13. Litteratur
13.3 Vetenskapliga artiklar och rapporter
Andersson, A. 2005. Barmarksinventering av utter i Västerbottens län. Rapport Länsstyrelsen i Västerbottens län, meddelande 10.
Andersson, Ö. & Blomkvist, G. 1981. Polybrominated aromatic pollutants found in fish in Sweden. Chemosphere 10: 1051-1060.
Aronson, Å. 1995.Metodbeskrivning för inventering av utter (Lutra lutra) vintertid på snö. Naturskyddsföreningen, rapport.
Aronson, Å. 1996. Inventering av utter Norrbottens län vintrarna 1992/93-1994/95. Naturskyddsföreningen.
Aronson, Å. 1997. Inventeringsteknik, Världsnaturfonden WWF projekt nr. 2025.
Arrendal, J., Walker, C.W., Sundqvist, A-K., Helborg, L. & Vilà, C. 2004. Genetic evaluation of an otter translocation program. Conservation Genetics 5:79-88.
Aulerich, R. J. & Ringer, R. K. 1977. Current status of PCB toxicity to mink, and effects on their reproduction. Arch. Environ. Contam. Toxicol. 6: 279-292.
Bader, P. 1994. Utter i Västerbottens län. Länsstyrelsen i Västerbottens län, meddelande 2. Bergengren, J. 2002. Utterpassager på Höglandet. Länsstyrelsen i Jönköpings län, PM 02:3. Bergman, A. & Olsson, M. 1986. Pathology of Baltic Grey Seal and Ringed Seal females with
special reference to adrenocortical hyperplasia: Is environmental pollution the cause of a widely distributed disease syndrome? Proc. from the Symposium on the Seals in the Baltic and Eurasian Lakes. Savonlinna, 1984-06-05--08. Finnish Game Research No 44: 47-62.
Bignert, A. 2002. Comments concerning the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in Marine Biota. Rapport till Naturvårdsverket.
Bisther, M. 2000a. Utterinventering i Östergötland 1999-2000. Länsstyrelsen i Östergötlands län, rapport 2000:1.
Bisther, M. 2000b. Utter i Sydöstra Sverige-inventering 2000. Rapport, Föreningen Rädda Uttern i Småland.
Bisther, M. 2002, Kustinventering av utter – från Bråviken till Gamlebyviken. En pilotstudie och en metodmodifiering. Rapport, Föreningen Rädda Uttern i Småland.
Bisther, M. 2005a. Utter i Piteälvdal – Inventering 2002-2004. Världsnaturfonden WWF, Solna. Bisther, M. 2005b. Barmarksinventering av utter i norra delen av Västmanlands län, hösten 2005.
Rapport, Länsstyrelsen i Västmanlands län.
Bisther, M. 2005c. En utvärdering av behovet av utteranpassade faunapassager utmed Piteälvens avrinningssystem. Rapport, Vägverket Region Norr.
Bisther, M. 2006a. Kustinventering av utter. Manus, Länsstyrelsen i Kalmar län. Bisther, M. 2006b. Återinventering av utter (Lutra lutra) i Södermanland 2005. Manus,
Länsstyrelsen i Södermanlands län.
Bisther, M. & Norrgrann, O. 2002. Metodmanual för barmarksinventering av utter (Lutra lutra). Handbok för miljöövervakning Naturvårdsverket.
Bisther, M. & Norrgrann, O. 2004, Geographic variation in the recovery of the Swedish Otter Population, Poster till IXth International Otter Colloquium i Frostburg 4-10 juni 2004. Bisther, M. & Norrgrann, O. 2006. Utterinventering i Västernorrlands län. Manus.
Bjärvall, A. & Lindström, D. 1991. Vinterns däggdjur och fåglar i fjällvärlden. – En tioårig skoterinventering i Norrbotten ovan odlingsgränsen. Naturvårdsverket Rapport 3919. Brunström, B., Lund, B-O., Bergman, A., Asplund, L., Athanassiadis, I., Athanasiadou, M.,
Jensen, S. & Örberg, J. 2001 Reproductive toxicity in mink (Mustela vison) chronically exposed to environmentally relevant PCB concentrations. Environ. Toxicol. Chem. 20:2318-2327.
