Ventilation Värmeisolering Innemiljö Beständighet Energianvändning Akustik (buller)
genomförda projekt. Detta system är ganska ”grovt” och är uppbyggt kring olika byggnadsdelar typ grundläggning, stomme osv. UE har sina egna egenkontrollsystem.
Bra att jobba med ”bollplank”. I detta projekt har beställaren utnyttjat extern konsult till detta. Bra med dialog kring olika lösningar.
Beställaren upplever att konsulter generellt sett saknar mycket kunskap.
Provtryckning av klimatskärmens lufttäthet tillämpas normalt sett alltid. Entreprenören har egen utrustning.
Målarbete är viktigt som tar fram gemensamma bild/mål av/för projektet. Dels för att alla skall känna till projektmålen (bygger vi slott eller koja), dels ett sätt att öka motivation och fokus. Exempel på områden som målarbetet kan beröra: Ekonomi, Arbetsmiljö, Kvalitet. Dessa stäms av några gånger under projektet. Viktigt med avstämningsbara mål.
Provmontering av fönster bra! Arbetsberedning är viktigt
Viktigt att säkerställa överlappningen mellan olika aktörer i processen så inte saker faller ”mellan stolarna”. Här har energisamordnaren en klar roll att spela.
Bra med en tydlig plan att jobba efter som följs upp.
Rätt person (t.ex. fukt, akustik) inkopplad vid rätt tillfälle i processen.
Rätt förutsättningar
Identifiera kritiska moment, bra
Projektledarens huvuduppgift är att frågorna ventileras
Vid första byggmötet ska projekteringen vara klar. Bygget ska starta!
Version 2011-02-10
Tydlighet under projektering är mycket viktigt. Viktigt att projekterande konsulter och rådgivande konsulter förstår varandra.
Har egna rutiner/checklistor för arbete med kravspecifikationer.
Rutiner och checklistor. Egenkontrollen fylls ofta i av arbetsledaren och inte av den som utfört arbetet.
Bra checklistor och tekniska standardlösningar finns i vårt kvalitetssystem som är upprättat enligt ISO 9000.
En arbetsberedning som tar hjälp av checklistor, tekniska standardlösningar och erfarenheter från t.ex. vår erfarenhetsdatabank fungerar bra.
Exempel på hjälpmedel; rutiner, kontrollplaner, checklistor, tekniska standardlösningar och erfarenhetsdatabank.
Det skall löna sig att engagera sig.
Erfarenheter samlas i en nätbaserad erfarenhetsdatabank. 5 Hur ser du på behovet av
information och utbildning? a)
- Har du tillräckligt med kompetens för att utföra dina arbetsuppgifter? - Vill du ha vidareutbildning inom
något område? - Vilket?
b) Råder det kunskapsbrist i
branschen och är det en viktig orsak till brister i kvalitén?
c) Finns det någon speciell del av
c) Ja, hos mindre konsulter och entreprenörer! De har svårt att hänga med i det nya. De är kopieringsmänniskor som plagierar och de behöver därför bra förebilder (pilotprojekt). ”Copy cats” behövs när vi kommer in i ett storskaligt byggande av LE-/passivhus, men det är viktigt att de har lärt sig att göra rätt innan de ger sig in i detta nya byggande.
Finns ständigt ett behov av utbildning. Problemet är tiden.
När det gäller våtrum finns en generell kunskapsbrist i branschen.
Version 2011-02-10
d) Saknas grundkunskap eller projektspecifik kunskap?
Utbildning inom lågenergihus.
Red ut alla begrepp för olika typer av energieffektiva byggnader (passivhus, nollenergihus osv.)
Hur ska vi mäta och följa upp energianvändningen
Ventilationssystem, stora luftflöden. Hur ska vi hantera dessa stora luftflöden energieffektivt.
Effektiva belysningssystem.
Inom Skanska finns generellt mycket kunskap men resursfrågan kan vara ett problem eftersom efterfrågan är stor.
Brand är ett område där det saknas kunskap.
Buller, akustik är svårt.
Lufttäthet, finns stora skillnader i kunskapsnivå.
Fukt, Skanska ganska duktiga men sämre hos UE.
Beställare, saknar ibland kunskap, ser inte alltid långsiktigt.
Provtryckning är bra, svårt för yrkesarbetare därför köps ofta tjänsten in.
b) Byggarna på plats behöver bättre utbildning och förståelse för energibiten. Byggbranschen är trög, men det finns ett stort fokus centralt på Skanska kring detta.
