Vetenskapsteoretiska utgångspunkter

3.1.1 Ämnesval och förförståelse

I denna studie har vi valt att fördjupa oss i ämnet delningsekonomi med fokus på partnerskap och digitala verktyg. Båda författarna studerar sin sista termin på Civilekonomprogrammet med inriktning mot Service Management. Genom vår utbildning har vi fått en bred kunskap inom många företagsekonomiska områden med fokus på ledarskap, tjänster och kundvärde. Utöver detta har hållbarhet genomsyrat en stor del av utbildningen, där vi valt att fördjupa oss inom området vid exempelvis praktikuppdrag samt kurser under våra respektive utbytesterminer. Ämnesvalet grundar sig i att vi har ett intresse för hållbara affärsmodeller och verksamhetsutveckling, vilket gjorde oss intresserade av uppdraget kring Smarta Kartan. Saunders et al. (2016, s. 32) poängterar att det är viktigt att välja ett ämne som man både är intresserad av och har tidigare akademisk kunskap från.

Inför en empirisk insamling är det viktigt att förstå forskarnas betydelse för att kunna identifiera och reflektera kring vad som kan ha påverkat studien. I mötet med respondenter och insamlat material kommer forskaren alltid bidra med en förförståelse som omfattar åsikter och uppfattningar om det som studeras (Dalen, 2015, s. 179). Även om vi har erfarenhet av hållbarhetsaspekter i företagsekonomi saknar vi erfarenheter och fördjupade kunskaper inom delningsekonomi. Detta har inneburit att vår förståelse för ämnet utvecklats i takt med studiens utformande. Vi har därmed inhämtat kunskap om ämnet från vetenskapliga artiklar och rapporter för att öka vår förförståelse. Utöver våra intressen och akademiska bakgrund bör hänsyn också tas till vår attityd och objektivitet till det studerade ämnet. Eftersom hållbarhet och samhällsansvar är en aktuell diskussion i hela världen har vi egna uppfattningar om vad som kan räknas som rätt eller fel agerande på både regerings-, företags- och individnivå. Vi är medvetna om att det krävs en förändring i konsumtionsmönster för att leda den hållbara utvecklingen och minska det ekologiska fotavtrycket. Samtidigt är det en otroligt komplex och svår utmaning som världen står inför. Vi ser därför att det är nödvändigt att vi strävar efter objektivitet i studiens utformning för att säkerställa att empiriinsamling och analys utgår från en gedigen teoretisk bakgrund. Vårt mål är därefter att säkerställa att studiens resultat bidrar till insikter som kan vägleda det fortsatta arbetet med tjänsten Smarta Kartan.

3.1.2 Perspektiv

Eftersom denna studie skrivs på uppdrag av Coompanion Nord är det viktigt att kartlägga studiens perspektiv för att tydliggöra hur studien ämnar bidra både praktiskt och teoretiskt. Studiens inriktning mot delningsekonomi, partnerskap och digitala verktyg belyser företagsekonomiska utmaningar med olika aktörer i fokus. Studien behandlar även samhälleliga aspekter, där civilsamhället har en inverkan på studiens utformning, empiri samt resultat. För att fokusera studien mot det inledande syftet och

25 frågeställningen väljer vi som uppsatsförfattare att utgå från ett samhällsperspektiv, där vi argumenterar för att kommunen är en central aktör i projekt för hållbar utveckling, samtidigt som integration av andra aktörer i samhället såsom entreprenörer, idéburna och invånare har potential att bidra till stadens hållbara utveckling där både ekonomiska, sociala samt miljömässiga aspekter påverkas.

