Verktyg för utvärdering och uppföljning

I projektet Hållbara turistresor har vi tittat närmare på om och i så fall hur samhällsekonomisk analys och samlad effektbedömning kan vara ett stöd i planeringen av mer hållbart turistresande samt om geografisk tillgänglighet inom destinationer är tillämpbar som planeringsunderlag för vidareutveckling av hållbara turistresor.

7.1.1. Samlad effektbedömning (SEB)

Samlad effektbedömning (SEB) är en metod som stödjer utvärdering av åtgärder i det nationella transportsystemet utifrån ett brett perspektiv (se ovan) och som omfattar följande delar:

• samhällsekonomisk analys

• fördelningsanalys (inklusive hållbarhet)

• transportpolitisk målanalys (inklusive hållbarhet).

Hållbarhet och miljö tas upp i miljöbedömningar av planer och program och i miljökonsekvens- beskrivningar av fysiska åtgärder samt ingår även i samhällsekonomisk analys och i samlad effekt- bedömning. Effekter av policys, planer och program respektive av olika åtgärder på turisters resande kan i princip värderas eller bedömas i samtliga metoder och modeller för utvärdering förutsatt att turisttrafiken kan särskiljas från annan trafik i modeller och prognoser.

Turisttrafiken ingår i trafikunderlaget som används i den samhällsekonomiska analysen i samlad effektbedömning. Övriga delar i samlad effektbedömning utgörs av fördelningsanalys och transport- polisk målanalys. Nedan presenterar och diskuterar vi hur dessa metoder kan tillämpas som stöd i planeringen för att öka turistresandets hållbarhet.

När den samhällsekonomiska analysen tillämpas inom transportområdet ingår effekter på transport- marknaden, såsom effekter på restider, reskostnader, trängsel och trafiksäkerhet, men även effekter på andra marknader, såsom miljöeffekter (se Tabell 3). Beräkningarna av åtgärders effekter baseras vanligen på en modellberäknad trafikprognos som utgör underlag för hur åtgärden påverkar resande och transporter. I dessa underlag ingår normalt även turistresandet varför de även ingår i de efter- följande värderingarna av olika typer av effekter. Den samhällsekonomiska analysen utgör alltså även en typ av geografisk tillgänglighetsanalys i det nationella transportsystemet (detta tas upp vidare i nästa avsnitt). Sammantaget bedömer vi att samlad effektbedömning (SEB) är ett bra redskap för att stödja en planering som syftar till att öka turistresandets hållbarhet.

Vissa effekter som är svåra att inkludera i den samhällsekonomiska analysen, såsom jämställdhet, tillgänglighet för olika grupper och färdmedelsval, analyseras i en fördelningsanalys och till sist ingår en analys av hur åtgärden bidrar till uppfyllnad av de transportpolitiska målen. Även dessa analyser kan enkelt kompletteras med ytterligare perspektiv och/eller mål, till exempel för att skapa en samlad bild i en planering där olika sektorsområden hanteras i samordning.

Möjligheten att särskilja turistresorna från övriga resor och analysera dessa separat måste undersökas vidare, men om det är möjligt skulle en sådan analys kunna tydliggöra effekterna på just dessa resor. I annat fall ingår de som en del i den samlade analysen av alla resor och bidrar till de samlade

effekterna, vilket också är användbar information. Att separera turistresorna skulle även kunna vara ett

sätt att utveckla och förfina värderingen i den samhällsekonomiska kalkylen. Nu används till exempel samma restidsvärden för alla resor, men det skulle kunna vara så att turister värderar sin tid annorlunda än de som reser i vardagen.

Vidare ingår indirekta effekter av åtgärder i det nationella transportsystemet på andra marknader såsom omsättningen inom destinationer i värderingen av restidseffekterna, med undantag av svenska turister som väljer bort utlandsbesök och nytillkomna utländska turister. Övriga effekter inom en destination, inklusive effekter på resandet inom destinationen, kan tas upp i en regionalekonomisk analys, men får ingen nationalekonomisk effekt.81

Lokala åtgärder inom destinationer som påverkar destinationens popularitet och därmed antalet besökare kan påverka resandet i det nationella transportsystemet som i sin tur kan skapa behov av åtgärder där. Även åtgärder som minskar beroendet av bil inom en destination skulle kunna leda till ökat resande med allmänna kommunikationer till och från destinationen och alltså ökad efterfrågan på sådana resmöjligheter. Också sådana effekter skulle vara möjligt och eventuellt även lämpligt att analysera inom ramen för SEB, till exempel om effekter på resandets, specifikt turistresandets, hållbarhet ska bedömas. Sammanfattningsvis så kan turistresors hållbarhet analyseras med hjälp av en SEB. En förfinad analys skulle kunna göras om turistresorna kan särskiljas från övriga resor.