Brunström, B., Olsson, M. & Roos, A. 1998. 2,3,7,8-TCDD equivalent concentrations in livers from Swedish otters determined with bioassay. Ecotoxicology, Environmental Levels, Northern Environments, Dioxin ´98, 39: 149-151.
Chain P. R. F. & Jefferies, D. J. 1978. The decline of the otter Lutra lutra L. in Britain: an analysis of hunting records and discussion of causes. Biol. J. Linnean Society 10: 305-328. Christianson, H. 2005. Otters in Scandinavia. Proceedings International Otter Survival Fond
(IOFS) utterkonferens på Isle of Skye, 1-5/2, 2003.
Elmeros, M., Hammershöj, M., Madsen, A.B. & Sögaard, B. Recovery of the Otter (Lutra lutra) in Denmark monitored by field surveys and collection of carcasses. Manus.
Erlinge, S. 1967. Food habits of the fish otter, Lutra lutra L., in south Swedish habitats. Viltrevy 4 (1): 371-443.
Erlinge, S. 1968. Territoriality of the otter, Lutra lutra L., Oikos, 19: 81-98. Erlinge, S. 1971. Utter - en artmonografi. Bonniers boktryckeri, Stockholm.
Erlinge, S. 1972. The situation of the otter population in Sweden. Viltrevy 8 (5): 337-397. Erlinge, S. & Nilsson, T. 1978. Nedslående inventeringsresultat: Uttern fortsätter att minska bara
1 000-1 500 uttrar kvar. Svensk Jakt 5: 154-156.
Ferrando, A., Ponsa, M., Mrmi, J. & Domingo-Roura, X. 2004. Euroasian otters, Lutra lutra, have a dominant mtDNA haplotype from the Iberian peninsula to Scandinavia. Journal of Heredity 95(5):430-435.
Forsberg, I. 1996. Utter i Lycksele. Spillningsinventering 1994, Vinterspårning 1995. Miljökontorets Rapport 1996, nr 2, Lycksele kommun.
Granström, P. 1998. Uttern i Gävleborg tio år senare. Rapport från Länsstyrelsen Gävleborgs län, 1998:11.
Giulianelli, S. 1995. Genetisk variation i det mitokondriella genomet hos nordeuropeisk utter (Lutra lutra). Enheten för populationsgenetik, Stockholms universitet.
Hammar, G. 1996. Inventering av utter (Lutra lutra) i Uppland 1995. Rapport 1996:1, Norrtälje Naturvårdsfond, Norrtälje.
Hammar, G. 1999.Effektiviteten hos olika faunapassager avsedda för utter (Lutra lutra). Rapport 1999:1, Norrtälje Naturvårdsfond,
Hammar, G. (under tryckning) Utveckling av Upplands utterpopulation 1995-2004, Meddelande, Länsstyrelsen i Uppsala län, 2006.
Hedmark, E., Flagstad, Ö,. Segerström, P., Persson, J., Landa, A. & Ellegren, H. DNA-based individual and sex identification from wolverine (Gulo gulo) faeces and urine. Conservation Genetics 5: 405-410, 2004.
Helle, P., Helle, E., Vikman, M. & Danilov, P. 1996. Vilttriangelns spårräkning vintern 1996-en jämförelse med ryska Karelen. Vilt- och fiskeriforsknings institutet, Helsingfors.
Helle, P. & Wikman, M. 2005. Vilttriangelns spårräkning 2005. Riistantutkimuksen tiedote 200B. Heggberget, T.M. 2004. Kalking av sure vassdrag, reetablering av oter, mink og vannspissmus.
Årsrapport 2004, NINA, Trondheim.
Heggberget, T.M. & Myrberget, S. 1980. Der norwegische fischotterbestand 1970-1977. I: Reuther, C. & Festetics, A. (eds.). Der Fischotter in Europa-Verbreitung, Bedrohung, Erhaltung. Oderhaus and Göttingen, 93-101.
Holmström, K., Järnberg, U., & Bignert, A. 2005. Temporal trends of PFOS and PFOA in Guillemot eggsfrom the Baltic Sea, 1968-2003. Environ Sci Technol. 39 (1): 80-84. Hung, C-M., Li, S-H. & Lee, L-L. 2004. Faecal DNA typing to determine the abundance and
spatial organization of otters (Lutra lutra) along two stream systems in Kinmen. Animal Conservation 7:301-311.