Utbildning mycket viktig. Inte minst objektspecifik utbildning som inkluderar yrkesarbetare.
Yrkesarbetare behöver enkla tummregler för t.ex. fukt – hur viktigt är det att suga upp vatten på bjälklag? Enkla teoretiska samband lufttäthet – fukt – brand (kolla med Mats T och hans utbildning, kan få tips här ifrån).
Version 2011-02-10
Projektledare, ska se till att alla frågor kommer upp på bordet så tidigt som möjligt. VIKTIGT!
Mycket viktigt att rådgivande konsulter kommer in tidigt och att projekterande konsulter beaktar och förstår rådgivande konsulter.
Önskemål på vidareutbildning finns inom risker i lågenergihus.
Det råder kunskapsbrist och egna beslut fattas på plats baserat på erfarenheter från andra byggnadskonstruktioner.
Ang. kunskapsbristen i branschen och dess påverkan på kvaliteten. Men den viktigaste orsaken är troligen brist på kommunikation/dialog kring gränsdragningar mellan olika lag och
yrkesgrupper. 6 a) Har du några egna
erfarenheter från att det blivit fel (konkreta fall)?
Vad berodde det på?
b) Var och hur kan man göra förbättringar/undvika felen? Ge exempel:
Brister kopplat till:
Kravformulering Projektering Konstruktion Produktion Ej byggbara lösningar Material/byggprodukter
Handlingar (ritningar, detaljritn.)
Tidspress Ackord Slarv, nonchalans Motivation saknas Kunskapsbrist Brister i kommunikation Kunskapsåterföring (inom projektet, företaget, branschen)
Annat
Har varit med om att det blivit fel inom alla nämnda områden. Men vill som
projektör/konstruktör främst peka på bristen på tillförlitliga data avseende prestanda för olika produkter. För A&H gäller detta främst redovisad prestanda avseende värmeåtervinning (temperaturverkningsgrad) för luftbehandlingsaggregat (FTX-ventilation). Verkningsgrad på värmeväxlare/aggregat stämmer inte med fabrikantens/tillverkarens/leverantörens uppgifter. Tidigare har man överdimensionerat, men i passivhus har man inte de marginalerna.
Ett annat exempel är ”felaktiga” k-faktorer för mätdon i ventilationssystemet. En mätosäkerhet på 10-20 % räcker inte. Stor risk för felaktiga flöden och obalans i ventilationssystemet (vilket i sin tur kan leda till oönskade övertryck och fuktskador).
Viktigare med kvalitetssäkring av produkterna. Vi måste få en återkoppling till fabrikanter/tillverkare om att produkterna (eller dess specifikationer) inte håller måttet.
Ett sätt är kanske att berätta/klargöra att uppföljning kommer att ske (eventuellt åtföljt av vite om prestanda inte håller måttet).
Version 2011-02-10
- Ge feedback, beröm
- Kick off, information och utbildning
Försök undvika slentrian.
Rätt ”gubbe” på rätt plats.
Viktigt med samgranskning av ritningar/handlingar
Korta byggtider är ett problem.
Viktigt med kommunikation mellan proj. och bygg
Totalentreprenör är bra för då ökar möjligheterna för entreprenören att vara med i projekteringen.
Brister i helhetssyn. Energiprestanda har blivit bra på bekostnad av innemiljön. T.ex. att man missat solskydd så att det blivit för varmt eller att man gjort ett felaktigt materialval.Tidspress kan göra att man hoppar över checklistor/steg.
Få med helhetssyn och kvalitetstänkande i ett tidigt skede, t.ex. genom att arbeta med LEED- systemet.
Problem med temperaturstyrningar. Mer komplicerade system som fungerar dåligt.
Behovsstyrning av ventilation behöver utvecklas.
Buller
Problem med injustering, troligen pga. komplicerade system
Slarv och brist på motivation beror troligtvis till stor del på kunskapsbrist.
Version 2011-02-10
Brister kopplat till:
Kravformulering, stora brister när det gäller arbetsmiljö.
Ej byggbara lösningar, arkitekter ritar sådana ibland
Material/byggprodukter, tunnputsexemplet +purskum som luktade fiskrens (ok i kemdatabasen)
Handlingar (ritningar, detaljritn.), brister i handlingsförteckning har resulterat i att man ej byggt enl. rätt handlingar
Tidspress, pga att leverantörer ej håller vad de lovar
Ackord, en variant av ackord tillämpas
Brister i kommunikation, har olika målbilder (Mercedes, Skoda)
Kunskapsåterföring (inom projektet, företaget, branschen)
Annat, bullerproblem pga slarv/dålig arbetsberedning 7 Egna erfarenheter: a) Kritiska: Konstruktioner Detaljer Moment Av byggnadsteknisk karaktär inklusive installationer? (som är unika eller extra viktiga i energieffektiva byggnader)
b) Hur kan identifierade brister undvikas?
