Verksamheternas  perspektiv

Kurs- och tidningsbiblioteket

Biträdande bibliotekschef Göran Bergh är positivt inställd till den nya stationen både som

privatperson och utifrån ett verksamhetsperspektiv. Han tror att stationen kommer att öka

tillgängligheten till området både för studerande och de som arbetar i området. Han är av åsikten att

Västlänken kan innebära möjligheter för studenter som har svårt att hitta bostad att bosätta sig

utanför centrum och pendla in. Vad gäller tryggheten i området, i synnerhet på kvällarna, tror han

att det ökade folkflödet som troligtvis följer av stationsetableringen kan ha en positiv inverkan. Det

förutsätter dock att stationen förses med tillräckliga faciliteter och att man tar ansvar för säkerheten

menar Göran som annars befarar en belastning för Kurs- och tidningsbiblioteket:

Det som jag tycker är viktigt är att man har ställen medan man väntar på tågen, som har ordentligt med toaletter till exempel och som är trevliga att vänta på. För här finns ju vi som en öppen lokal annars och det är ju såpass tryck av studenterna redan och det är fullt egentligen

under stora delar av vår öppettid så vi har ju inte utrymme att bli en väntsal.

Han betonar samtidigt att biblioteket är en öppen verksamhet som ska finnas tillgänglig för alla, inte

bara studenter och forskare. Han ser därför gärna att det blir mer folk på biblioteket men i det stora

hela måste det fungera. Göran är också positiv till placeringen av uppgångarna och att man, som

han uttrycker det: "tagit hänsyn till parken". Han berättar att stationen kommit upp som en punkt på

ett ledningsmöte och då fanns det en oro för att uppgången skulle hamna mitt i parken. Han

uttrycker följaktligen tacksamhet över att parken med dess ytor besparas och att biblioteket

fortfarande är lättåtkomligt. För verksamhetens del, som också innefattar Pedagogiska biblioteket

och Ekonomiska biblioteket, är det dessutom av stort intresse att rörligheten mellan de olika

biblioteken underlättas. När man upprättar uppgångarna norr om parken vore det bra om man kunde

skapa en bättre övergång till Pedagogen poängterar Göran. Under intervjun diskuterar vi också det

faktum att många studenter cyklar till området och att det kommer behövas mer cykelparkeringar i

anslutning till stationerna. Göran hoppas att man kan skapa innovativa cykelparkeringar så att man

inte tar upp ytterligare parkyta för det ändamålet.

Hagakyrkan

Kyrkoherden Cecilia Nyholm har känt till planerna på att bygga en station i Haga sedan många år

tillbaka. Hon berättar att redan första gången hon hörde talas om planerna så reagerade hon positivt:

När det här med Västlänken kom upp för många år sen så började jag tänka att det här är ju världens tillfälle. Vi ligger ju där!

Om det blir en ökad genomströmning av folk i området kommer tillgängligheten till kyrkan och

personalens närvaro i kyrkan att bli allt viktigare. Hon menar vidare att personalen måste finnas till

hands och kunna möta människor på plats. Dessutom tyder mycket på att församlingen inte kommer

ha råd att ha kvar kontoret på Haga östergata i framtiden. Hon avslöjar följaktligen att hon har en

egen vision eller dröm inför framtiden. Visionen går ut på att göra en liten tillbyggnad i form av ett

glashus längs med kyrkans husvägg där personalen kan flytta in och fortsätta driva sin verksamhet.

Hon berättar att hon intresserat sig mycket för så kallad cityteologi som handlar om kyrkans

speciella plats i urbana sammanhang. Det är skillnad på att vara en församling mitt i city och att

vara en förortsförsamling förklarar hon. I centrum måste man vara mer öppen för att människor

kommer och går som de vill och församlingsmedlemmarna är inte alltid lika långvariga. En kyrka i

centrum blir dessutom ofta som ett skyltfönster utåt för svenska kyrkan. Cecilia hoppas att den nya

stationen, och det ökade folkflödet som det troligtvis kommer att innebära, skapar förutsättningar

för utökade öppettider och fler aktiviteter och evenemang. Det skulle kunna handla om fler tillfällen

för lunchmusik, veckomässor och kanske till och med en enklare kaféverksamhet eller läsrum. Hon

berättar också att hon hört om Matteuskyrkan i Malmö som gått igenom en liknande process

.

