Vetenskapsteoretisk diskussion

Kvalitativa studier bygger på ett hermeneutiskt synsätt där mjukdata är ett centralt begrepp. Fördelen med mjukdata är att det kan ge en djupare förståelse för fenomenet medan nackdelen kan vara att resultatet blir svårt för en annan forskare att kontrollera. Forskaren kan inte vara opåverkad av sin förförståelse. Förförståelsen bygger på den samhälleliga kontexten vi lever i samt vilken bakgrund vi har. Det är även förförståelsen som påverkar hur vi tolkar och förhåller oss till verkligheten. Så är det även i denna studie. Som samhällsforskare måste man förhålla sig till informanternas subjektiva bild av sig själv och sin verklighet. Det finns två olika sätt att förhålla sig till detta. Enligt Durkheim kan forskare välja att bortse från informanternas beskrivningar av sig själva och sin verklighet eftersom beskrivningarna enbart är subjektiva upplevelser. De kan därför hindra forskaren att klart se det studerade fenomenet. Weber å andra sidan menar att informanternas beskrivningar av sin verklighet är centrala då den ger informanternas handlingar mening (Gilje, Grimen, 2003). Vår vetenskapsteoretiska utgångspunkt är att undersöka informanternas subjektiva upplevelse av sin verklighet och sitt

handlande. Forskaren har dock inte tolkningsföreträde av informanternas verklighet. Däremot kan forskaren genom teori och empiri försöka öka förståelsen för informantens upplevelse och agerande (Gilje, Grimen, 2003).

Innan vi påbörjade studien hade vi kunskap om relevant lagstiftning vilket kan ha påverkat oss under uppsatsprocessen. Förförståelsen påverkade oss troligtvis under konstruerandet av såväl syfte och frågeställningar som intervjuguiden. Vi hade en tydlig bild av vad begreppet omsorgssvikt innebar innan studien genomfördes. Vinjetten är exempelvis baserad på förförståelsen gällande omsorgssvikt. Vår samlade förförståelse kan ha påverkat oss och därigenom indirekt informanterna under intervjutillfällena. Trots att vår avsikt under intervjutillfällena var att vara neutrala som forskare kan vår egen uppfattning av frågeområdena ha påverkat informanternas reflektioner.

Vad är kunskap? I vår studie består kunskap av insamlat skriftigt och empiriskt material. Vår förförståelse kan ha påverkat oss under insamlingen av det materialet, såväl det skriftliga som det empiriska. Därför vet vi inte om det är tillförlitligt. Förförståelsen kan omedvetet ha bidragit till att vi under intervjutillfället ställt vissa frågor till informanterna och gjort vissa tolkningar under uppsatsprocessen som annars inte skulle ha gjorts. I studien beskriver informanterna sin verklighet. Som forskare kan vi aldrig vara säkra på att informanternas reflektioner tolkats så som informanterna menade.

7.3 Slutord

Avslutningsvis tycker vi att denna studie har varit mycket givande att genomföra. Det har varit utvecklande att ta del av en annan professions upplevelser av den lagstiftning som även vi som blivande socionomer måste förhålla oss till. Förskolepersonal är en profession som vi kan komma att samverka med i vår yrkesroll framöver. En lärdom vi förvärvat under processens gång är att det kan vara mer problematiskt än vi tidigare trott att arbeta utifrån ett barnperspektiv. Det kan vara många såväl känslomässiga som kunskapsmässiga faktorer som spelar in trots att barnperspektivet ska komma i främst rummet.

Referenslista

Litteratur

Bengtsson, Hans, Svensson, Krister (2006): Ansvar och sekretess i förskola, skola och fritidshem. 6:e upplagan. Stockholm: Liber.

Boklund, Ann (1995): Olikheter som berikar? – möjligheter och hinder i samarbetet mellan socialtjänstens äldre- och handikappomsorg, barnomsorg samt individ- och familjeomsorg. Stockholm: Stockholms universitet, socialhögskolan. Rapport i socialt arbete nr. 71 - 1995. Danermark, Berth (2000): Samverkan: himmel eller helvete?:(En bok om den svåra konsten att samverka). Stockholm: Gothia.

Davidson, Bo, Patel, Runa (1994): Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning.2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Eide, Hilde, Eide, Tom (2006):Kommunikation i praktiken: relationer, samspel och etik inom socialt arbete, vård och omsorg. 1:a upplagan. Malmö: Liber.

Esaiason, Peter (2007): Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 3:e reviderade upplagan. Stockholm: Norstedts juridik.

Kvale, Steinar (1997): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Larsson, Sam, Lilja, John, Mannheimer, Katarina (red)(2005): Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.

Lind, Lene (1999): Två världar -samarbetet mellan barnomsorg och socialtjänst. Stockholm: Runa.

Lindelöw, Ulf (1991): Sekretess och anmälningsplikt i barnomsorg och skola:(etik och metoder i föräldrasamarbetet). Stockholm: Natur och Kultur.

Lundén, Karin (2004): Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn. Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs universitet, psykologiska institutionen. Psykologiska institutionens skriftserie nr. 137.

Lundsbye, Maths (2000): Familjeterapins grunder – ett interaktionistiskt perspektiv, baserat på system-, process- och kommunikationsteori. 3:e reviderade utgåvan. Stockholm: Natur och Kultur.

Nilsson, Björn (2007): Kommunikation: Samspel mellan människor. 3:e omarbetade upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Norström, Carl (2008): Nya sociallagarna: Med kommentarer, lagar och författningar som de lyder 1 januari 2008. Stockholm: Norstedts juridik.

Olsson, Staffan (2006): Sekretess och anmälningsplikt i förskola och skola: vägar för samverkan med hem och samhälle. 2:a reviderade upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Palm, Lars (1989): Kommunikation – teorin i praktiken: hur modern kommunikationsteori kan användas av informatörer i det dagliga arbetet. Uppsala: Konsultförlag.

Payne, Malcom (2002): Modern teoribildning i socialt arbete. Stockholm: Natur och Kultur. Rosell, Marita (2003): Etik i mötet mellan skola och socialtjänst – rapportering från ett samverkansprojekt. Växjö: FoU-Kronoberg. FoU-Medelande 2003:2.

Svenning, Conny (2003):Metodboken: (samhällsvetenskaplig metod och metodutveckling: klassiska och nya metoder i informationssamhället: källkritik på Internet).5:e omarbetade upplagan. Eslöv: Lorentz.

Thurén, Torsten (2007): Vetenskapsteori för nybörjare. 2:a omarbetade upplagan. Stockholm. Liber.

Vetenskapsrådet (2002): Forskningsetiska principer inom humanistisk – samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Von der Lippe, Anna, Wilkinsson, Simon (2005): Risikoutvikling – Tilknytning, omsorgssvikt og forebygging: et jubileumsskrift til Kari Killén. Olso: Norsk institutt for forskning om oppvekst, velferd og aldring. NOVA-rapport 7/05.

Widerberg, Karin (2002): Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.