7.1.1 Uttag
Under i första hand en icke tidsbegränsad period och i andra hand under en 50-årsperiod beräknas totalt ca 2 500 000 m3 torvmaterial utvinnas.
7.1.2 Processen
Täktverksamheten innebär brytning av blocktorv med grävmaskin.
Grävmaskinen utrustas med ett verktyg som kan liknas vid en rektangulär stålram som innehåller ett antal vertikala och horisontella fack. Verktyget förs sedan in i dikeskanten i mossen från tegdikena (se nedan) varpå ett antal torvblock tas ut.
Ca 0,5-‐‑ 1,5 m djupa tegdiken kommer att bildas med ca 20 m avstånd i
brytningsområdet allt eftersom att skörd av torv fortgår. Tegdikenas bredd ökar med mängden uttagen torv. Allt eftersom att tegdikenas bredd ökar, minskar den ”plint” som grävmaskinen står på när torven skördas. När ”plinten” blivit alltför smal för att bära en grävmaskin skördas även denna torv. Detta innebär att mossens yta sänks allt eftersom torven skördas.
Blocken staplas för hand på pallar och lagring sker utmed tegdiken under maj-‐‑
november. Blocktorven lastas på traktor med släp eller liknande och transporteras till mellanlager vid täkten för transport till fabrik för vidare förädling och paketering.
I verksamhetens slutskede kan det bli aktuellt att använda den s k
frästorvsmetoden. Frästorvsmetoden innebär att ca 1-‐‑2 cm torv fräses loss på mossens yta. Efter torkning skrapas torven ihop till stackar som sedan lagras inom verksamhetsområdet. I det fall frästorvsmetoden används består maskinparken istället av traktorer med tillhörande redskap.
7.1.3 Arbetstider
Bolagets verksamhet pågår normalt från april till oktober mellan kl 06 till kl 22.
Eftersom torvskörd är väderberoende kan de angivna tider behöva förskjutas varför skörd undantagsvis kan pågå även på tider utöver de ovan angivna samt under helger. Underhållsarbete på täkten kan komma att ske dagtid året runt.
7.2 Luftvård
7.2.1 Miljöpåverkan
7.2.1.1 Damm
Eftersom att verksamheten bedrivs genom blocktorvsbrytning förekommer ingen diffus damning till skillnad från andra metoder som t ex
harvtorvsbrytning. Efter det att torvblocken torkat utmed täktens tegdiken transporteras torvblocken till Bolagets fabrik i Älmhult. Upplag för utbruten torv ligger väl skyddade från vind under tak i lagerbyggnad vid Bolagets fabrik i Älmhult.
7.2.1.2 Övriga utsläpp
Avgaser från transporterna inom och utom täkten påverkar luften. Den totala mängden avgaser varierar med antalet transporter, d v s när torven hanteras med traktor och vid uttransporten av färdiga produkter.
7.2.2 Gällande föreskrifter
Här kommer att redovisas föreskrifter som tas upp i kommande tillstånd.
7.2.3 Skyddsåtgärder och kontroll
7.2.3.1 Damm
Det är ca 200 m till närmaste bostadshus men risken är liten för påverkan från damm och avgaser vid bostadshus. Vägar kan vid torrt väder vattnas för att minska damning.
Ingen återkommande kontroll av dammhalt kommer att ske, förutom de kontroller som kan ske inom ramen för arbetsmiljölagstiftningen, då damning inte bedöms påverka bebodda fastigheter.
7.2.3.2 Övriga utsläpp
Fordon kommer att köra så korta sträckor som möjligt då detta är både bränsleekonomiskt och tidsbesparande. Alla fordon och maskiner använder bränsle av miljöklass 1 eller motsvarande bränsle.
Inga utsläppskontroller av växthusgaser kommer att göras.
7.3 Vattenvård
7.3.1 Miljöpåverkan
Vattnet som samlas i täkten är dels vatten i form av vanlig nederbörd och dels ytvatten från omgivningen. Detta vatten bortleds från täkten genom
dikessystemet och sedimentationsdammar. Täkten inom Runnebodamyren avvattnas i norr och söder via täktens huvuddike och kransdiken. Vattnet når sedimentationsdammarna och avrinner norr-‐‑ och söderut i skogs-‐‑ och
jordbruksdiken. Avrinningsvattnet når därefter Östersjön (Målasjön) respektive Möckeln (se bearbetningsplan, flik 5).
Föroreningar kan komma från olycksfall och spill, främst av oljeprodukter.
7.3.2 Gällande föreskrifter
Här kommer att redovisas föreskrifter som tas upp i kommande tillstånd.
7.3.3 Skyddsåtgärder och kontroll
Då de största riskerna för förorening föreligger vid olyckor så har åtgärder för att minska olycksrisken vidtagits, se Kemikalier.