Cecilia lyfter därefter fram tendensen att stationsmiljöer ofta blir tillhåll för hemlösa och

missbrukare som kan behöva hjälp och stöd av olika slag. Därigenom blir församlingens närvaro i

3 Matteuskyrkan ligger vid station Triangeln, en av stationerna som etablerades i och med upprättandet av

Citytunneln i Malmö. I samband med den nya stationen upprättade Matteuskyrkan ett litet servicecenter utanför kyrkobyggnaden med toaletter, kafé och dylikt.

området ännu viktigare. Överlag ser hon dock positivt på förändringen och stationsläget, bara

parken får ha kvar sin nuvarande karaktär med studenter och barnfamiljer och att kyrkan förblir

tillgänglig:

Jag ser inga nackdelar ur ett verksamhetsperspektiv. I det ser jag bara utmaningar och att det ska bli spännande och roligt! (...) Men jag funderar på hur det kommer bli under alla de åren när man bygger här. För jag inser det, att när man bygger här kommer vi bli väldigt avskärmade, enkelheten att ta sig till Hagakyrkan, att det kommer bli problematisk. Och det har vi märkt tidigare när man exempelvis renoverat kyrkan hur antal besök går ner och sen är jobbigt att jobba upp det igen.

Precis som den biträdande bibliotekschefen från Kurs- och tidningsbiblioteket betonar kyrkoherden

vikten av tillräckliga faciliteter i samband med stationen. Annars kan kyrkan komma att belastas i

större utsträckning än vad som är fungerande. Vad gälle parken hoppas hon att det förblir en

samlingspunkt. En risk hon ser för parkens del är för övrigt att stationsläget kan innebära större

skadegörelse och otrygghet. Det är till viss del redan ett problem menar hon:

Som det är nu är det väldigt tomt i parken på kvällarna så när det är sena grejer är vi väldigt noggranna med att man låser om sig och ser till att när man går ut från kyrkan är man inte ensam. De som sitter guider idag har ju direktlarm till polisen så en ökad genomströmning kan ju

innebära större otrygghet.

Vad gäller karaktären i området tänker Cecilia att bebyggelsen, det vill säga landshövdingshusen

med relativt små lokaler, till viss del kan fungera som en bromskloss för cityexpansionen. Hon tror

också att det ligger i Haga företagarförenings intresse att bevara den småskaliga karaktären vad

gäller näringsutbudet. I Rosenlund ser hon däremot en större potential för expansion och tror rent av

att det skulle kunna vara positivt för området som hon i dagsläget inte gärna rör sig i. Hon ser dock

en risk med att fastighetspriserna i området går upp och att många av de kulturutövare och

ensamstående som bor här idag inte kommer att ha råd att bo kvar.

Kaféliv

Ägaren till Nöller är positivt inställd till ett stationsläge i Haga som enligt honom kan leda både till

förnyelse och utveckling i området. Dessutom hoppas han på en större mångfald av människor i

området, som han i dagsläget upplever som väldigt segregerat. För verksamhetens del tror han att

den kan gynnas av att fler människor rör sig i området och en större variation av potentiella kunder.

Den enda nackdelen utifrån hans perspektiv skulle vara om hyrorna går upp som ett resultat av

områdets ökade attraktionskraft. Hyrorna är redan i dagsläget alldeles för höga enligt ägaren och det

krävs en stor omsättning för att rörelsen ska gå runt. Generellt upplever han att Haga är isolerat och

bör “knytas ihop” bättre med övriga staden. Något som ett stationsläge kan bidra till om man tar

tillfället i akt anser han.

Även personalen på Kafé Smyrna är positiva till stationsetableringen och tror att det kan komma att

gynna både kaféet och Smyrnas verksamhet i stort. Om det rör sig mer folk i området föreställer sig

de att det kommer fler nyfikna människor som glider in på kaféet. En av de som jobbar på kaféet

poängterar att det finns flera kyrkor i området och att dessa kan komma att spela en allt viktigare

funktion framöver:

Det här är ett väldigt kyrkotätt område och det kanske är skönt för människor som är på resande

fot att det finns möjlighet för kontemplation, att stanna upp, och tända ljus mitt i ruschen.

Hon tänker också att den nya stationen kan öka tillgängligheten till verksamheten eftersom flera av

kyrkans besökare är tillresande. Däremot är både hon och hennes kollega lite oroliga för hur det

kommer att bli under byggskedet. De frågar om eventuella störningar under byggskedet och

funderar över om byggarbetet kommer att göra Smyrnakyrkan och kaféet svåråtkomligt för

besökare.