Idman, E. & Roos, A. 2003. The role of mercury in the decline of the otter population in Sweden. A time trend analysis of mercury in otters from 1970-2002. Poster för International Otter Survival Fond IOFS utterkonferens på Isle of Skye, 1-5/2, 2003.
Idman, .E. & Roos, A. 2005. Mercury in wild otters (Lutra lutra) from Sweden. A time trend study from 1863-2004. Environmental Specimen Banking Conference, South Carolina, November 2005.
Isaksson, E. & Norrgrann, O. 1990. Vinterinventering av utter i södra delen av Västernorrlands län i januari 1990. Stencil Länsstyrelsen i Västernorrlands län.
Jansman, H.A.H., Chanin, P.R.F. & Dallas, J.F. 2001. Monitoring otter populations by DNA typing of spraints. IUCN Otter Specialist Group Bulletin 18 (1): 12-19.
Jefferies, D. J. 1969. Causes of badger mortality in eastern countries of England. Journal of Zool. London 157: 429-436.
Jefferies, D. J. 1989. The changing otter population of Britain 1700-1989. Biol. J. Linnean Society 38: 61-69.
Jensen, S., Kihlström, J-E., Olsson, M., Lundberg, C. & Örberg, J. 1977. Effects of PCB and DDT on mink (Mustela vison) during the reproductive season. Ambio 6: 239.
Kannan, K., Corsolini, S., Falandysz, J., Oehme, G., Focardi, S. & Giesy, J.P. 2002.
Perfluorooctanesulfonate and related fluorinated hydrocarbons in marine mammals, Fishes, and Birds from Coasts of the Baltic and the Mediterranean Seas. Environ. Sci Technol. 36 (15): 3210-3216.
Kruuk, H. 1995. Wild Otters – Predation and Populations. Oxford University Press. Kruuk, H. & Conroy, J.W.H. 1991. Mortality of otters (Lutra lutra) in Shetland. Journal of
Applied Ecology 28: 83-94.
Larsson, K. 1993. Inventering av utter (Lutra lutra) i östra Uppland 1987-1993. Rapport, Uppsala universitet, Zoologiska institutionen, Uppsala.
Leonards, P., Elmeros, M., Wim, C., Conroy, J., Gutleb, A., Mason, C., Murk, A., Olsson, M., Smit, M.D., van Hattum, B. G. M. & Madsen, A. B. 1996. Toxic PCBs in European otter populations in relation to biological factors and health status. I: Development of otter-based quality objectives for PCBs. Inst. for Env. Studies, Vrije Universiteit, Amsterdam. Sid 47-62. Lindström, K. & Martinsson, A. 2002. Inventering av konfliktpunkter mellan groddjur och
vägar respektive uttrar och vägar i Regionen Mälardalen. Rapport 2002:167, ISSN 1401-9612.
Lund, E. & Johansen, J. 1989. Viltskader i matfiskanlegg i Finnmark. Fylkesmannen i Finnmark, Miljövernavdelningen, Rapport nr 31.
Lönn, B. 2002. Utter i Västra Götalands län, en sammanställning av observationer till och med år 2000. Länsstyrelsen i Västra Götaland, Rapport 2002:3.
Macdonald, S. 1991. The status of the otter in Europe. I: Reuther, C. & Röchert, R (red.): Proceedings of the V. International Otter Colloquium, Hankensbüttel 1989. Habitat 6:1-3, 1991.
Macdonald, S. M. & Mason, C. F. 1992. Status and conservation needs of the otter (Lutra lutra) in the Western Palaearctic. Convention on the conservation of European wildlife and natural habitats. Standing Committee, Strasbourg, 2 July 1992.
Madsen, A.B. 1989. Bevar Odderen – en handbog i odderbeskyttelse. Miljöministeriet, Skov-og Naturstyrelsen. Danmark 1-40.
Madsen, A. B. 1991. Otter (Lutra lutra) mortalities in fish traps and experiences with using stop-grinds in Denmark. I: Reuther, C.; Röchert, R. (red.): Proceedings V. International Otter Colloquium. Habitat no. 6 sid. 237-241.
Madsen, A. B. 1996. Otter Lutra lutra mortality in relation to traffic, and experience with newly established fauna passages at existing road bridges. Lutra 39: 76-90.