Exempel:
Grundläggning
Ytterväggar
Vindar
Fönster/dörrpartier (t.ex. montage)
Ventilationssystem Värmesystem Våtrum Solavskärmning Lufttäthet Fuktsäkerhet Genomföringar Isolering Kondensisolering Placering luftintag Uttorkning av byggfukt Beständighet Annat
Kritiska konstruktioner/detaljer/moment av Byggnadsteknisk karaktär:
Kritiskt för VVS-konsult är uppgifter om produkternas prestanda, d.v.s. att de stämmer (se punkt 6 ovan)
En annan kritisk punkt är U-värdesberäkningar (att man räknat rätt och verkligen fått med alla köldbryggor). Dessa beräkningar är mycket viktiga underlag för att utforma och dimensionera de installationer som skall värma huset på ett korrekt sätt. Först under senare år har man i byggreglerna krävt en korrekt U-värdesberäkning, varför kunskapen om detta är bristfällig bland många konstruktörer av byggnadsskal. Man har tidigare många gånger använt sig av enkla schablonpåslag eller helt enkelt struntat i köldbryggor. Tack vare överdimensionerade värmesystem har det klarat sig ändå (fast till priset av en högre energianvändning).
b) Genom mätning och kontroll, d.v.s. att man skriver in krav på verifierbara värden i handlingarna. T.ex. att ett krav på täthet skall åtföljas av en mätning av byggnadens täthet.
Ofta väldigt projektspecifikt, t.ex. felaktiga infästningar av fönster.
Svårare med ventilationssystemen i passivhus (FTX i bostäder)
Version 2011-02-10
Viktigt att projektet är ”transparent” – dvs alla frågor ska ha varit uppe på bordet och granskats av rätt expert som gjort en utredning.
Rådgivande konsulter
Tydliga handlingar
GFU
Lufttäthet, viktigt att projekteringshandlingarna redogör för lufttäthetslösningarna på
detaljnivå. Finns ju tyvärr inte med i AMA (borde inte detta kompletteras upp /T). Annars hade man ju kunnat hänvisa dit.
Rambeskrivning, dvs. kravspecifikation
Fukt!!
Grundläggning, arbetsmiljö, radon (saknar certifierade systemlösningar)
Ytterväggar, täthet (luft, vatten). Foggjutning i betong prefab viktigt, lätta byggnader plastfolie. Skanska ändvänder inte mycket trä längre. Ej i ytterväggar över 3 våningar.
Vindar, varmvindar, begränsad ventilation. Jobbar mycket med detta idag.
Fönster/dörrpartier (t.ex. montage), köldbryggor (btg prefab, plåtbleck)
Våtrum, fall, tätskikt på rätt underlag. Våtrumsmoduler bra.
Lufttäthet
Fuktsäkerhet, detaljer
Genomföringar
Placering luftintag, kortslutning mellan tilluft och avloppsluftare. Snö yrar in, vatten i fläktrum.
Uttorkning av byggfukt, tar hjälp av betongleverantören
Annat, köldbryggor, projektering mycket viktigt
Vanligt med vattenläckor på bygget. Missar ofta att klämma kopplingar (var nog bättre med lödning map läckage)
Version 2011-02-10
Ytterväggar, fönster, täthet, fogar. Provmontage är bra (fukt, brand, buller)
Vindar, fuktsituation på byggplats, byggfukt, inventera skadat material vid ombyggnad
Fönster/dörrpartier (t.ex. montage) , fönster, täthet, fogar. Provmontage är bra (fukt, brand, buller)
Ventilationssystem, buller, flöden
Värmesystem, golvvärme, svårt injuster
Lufttäthet, detaljanvisning, praktisk genomgång, lufttäthet mot mark
Fuktsäkerhet, detaljanvisning, praktisk genomgång, lufttäthet mot mark
Genomföringar, bra med installationszon, el-genomföringar kan förstöra lufttätheten
Isolering, blöta ej ned
Uttorkning av byggfukt, bra med fuktkonsult, speciellt när det gäller uttorkning av byggfukt i golv. Viktigt att denna fråga gås igenom vid byggmöte 1.