Avrinnande vatten från täkten kommer att passera genom
sedimentationsdammar som kommer att vara försedda med läns. Dammarnas utlopp kommer förses med en överfallströskel av Thompsontyp eller likvärdigt för att underlätta flödesmätning. Dammarna har en sammanlagd areal av ca 500 m2. Enligt praxis dimensioneras normalt dammarna till ca 5 m2 dammyta per hektar öppen täkt. Tegdiken fungerar i praktiken som fördröjningsmagasin och sedimentationsdammar.
Sedimentationsdammarna kommer att rensas regelbundet i samband med lågvattenföring.
Bakgrunden till en dimensionering av sedimentationsdammar med en storlek av 5 m2/avvattnad ha kommer från Johansson (1984). Arbetet refereras till i Stenbeck (1985). Johansson utgår från Stokes lag, laminär strömning, densiteten på partiklar och tittar på sambandet vattenföring och diameter på partiklarna samt storlek på sedimentationsdammar. Ytterligare förutsättningar är att det är högflöde (3 – 5 l/s och ha). Sammanfattningsvis kan man säga att effektiviteten för sedimentationsdammarna ökar kraftigt upp till ca 5 m2/ha produktionsyta.
Därefter så ökar inte effektiviteten nämnvärt vid ökad storlek på sedimentationsdammen.
genom vattenprovtagning. Provtagningfrekvens föreslås till 2 ggr per år; vid högvatten i samband med snösmältning (mars-april), samt vid lågvatten (augusti-september). Vattenprover kommer att tas på utgående vatten från Bolagets sedimentationsdammar. Referensprov tas i det dike som löper öster om Bolagets verksamhets-‐‑ och brytningsområde (se figur 1).
Figur 1: Lokalisering av Bolagets vattenprovtagnings- och
referensprovtagningspunkt i förhållande till Bolagets planerade verksamhets- och brytningsområde.
Följande parametrar kommer att ingå i provtagningen:
• Suspenderade ämnen
• Turbiditet
• Konduktivitet
• pH
• Temperatur
• TOC
• Tot-‐‑N
• NH4
• Flöde
Vattenproverna kommer att analyseras av ackrediterat laboratorium.
Laboratoriet bestämmer utifrån antagen standard den analysmetod som är lämplig för varje parameter. Analysmetod redovisas i rapporterna.
7.4 Kemikalier
7.4.1 Miljöpåverkan
De kemikalier som används är främst oljeprodukter. Ett oljespill innebär i sämsta tänkbara fall att hela dieseltankens innehåll läcker ut. Det kan även röra sig om betydligt mindre mängder som spills då fordonen tankas eller från olyckor när hydraulslangar går av. Om kemikalier kommer ut i miljön kan de få negativa effekter på växter och djur samt vattenkvalitet.
7.4.2 Gällande föreskrifter
Här kommer att redovisas föreskrifter som tas upp i kommande tillstånd.
7.4.3 Skyddsåtgärder och kontroll
Verksamheten innebär hantering inklusive förvaring av oljeprodukter och andra kemikalier. Utrustning och fordon som används i verksamheten utrustas och underhålls på sådant sätt att risken för eventuella utsläpp vid haverier minimeras.
Bolaget avser att förvara drivmedel i invallad, påkörningsskyddad
dieselcistern. De bränslen som Bolaget planerar att använda är av miljöklass 1 eller likvärdigt bränsle. Oljor och smörjmedel kommer att förvaras i godkända miljöcontainrar. Viss förvaring av drivmedel sker i s k ADR-‐‑tank. ADR-‐‑tanken används främst till att tanka larvburen utrustning med begränsad
rörelseförmåga, grävmaskiner och liknande.
Varuinformationsblad och kemikalieförteckning för samtliga kemiska
produkter finnas samlade i enlighet med verksamhetsutövarens egenkontroll.
7.5 Avfall
7.5.1 Miljöpåverkan
Miljöfarligt avfall kan genom oförsiktighet eller olycka förorena både mark och vatten. Miljöfarligt avfall såsom oljefilter, ljusrör, batterier etc hanteras inte vid denna täkt. Oljebyte och annan service som kan generera spillolja och oljefilter utförs normalt av ambulerande serviceföretag eller vid större märkesverkstäder som tar hand om avfallet.
7.5.2 Skyddsåtgärder och kontroll
Ev spillolja och oljefilter förvaras i miljöcontainer innan förverkat material transporteras bort av godkänd transportör. Anmälan till Länsstyrelsen kommer att ske om transport av mindre mängder farligt avfall såsom t ex oljefilter, lysrör, batterier kommer att ske av Bolaget.
7.6 Säkerhetsaspekter
7.6.1 Gällande föreskrifter
Här kommer att redovisas föreskrifter som tas upp i kommande tillstånd.
7.6.2 Skyddsåtgärder och kontroll
Gränsen för brytningsområdet utgörs av kransdiken. Bolaget har en olycksplan
7.7 Övriga gällande föreskrifter
Här kommer att redovisas föreskrifter som tas upp i kommande tillstånd.