väsentlig, tillräcklig och objektiv.
8 Metoder för uppföljning
Socialtjänstens insatser ska enligt Socialtjänstlagen vara av god kvalitet och kvaliteten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Ledningen har att fastställa uppfölj
ningsbara mål enligt SoL samt att det även utformas kvalitetsmål för att underlätta för verksamheten att nå sina mål6. Mätbara mål är en förutsättning för uppföljning av verk
6 Socialstyrelsen 2008: God kvalitet inom socialtjänsten – om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS.
samheten. Detta samt omvärldsbevakning är grund för hur verksamheten planeras och be
höver prioriteras.
Inom socialnämndens verksamhet i Motala finns en kvalitetsgrupp. En ambition är att med hjälp av balanserade styrkort följa och utveckla verksamheten. Det förs, enligt vad som framkom vid intervjuer, inom äldre- och handikappomsorgen, men verksamheterna inom IFO försöker hitta ett sätt att arbeta enligt denna modell i sin verksamhet. I kontakt med resurssidans verksamheter framkommer att balanserade styrkort används inom Exodus och Navet.
Generella uppföljningar utifrån inriktningsmålen för missbruksvården görs inte. Resultat
mål enligt kommunens styrmodell har inte utarbetats för IFO. Vid intervju med chefer framkommer att man upplever att det inte finns ett tillräckligt administrativt stöd för att utföra detta.
Vid intervjuerna framkom att det inom IFO finns en struktur för klagomålshantering. Kla
gomålshantering ger förutsättningar för att fånga upp behov av förbättringar och utveck
ling av verksamheten. Vid intervjuerna framkom att hur detta i praktiken tillvaratas är inte känt i verksamheten. Förutsättningarna för medarbetaren att vara delaktig i denna process bör förbättras.
Inom socialkontoret finns en ledningsgrupp med verksamhetschef och samtliga 1:e social
sekreterare som här är fem stycken. Resursverksamhetens ledningsgrupper omfattar verk
samhetschef samt samtliga områdeschefer (nio stycken). Här träffas man varje vecka. . Samverkansträffar enligt samverkansavtal hålls inom varje enhet med fokus på personal och organisationsfrågor.
En av handläggarna är utbildad i ASI och gruppen menar att tillämpning av detta generellt skulle underlätta och kvalitetshöja arbetet. Metoden ger också möjlighet till strukturerad uppföljning. 1:e socialsekreterare uppfattar att metoden är resurskrävande och förutsätter att medel tillförs om detta ska användas fullt ut.
För redovisning i socialnämnden slumpas ärenden fram kontinuerligt. Handläggaren före
drar då ärendet på nämndsammanträde. Enskilda placeringar redovisas enligt rutin för ut
skottet. En sammanställning görs flera gånger om året där resultatet redovisas av de pla
ceringar som avslutats under perioden. Uppföljningarna samlas dock inte för att ge en ge
nerell bild av utfallet för placeringarna för att utvärdera den egna verksamheten och dess generella utfall.
Inom resursverksamheten träffar man närmaste chef regelbundet där övergripande infor
mation men även verksamheten diskuteras. Man uttrycker en avsaknad av kommunikation med politiker och med socialchef.
I de ovan givna forumen är sker i olika grad diskussioner kring uppföljning och kontroll vilket är en god förutsättning för att utveckla verksamheten vidare. Genom att arbeta med målstyrning och rutiner för uppföljning kan intentionerna kring uppföljning och kvalitets
säkring av verksamheten uppnås.