Beständighet, GFU (statusinventering) viktig, välj mtrl med omsorg.
Buller, rita ut ljudkrav på planritning (på samma sätt som man gör med brand). Ska men göra detta med energifrågorna också?
Yttertak, vattentäthet 8 Egna erfarenheter:
a) Kritiska:
Moment
Av processteknisk karaktär? (som är unika eller extra viktiga i energieffektiva byggnader)
b) Hur kan identifierade brister undvikas?
Exempel:
Kravformulering
Projektering
Produktion
Handlingar (ritningar, detaljritn.)
Tidspress
Ackord
Slarv, nonchalans
Motivation saknas
Kunskapsbrist
Överföring av information mellan byggprocessens olika steg (t.ex. mellan proj. o bygg)
Brister i kommunikation
Dialog mellan arkitekt o konstr.
Kunskapsåterföring (inom projektet, företaget, branschen)
Kritiska konstruktioner/detaljer/moment av Processteknisk karaktär:
(Processteknisk karaktär, är detta ett bra begrepp? Är ute efter ett begrepp som beskiver moment i byggprocessen som det ges några exempel på till vänster)
Att det vi projektörer/konstruktörer lämnar ifrån oss är rätt och att den som tar emot det förstår!
Viktigt med gemensam målbild. Arbetsberedning också viktigt.
Obyggbara lösningar. Mindre risk vid totalentreprenad. Kräver att byggledare slår näven i bordet.
Fönsteranslutningar läcker ofta, dels anslutning vägg, dels karm/båge.
Överlämnadet tilldriftsskedet. Det sker en viss utbildning av driftspersonal vid överlämnandet, men sedan ”släpper man det”.
Kunskapen finns fragmenterad. Man får inte ihop helheten.
Version 2011-02-10
inkludera funktionsbesiktning)
Annat Man måste arbeta aktivt med kvalitetssäkring genom hela byggprocessen (projektering – byggande –drift) genom både ”feedback” och ”feed forward”. Kvalitetssäkring skall vara något som sker kontinuerligt under hela byggprocessen, inte bara en tjock hög med papper som produceras i samband med slutbesiktningen.
Behöver bli duktigare på att tidsätta projekteringen. Denna drar ofta ut på tiden vilket framföralt drabbar produktionsfasen.
En viktig förutsättning för god kvalitet är att inblandade aktörer känner till och förstår vilka krav som ställs kopplat till det egna arbetet. Känner till sambandet mellan egna arbetet och de krav som ställs.
Tydlig projekteringsprocess. Alla problem skall göras tydliga och diskuteras med berörda. Projektledaren är nyckelpersonen här.
Tidspress kan leda till att extra personal tas in. Görs ibland för att hinna ikapp tidplanen. Detta kan vara en riskfaktor då denna personal är ny i projektet och inte fått introducerats i projektet (t.ex. kickoff med utbildning)
Ackord mer och mer ovanligt.
Utbildning
Egenkontroll
Kontroll
Viktig del i kvalitetssäkring är att hålla tidplanen. Stor risk att det blir fel pga. att bygget börjar stressas
Systemlösningar saknas
Version 2011-02-10
Dialog mellan A och K, viktigt med tydlig gränsdragning, Vanligt fel är +höjder.
Överföring av information mellan byggprocessens olika steg (t.ex. mellan proj. o bygg). Samordning är viktigt.
9 Vilka konsekvenser (skador/olägenheter) anser du identifierade brister kan leda till? Exempel: Energi Innemiljö Beständighet Komfort Frysrisk Fuktskador
Funktion hos ventilationssystem
Gas-, lukt-, och partikelspridning, inkl radon
Ljudisolering
Annat
Kräver ljudklass B på installationer pga husen är så tysta för övrigt. Nu kan buller från tex kylskåp bli ett problem.
Ett problem med lufttäta hus är att undertrycket blir så stort när köksfläkte körs eller vid brand med fläktar i drift. Är detta ett problem? Väljer därför ofta kolfilterfläktar.
Spridning av lukt mellan lägenheter.
Energianvändningen blir för hög och innemiljön dålig. T.ex. mer klagomål på luktspridning. ”ByggaI” (Innemiljö) blir kanske nästa projekt?
Version 2011-02-10
b) Vilka tillämpar ni? Flöden: Svårare att mäta, främst då luftflöden (i alla fall med bra mätosäkerhet)
Uppföljning genom nya energibalanser
Egenkontroller, foto
Lufttäthetsprovning
Termografering
Uppföljning av energianvändningen under garantitid
Kontroll/besiktning efter första lägenhet
Lufttäthetsprovning, ofta själva
Fukt i trä, själva
Fukt i btg, tar hjälp
Värmekamera
Bullermätning
Ljus
Utgått från SVEBY för uppföljning. (se också ”Övriga kommentarer”).