Madsen, A.B. & Søgaard, B. 2001 Development and implementation of the National Otter Action Plan for Denmark. I: Reuther, C., Santiapillai, C. (red.): How to Implement the Otter Action Plan? Habitat no. 13, Hankensbuttel 2001, sid 54-60
Mason, C.F. & Macdonald, S. 1986. Otters: Ecology and Conservation. Cambridge University Press, Cambridge.
Mortensen, P. 1989. Inventering och spillningsanalys i utter i Råneälvens vattensystem vattensystem. Viltnytt nr 27: 40-50,.
Mortensen, P. 1992. Observationer av utterspårtecken i Småland vintern 1991-92. Föreningen
Rädda Uttern i Småland.
Mortensen, P. & Mohlin, K. 1992. Utterinventering i Småland. Rapport från Rädda Uttern i Småland.
Mortensen, P. & Olsson, M. 1992. Utterinventering i Småland 1991. Projekt Rädda uttern i Småland. Länsstyrelsen i Jönköping.
Murk, A. J., Leonards, P .E. G., van Hattum, B., Luit, R., Lutke I,. J., Schipholt, Smit M.,
Speneklink, A. & van der Weiden, M. E. J. 1996. Application of biomarkers for exposure and effects of polyhalogenated aromatic hydrocarbons in naturally exposed European otters (Lutra
lutra). I: Development of otter-based quality objectives for PCBs. Inst. for Environ. Studies,
Vrije Universiteit, Amsterdam., sid 63-81.
Norrgrann, O. 2004. Vandringshinder och farliga faunapassager vid vattendrag med höga naturvärden och hårt trafikerade vägar. Länsstyrelsen i Västernorrlands län.
O´Connor, D.J. & Nielsen, S.W. 1981. Environmeental survey of methylmercury levels in wild mink (Mustela vison) and otter (Lutra canadensis) from Northeastern United States and experimental pathology of methylmercurialism in the otter. I: Chapman J.D., Pursley, D. (red.) World furbearer conference proceedings. Frostburg, Maryland, sid. 1728-1745.
Olsson, M. & Reutergårdh, L. 1986. DDT and PCB pollution trends in the Swedish environment. Ambio 15 (2): 103-109.
Olsson, M., Reutergårdh, L. & Sandegren, F. 1981. Var är uttern? Sveriges Natur, nr 6: 234-240. Olsson, M., Rosendal, E. & Sandegren, F. 1984. Utterinventering av delar av Ljusnans och
Dalälvens avrinningsområden, September 1984. Rapport till Statens Naturvårdsverk 1984-11-14.
Olsson, M. & Sandegren, F. 1983. The otter situation in Sweden and the Småland-Södermanland otter surveys of 1983. Proceedings from the 3rd International Otter Symposium, Strasbourg, November 24-27, 1983.
Olsson, M. & Sandegren, F. 1986. Projekt Utter. Fauna och Flora 8: 157-159.
Olsson, M. & Sandegren, F. 1989a. Utterinventering i Småland och Södermanland 1983. Viltnytt nr 27: 25-29.
Olsson, M. & Sandegren, F. 1989b. Varför minskar uttern? Svensk Jakt nr 2: 86-90.
Olsson, M. & Sandegren, F. 1991a. Otter survival and toxic chemicals - implication for otter conservationprogrammes. I: Reuther, C. & Röchert, R. (red.): Proceedings V. International Otter Colloquium, Hankensbüttel 1989. Habitat 6, 191-200.
Olsson, M. & Sandegren, F. 1991b. Is PCB partly responsible for the decline of the otter in Europe? I: Reuther, C. & Röchert, R. (red.): Proceedings of the V. International Otter Colloquium, Hankensbüttel 1989. Habitat 6, 223-227.
Olsson, M. & Sandegren, F. 1993. Lär känna uttern. En artmonografi från Svenska Jägareförbundet. Nr 17.
Olsson, M., Sandegren, F. & Sjöåsen, T. 1987. Utterinventering i Norrland 1986-87. Rapport. Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm, och Svenska Jägareförbundet, Uppsala.
Olsson, M., Sandegren, F. & Sjöåsen, T. 1988. Utterinventering, Norrland 1986-87. Rapport från Naturhistoriska riksmuseet och Svenska Jägareförbundet till Vattenfall, WWF, Statens naturvårdsverk och länsstyrelser, 1988-10-24.
