Forskare vid SLU publicerade under 2020 drygt 1 950 artiklar och reviews, vilket är en ökning med knappt 4 procent jämfört med 2019.
Antalet utgör en uppskattning baserat på uttag i citeringsdatabasen Web of Science i januari 2021 och är därefter erfarenhetsmässigt uppräknat med fem procent beroende på eftersläpning i registrer-ingen. Nationellt har antalet publicerade artiklar varit i stort sett oförändrat, vilket gör att andelen artiklar i Sverige med minst en SLU-författare har
ökat något mellan 2019 och 2020. År 2020 var andelen 5,2 procent.
SLU:s publikationsvolym samvarierar i hög grad med personalvolymen inom grupperna professorer, lektorer, meriteringsanställda, forskande och under-visande personal och doktorander. Ökningar eller minskningar i denna grupp syns med något års eftersläpning i publikationsvolymen. SLU:s pub-licering har ökat de tre senaste åren, mycket till följd av ökningar av personalvolymen. Tidigare års
minskning av antalet publicerade artiklar vid SLU har i viss mån förklarats av att personalvolymen har sjunkit i motsvarande, om inte högre grad, under samma period. Sedan 2016 har emellertid
personalvolymen ökat inom framförallt gruppen meriteringsanställda, vilket sannolikt har bidragit till den positiva utvecklingen av
publikationsvolymen.
Diagram 3. Antal artiklar med minst en SLU-adress 2011-2020*
Källa: Web of Science, Clarivate Analytics
*) 2020 års värde är en uppskattning baserad på uttag i Web of Science i januari 2021 och uppräknad med 5 procent.
En analys av 2020 års publicering visar att det vid SLU har publicerats flest artiklar inom områdena miljövetenskap och ekologi följt av växtvetenskap, veterinärmedicin och skogsvetenskap. SLU:s största område sett till antal publicerade artiklar är miljövetenskap. Cirka 19 procent av alla artiklar som publiceras vid SLU görs inom det området.
I syfte att identifiera de mest framgångsrika ämnes- områdena har andelen artiklar som tillhör de 10 procent mest citerade använts. På SLU-nivå tillhör drygt 17 procent av de vetenskapliga artiklarna de 10 procent mest citerade inom sina respektive ämnesområden. Beträffande de olika ämnesom-rådena tillhör växtvetenskap och ekologi de mer framgångsrika med avseende på såväl antalet publicerade artiklar (2020) som andelen topp 10-procent-citerade (baserat på artiklar publicerade 2016-2019). Ett annat område där SLU är fram-gångsrikt och samtidigt står för en relativt stor andel av den totala publiceringen i riket är biologisk mångfald. Observera att indelningen i forskningsområden sker i enlighet med Web of Science och att dessa inte alltid följer de
institutions- och fakultetsindelningar som finns vid
SLU. Ett exempel är det framgångsrika området växtvetenskap som bedrivs vid tre av SLU:s fakulteter.
Studerar man hur de enskilda forskningsområdena har utvecklats över tid (med avseende på andel topp-10-procent-citerade) bör områdena växtveten- skap och ekologi framhållas. Båda dessa områden har haft en stabil hög nivå de fem senaste mät- perioderna (2012-2015 till och med 2016-2019).
Området biokemi och molekylärbiologi uppvisar en hög och ökande nivå med avseende på andel topp-10-procent-citerade under samma mätperioder.
Vidare bör nämnas att området biologisk mångfald trots en hög andel topp-10-procent-citerade faktiskt succesivt har minskat den andelen de fyra senaste mätperioderna. Området veterinärmedicin ligger den senaste mätperioden i nivå med 2012-2014 års mätperiod, men något under SLU:s totalnivå.
Tabell 11 nedan visar de tio forskningsområden vid SLU som publicerade flest artiklar 2020, andelen topp-10-procent-citerade artiklar inom respektive område samt SLU:s andel av Sveriges samlade publicering inom respektive område.
0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 1 800 2 000 2 200
2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
31 SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2020
Tabell 11. Antal publicerade artiklar för de tio forskningsområden med högst publicering 2020, andelen artiklar som tillhör de 10 procent mest citerade samt SLU:s andel av rikets publicering inom området 2020.
Forskningsområde 1) Antal artiklar
2) Andel topp 10%
mest citerade 3) SLU:s andel av rikets publicering inom området 4)
Environmental Sciences 319 14,6% 19%
Ecology 261 20,4% 35%
Plant Sciences 164 23,0% 48%
Veterinary Sciences 129 14,5% 65%
Forestry 121 17,5% 62%
Environmental Studies 88 17,3% 14%
Biodiversity Conservation 83 19,7% 47%
Agriculture, Dairy & Animal Science 82 13,7% 80%
Agronomy 69 12,2% 70%
Biochemistry & Molecular Biology 67 19,7% 5%
Källa: InCites, Clarivate Analytics 1) Indelning enligt Web of Science
2) Avser uttag i Web of Science (InCites) t o m 2020-11-30
3) Andelen av artiklarna som internationellt tillhör de 10 procent mest citerade inom sina respektive ämnesområden. Andelen baseras på artiklar publicerade åren 2016-2019.
4) Andel av alla artiklar vid svenska lärosäten (inom området) år 2020 som har minst en SLU-författare.
Sampublicering är ett mått på graden av samarbete med andra lärosäten och organisationer. Nedanstå- ende lista (tabell 12) visar de universitet, forsk-ningsinstitut eller motsvarande som SLU har mest sampublicering med. Listan begränsas till de lärosäten och organisationer som SLU har minst 200 sampublikationer med under den senaste femårsperioden. Listan innehåller fem svenska universitet, fem europeiska universitet samt några framstående forskningsinstitut. Med de mest frekventa samarbetspartnerna finns en tydlig geografisk koppling till SLU:s huvudorter. Den senaste femårsperioden har det skett relativt små förändringar i listan, men jämfört med föregående femårsperiod (2011-2015) kan noteras att det skett
ett utökat samarbete med exempelvis Wageningen University & Research och Centre National de la Recherche Scientifique (CNRS).
År 2020 hade cirka 76 procent av publikationerna vid SLU internationella medförfattare. Motsvar-ande Motsvar-andel för tio år sedan var 56 procent. En analys av sampubliceringen i ett internationellt perspektiv visar att de två enskilda länder som SLU:s forskare i störst utsträckning samarbetar med är Tyskland och USA följt av Storbritannien och Frankrike. Under 2020 hade 16 procent av SLU-författarnas artiklar minst en medförfattare från Tyskland.
Tabell 12. De mest frekventa (>200 artiklar) samarbetspartnerna utifrån sampublicering 2016-2020
Antal artiklar
Umeå universitet 746
Uppsala universitet 697
Institut National de la Recherche Agronomique (INRAE) 467
Lunds universitet 413
Stockholms universitet 397
Centre National de la Recherche Scientifique (CNRS) 330
Århus universitet 300
Helsingfors universitet 300
Wageningen University & Research 294
Köpenhamns universitet 286
Göteborgs universitet 257
Natural Resources Institute Finland (Luke) 251
Norwegian University of Life Sciences 234
Consejo Superior de Investigaciones Cientificas (CSIC) 218 Källa: InCites, Clarivate Analytics