Lufttäthetsprovning och termografering
Fuktmätningar/fuktdimensionering (byggmöte 1)
Väderskydd
Version 2011-02-10
a) Har du själv varit med om något projekt där ni nått långt med energieffek-tivisering och kvaliteten är hög?
b) Hur gjorde ni?
c) Vilka anser du var framgångsfaktorerna?
Betong prefab bra, dock dyrt
Malmsätersgatan i Kinna (Feby), btg prefab
Apoteksgatan i Skene, btg prefab
När man haft högt ställda mål, följt tidplan och följt upp.
Bodaklint
Lufttäthet
”Allihop”, EKSTA-projekten framför allt!
c) En bra beställare och byggare att samarbeta med. Att man känner varandra väl och löser frågor på ett bra sätt (tillsammans). Alla bryr sig att det skall bli bra. En engagerad beställare som smittar av sig (sitt engagemang på de andra inblandade).
12 Energieffektiv produktionsmetod:
Har ni jobbat med att energieffektivisera produktionsmetoden?
Betong prefab?
Jobbar med något som heter grön arbetsplats och gröna kontor. Omfattar el, etablering av bodar, tjänstecykel, logistik mm
Titta mycket på prefabricerad produktion
Standardiserade lösningar för miljonprogrammet (Ett exempel är Skanska exchange prefab rörschakt)
Arbetet med produktionseffektiviseringen kanske inte alltid ger den lägsta energianvändningen och den lägsta miljöbelastningen, då fokus snarare ligger på produktionstiden.
Version 2011-02-10
innan genom att ha en bra produktionsplanering och inte hamna i snabba nödlösningar i sista minuten. Ett exempel är minskad miljöbelastningen genom en genomtänkt logistik på arbetsplatsen (t.ex. att inte behöva flytta material och schaktmassor mer och fler gånger än nödvändigt). Information om detta finns till de anställd på Skanskas interna hemsida.
Tillhandahåller normalt sett inte el. Detta får entreprenören stå för själv. 13 Övriga kommentarer?
Kör mest totalentreprenad.
Problem att flytta in i passivhus under vintern pga tar lång tid att värma upp.
Man bör arbeta med ett system som tittar på helheten, ungefär som LEED. Det systemet är dock ännu inte helt anpassat försvenska förhållande (då det kommer från USA).
Skanska försöker nu sammanställa de rutiner och checklistor som förekommer på olika håll inom Skanska. Detta är tänkt att leda till att man tar fram enhetliga och mer heltäckande rutiner och checklistor för hela Skanska koncernen (i alla fall inom Sverige).
Skanska arbetar idag med simuleringsprogrammet IDA ICE som ett hjälpmedel genom hela byggprocessen.
Problem med AMA att ej heltäckande (tex lufttäthet)
Det sker en ständig utveckling!
Om 5år kommer vi att tycka att hälften (av det nya idag) är självklart, och att nya saker måste komma med (?).
Kritiken kommer att tystna. De goda exemplen har redan tystat kritiken.
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Box 857, 501 15 BORÅS
Telefon: 010-516 50 00, Telefax: 033-13 55 02 E-post: info@sp.se, Internet: www.sp.se
www.sp.se
Energiteknik SP Rapport 2013:09 ISBN 978-91-87017-93-3 ISSN 0284-5172
Mer information om SP:s publikationer: www.sp.se/publ SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Vi arbetar med innovation och värdeskapande teknikutveckling. Genom att vi har Sveriges bredaste och mest kvalificerade resurser för teknisk utvärdering, mätteknik, forskning och utveckling har vi stor betydelse för näringslivets konkurrenskraft och hållbara utveckling. Vår forskning sker i nära samarbete med universitet och hög- skolor och bland våra cirka 9000 kunder finns allt från nytänkande småföretag till internationella koncerner.
SP Technical Research Institute of Sweden
Our work is concentrated on innovation and the development of value-adding technology. Using Sweden's most extensive and advanced resources for technical evaluation, measurement technology, research and development, we make an important contribution to the competitiveness and sustainable development of industry. Research is carried out in close conjunction with universities and institutes of technology, to the benefit of a customer base of about 9000 organisations, ranging from start-up companies developing new technologies or new ideas to international groups.