Randi, E, Davoli, F., Pierpaoli, M., Perdoldi, C., Madsen, A.B. & Loeschocke, V. 2003. Genetic structure in otter (Lutra lutra) populations in Europe: implications for conservation. Animal Conservation , 6: 1-10.
Rodhe, L, Sundberg, M. & Näslund, I. (2005). Utterinventering i Jämtlands län - lägesrapport oktober 2005. Rapport 05:01, Länsstyrelsen i Jämtlands län.
Roos, A. 2005. Koncentrationer av klor- och bromorganiska föreningar samt kvicksilver i uttrar från Jämtland 1991-2004. Rapport från Naturhistoriska riksmuseet för Länsstyrelsen i Jämtland.
Roos, A. & Greyerz, E. 2003. PCB in otters from southern Sweden. Poster för International Otter Survival Fond (IOFS) utterkonferens på Isle of Skye, 1-5/2, 2003.
Roos, A., Greyerz, E., Olsson, M. & Sandegren, F. 2001. The otter (Lutra lutra) in Sweden -population trends in relation to sDDT and total PCB concentrations during 1968-99. Environmental Pollution 111:457-469.
Roos, A, Rigét, F. & Örberg, J. 2005. Bone Mineral Density in otters (Lutra lutra) from Sweden in relation to PCB and DDE concentrations in muscle tissue. Abstract och poster till
Environmental Specimen Banking konferens i Charleston, South Carolina, November 2005. Sandegren, F. & Olsson, M. 1984. Varför minskar uttern? Svensk Jakt Nr 2: 86-89.
Sandegren, F., Olsson, M. & Reutergårdh, L. 1980. Der Ruckgang der Fischotterpopulation in Schweden. I: Reuther, C. & Festetics, A. (red.) 1980: Der Fischotter in Europa - Verbreitung, Bedrohung, Erhaltung. Selbstverlag, Oderhaus and Göttinge, sid. 107-113.
Simpson, V. 2002. Dental lesions and bite wounds in Eurasian Otters (Lutra lutra). Proceedings of the 4th scientific meeting of European Association of Zoo- and Wildlife Veterinarians (EAZWV). Heidelberg, Germany May 8-12 2002.
Sjöåsen, T. 1995. Rädda uttern i Småland. Faktasamling och åtgärder. Föreningen Rädda Uttern i Småland.
Sjöåsen, T. 1996a. Survivorship of captive-bred and wild-caught reintroduced European otters
Lutra lutra in Sweden. Biological Conservation 76: 161-16.
Sjöåsen, T. 1996b. Utterinventering i Södermanland 1996. Rapport till Världsnaturfonden WWF. Zoologiska institutionen, Stockholms universitet. Stockholm.
Sjöåsen, T. 1997. Movements and establishment of reintroduced European otters (Lutra lutra). J. Appl. Ecol. 34: 1070-1080.
Sjöåsen, T. 1998. Reintroduction of the European otter (Lutra lutra): experiences from otter release in Sweden. Otters and fish farms. Proceedings International workshop, Litschau, 8-9 Feb. 1996, Austria. BOKU-reports on wildlife research & game management, 14, 126-137. (red. Gossow, H. & Kranz, A.). Universität für Bodenkultur, Wien.
Sjöåsen, T. 1999. An otter re-stocking project in Sweden. Introduction News. IUCN/SSC Re-introduction Specialist Group, 18: 18-20.
Sjöåsen, T. & Bisther, M. 2006. Manus.
Sjöåsen, T. & Sandegren, F. 1992. Reintroduction of Eurasian otters (Lutra lutra) in southern Sweden 1987-1992: a project in progress. Habitat 7. Otterschutz in Deutschland: 143-146. (red. Reuther, C.) Hankensbüttel.
Skog, U. 2005. Utvärdering av behovet av utteranpassade faunapassager i Dalarna. Rapport Länsstyrelsen i Dalarnas län.
Smit, M., Leonards, P., Madsen, A., van Hattum, B., Murk, A. och de Jongh A. 1996.
Bioaccumulation of PCBs in Danish Otter Habitats. I: Development of otter-based quality objectives for PCBs. Inst. for Env. Studies, Vrije Universiteit, Amsterdam. Sid 47-62.