7.1.2. Analys av geografisk tillgänglighet

Geografisk tillgänglighet säger något om hur lätt det är att förflytta sig mellan en start- och en målpunkt. Restid och reskostnad är exempel på variabler och avstånd en annan. Olika geografisk tillgänglighet inom destinationer kan påverka hur turister väljer att resa till, från och därmed inom ett resmål eller en destination. De som reser till och från ett resmål med egen bil tenderar också att använda bilen för resor inom destinationen medan de som reser med buss, tåg eller flyg förstås är mer benägna att använda allmänna kommunikationer eller om möjligt att gå inom destinationen.

Den geografiska tillgängligheten på nationell nivå analyseras bland annat med hjälp av modellberäk- nade trafikprognoser som bland annat inkluderar restider och reskostnader som underlag för samhälls- ekonomisk analys. Dessa trafikmodeller kräver omfattande dataunderlag och är inte allmänt tillgäng- liga, men det finns även andra modeller för att analysera den geografiska tillgängligheten som baseras på enklare dataunderlag om resmöjligheter och restider mellan olika orter i Sverige. Trafikverket har bland annat tagit fram en modell för beräkning av tillgängligheten med interregional kollektivtrafik till och från svenska kommuner.61 _{Denna mäter tillgängligheten till/från Stockholm, till internationella}

resor, till storstäder, till regionsjukhus, till högre utbildning, till andra större städer och tillgängligheten för besöksnäringen.

God geografisk tillgänglighet inom en destination motiverar till att resa med allmänna kommunika- tioner till och från destinationen och kan både locka till ökad hållbarhet avseende turisternas resande genom överflyttning från bil till buss och tåg och minskad hållbarhet genom ökat resande med flyg. Målsättningar om att öka antalet internationella besökare med flyg kan alltså gynnas av samma åtgärder inom destinationen som målsättningar om mer hållbara turistresor. Detta är ett exempel på motstridiga mål inom olika områden som bör hanteras i samverkan mellan dessa områden i

planeringen. Hur prioriteringar mellan olika områden och mellan olika åtgärder ska göras bör bedömas i varje enskilt fall. Nationella riktlinjer bör dock kunna vara ett stöd i samband med sådana

prioriteringar.

81 _{Omfördelning av konsumtion inom landet får ingen nationalekonomisk effekt, men det kan däremot få}

regionalekonomiska effekter genom att konsumtionen ökar i en region och minskar i en annan. Svenskar som väljer att turista i Sverige i stället för utomlands och tillkommande utländska turister innebär nationellt sett ökad konsumtion och ger en nationalekonomisk effekt.

Tillgängligheten inom en destination kan alltså vara avgörande för besökares färdmedelsval till, från och inom destinationen. Hur den samlade geografiska tillgängligheten påverkas av olika åtgärder som beslutas inom olika områden kan dock vara svårt att överblicka. En geografisk tillgänglighetsanalys av en destination kan då utgöra ett bra stöd för att bedöma effekterna av olika åtgärder i transportsystemet och av olika lokaliseringsåtgärder.

Nedan presenteras hur en samlad översikt och analys av lokalisering av turistboende och olika besökspunkter samt transportmöjligheter inom en destination kan utformas.En mer detaljerad beskrivning av en GIS-baserad modell och exempel på tillämpning av analysen i en destination (Åre) finns publicerad i en separat rapport.11

Följande moment ingår lämpligen vid en GIS-baserad lokal tillgänglighetsanalys av en destination: 1. beskriv mål och syfte

2. bestäm inriktning och avgränsningar (geografiskt område, tidsperiod, målgrupp, färdmedel)82

3. bestäm programvaror och kartunderlag (till exempel Excel, QGIS, Open street map)83

4. kartlägg turistboendet 5. beskriv resecentrum 6. fastställ besökspunkter 7. kartlägg färdmedel

8. GIS-kodning och beräkningar.

Modellen definieras i Excel eller motsvarande där ingående kriterier (målpunkter) och färdmedel anges och beräkningar av indikatorer och index görs. Datatabeller i (Excel eller motsvarande) innehåller alltså dels underlagsdata och dels resultat av beräkningar såsom indikatorer och index. Underlagsdata utgörs av data som har beräknats i GIS, till exempel antal bäddar/boendeområde, avstånd mellan boendeområden, hållplatser och målpunkter och områdens lutning.

GIS och lämplig digital karta används för att koda boendeområden, lokalisering av hållplatser och målpunkter. Vid behov kan även kvaliteten på infrastruktur för gång och cykel kodas. Beräkningar som görs i GIS är geometriska mittpunkter för boendeområden, avstånd mellan boendeområden, hållplatser och målpunkter samt, om så önskas, antalet bäddar i olika boendeområden. Dessa värden importeras i tabeller (i Excel eller motsvarande) och utgör underlag för beräkningarna av indikatorer och index. En detaljerad beskrivning av modellen finns i en separat rapport.11