Smithwick, M., Muir, D. C., Malbury, S. A., Solomon, K.R., Martin, J.W., Sonne, C., Born, E.W., Letcher, R.J. & Dietz, R. 2005. Perflouroalkyl contaminants in liver tissue from East
Greenland polar bears (Ursus maritimus). Toxicol Chem April 24 (4): 981-6. Svenska Jägareförbundet. 1992. Jägarskolan. Svenska Jägareförbundets kursbok för
jägarutbildning. Redaktion: Hermansson, N., Bo thius, J.& Ekman, M. Proprius förlag. Stjernberg, T, & Hagner-Wahlsten, N. 1994. Saukon levinneisyys Suomessa vuosina 1975 ja
1985. Suomen Riista 40: 42-49.
Stjernberg, T. & Hagner-Wahlsten, N. 1991. The distribution of the otter (Lutra lutra L.) in Finland in 1975 and 1985. I: Reuter, C. & Röchert, R. (red.), Proceedings of the V. International Otter Colloquium. Habitat &. Hankensbüttel, sid. 37-43.
Ståhl, P. 1989. Uttern i Gävleborgs län. Viltnytt nr 27: 57-62.
Taastrom, HM. & Jacobsen, L. 1999. The diet of otters (Lutra lutra) in Danish freshwater habitats: comparisons of prey fish populations. Journal of Zoology 248:1-13.
Tomy, G.T., Budakowski, W., Halldorson, T., Helm PA., Stern, GA., Friesen, K., Pepper, K., Tittlemier, SA. & Fisk, AT. 2004. Fluorinated organic compounds in an eastern Arctic marine food web. Environ Sci. Technol. 15; 38 (24): sidorna 6475-81.
Thysell, E. 2002. Vilka miljöfaktorer påverkar uttern? En översiktlig analys utförd 2002. Rapport Länsstyrelsen i Jönköpings län, Föreningen Rädda Uttern i Småland och WWF.
Förteckning över rapporter
Inom projekten Levande Skogsvatten och Pite Älvdal samt närstående projekt har följande rapporter publicerats. Dessa kan beställas från WWF eller hämtas som pdf-filer på
www.wwf.se/levandeskogsvatten, www.wwf.se/pitealv och www.wwf.se/utter. Bergengren, J., Engblom, E., Göthe, L., Henrikson, L., Lingdell, P-E., Norrgrann, O. &
Söderberg, H. 2004. Skogsälven Varzuga – ett urvatten på Kolahalvön.
Degerman, E. Henrikson, L., Lingdell, P-E. & Weibull, H. 2004. Indikatorer på naturvärde i skogsvattendrag – mossor, bottenfauna, fisk och biotopegenskaper.
Mossberg, P. 2004. Mandibler av dagsländan Ephemera vulgata som försurningsindikator. Degerman, E., Halldén, A. & Törnblom. 2005. Död ved i vattendrag. Effekten av skogsålder och
naturlig skyddszon på mängd död ved.
Zinko, U. 2005. Strandzoner längs skogsvattendrag.
Bergengren, J. & Törnblom, J. 2005. Återintroduktion av flodpärlmussla. Uppföljning av utplantering av glochidieinfekterad öring i Hyttkvarnsån.
Degerman, E., Magnusson, K. & Sers, B. 2005. Fisk i skogsbäckar.
Degerman, E., Näslund, I. & Sers, B. 2005. Fiskbeståndens utveckling i skogsbäckar i Norrlands inland.
Bisther, M. 2005. Utter i Pite älvs avrinningsområde – inventering 2002-2004. Bisther, M. & Roos, A. 2006. Uttern i Sverige 2006.
19 86 P an da s ym bo l W W F – W orl d W id e F un d F or N atu re (F orm erl y W orl d W ild life F un d) “W W F” a nd “li vin g p la ne t” a re R eg ist ere d T Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Tel: 08-624 74 00 Fax: 08-85 13 29 info@wwf.se www.wwf.se Världsnaturfonden WWF är med sina närmare fem miljoner
supportrar en av världens ledande ideella naturvårds-organisationer. Vårt uppdrag är att:
– skydda jordens biologiska mångfald, i form av ekosystem, arter och deras genetiska variation
– medverka till att de förnybara naturresurserna används på ett uthålligt sätt
– arbeta för minskade utsläpp av föroreningar och slösaktig konsumtion.