3.1.3 Forskningsfilosofi

Ontologi och epistemologi är två huvudsakliga filosofier inom forskning som styr metodologiska val, forskningsstrategi, datainsamling samt analysförfarande (Saunders et al., 2016, s. 125). Ontologi beskriver läran om verklighetssyn, vilket handlar om sociala företeelser. Det finns två olika synsätt inom ontologi; objektivism och konstruktionism (Bryman & Bell, 2017, s. 52–53). Inom objektivism ser man sociala företeelser som oberoende av aktörer. Verkligheten blir således objektiv och är inte något som vi själva påverkar. Inom konstruktionism ser man istället att sociala företeelser är något som aktörer ständigt skapar. Verklighetssynen där är att sociala företeelser är socialt konstruerade av aktörer och ständigt utvecklas. I vår studie utgår vi från den ontologiska uppfattningen konstruktionism. Bakgrunden till detta är att vi vill undersöka förväntningar, attityder och behov hos olika aktörer. Vi tror inte att sociala företeelser kommer vara objektiva, utan att varje aktör kommer ha olika syn och påverka den sociala verkligheten på olika sätt. Vi tror därmed att svaren från våra respondenter kommer att vara subjektiva, vilket gör att vi måste tolka svaren. Utifrån detta är ett konstruktionistiskt synsätt en lämplig verklighetssyn eftersom vi vill inhämta kunskap från olika individer. Epistemologi beskriver läran om kunskapssyn, som behandlar vad som är kunskap och vad som kan betraktas som acceptabel kunskap. Inom epistemologi kan man ha två olika synsätt; positivism eller interpretivism (Bryman & Bell, 2017, s. 47–49). Positivism är mer av en naturvetenskaplig metod vid forskning av social verklighet. Vetenskapen ska därmed vara värderingsfri där endast företeelser som kan bekräftas med sinnen kan ses som riktig kunskap. Inom positivism är teorins syfte att utveckla hypoteser som kan testas och ge förklaringar (Bryman & Bell, 2017, s. 47). Interpretivism handlar istället om tolkningar, där man vill ta hänsyn till samhällsvetenskapens studieobjekt och förståelse för mänskligt beteende istället för att försöka förklara de krafter som påverkar människors handlingar (Bryman & Bell, 2017, s. 49). I denna studie utgår vi från en interpretivistisk kunskapssyn, där vi genom att tolka insamlade data vill öka förståelse för arbetet med Smarta Kartan. Detta perspektiv passar studien väl eftersom våra tolkningar av respondenternas svar kommer att vara subjektiva och syfta till förståelse för hur förväntningar, attityder och behov hos aktuella aktörer kommer att påverka hur driften av Smarta Kartan bör och kan bedrivas.

3.1.4 Vetenskaplig ansats

Förhållandet mellan teori och praktik i ett forskningsarbete kan förklaras utifrån två teorier. Deduktion innebär att forskaren utgår från någon typ av teori eller hypotes som testas genom empiriska observationer (Collis & Hussey, 2014, s. 7). Den deduktiva teorin är den vanligaste uppfattningen om hur förhållandet mellan teori och praktik ser ut (Bryman & Bell, 2017, s. 42). Ett induktivt tillvägagångssätt innebär att teori utformas utifrån empiriska resultat, där målet är att specifika observationer ska generaliseras (Collis & Hussey, 2014, s. 7). Med denna ansats blir teorin istället resultatet av insamlade data (Bryman & Bell, 2017, s. 45). Enligt Kvale & Brinkmann (2014, s. 238) är kvalitativ forskning ofta induktiv eftersom forskarna angriper sitt ämne utan att ha idéer att testa. De båda ansatserna kan även kombineras i en och samma studie, och kallas då för en

26 abduktiv ansats. Inom abduktion rör sig forskaren fram och tillbaka mellan en induktiv och deduktiv ansats (Saunders et al., 2016, s. 148). Detta innebär att information används för att utforska ett fenomen, identifiera teman och förklara mönster, vilket kan resultera i ny teori eller ändring av befintliga teorier (Saunders et al., 2016, s. 152). Studiens syfte är delvis att kartlägga hur andra städers arbete med Smarta Kartan fungerat, samt hur Umeås framtida arbete ska se ut. Det finns ingen tidigare forskning om detta, vilket innebär att vi kommer producera ny kunskap som är i linje med en induktiv ansats. Eftersom syftet med vår studie inte är att testa befintliga teorier kan en renodlad deduktiv ansats uteslutas. Däremot är studien formad utifrån tidigare forskning och teorier för att det empiriska materialet ska kunna analyseras. Detta innebär att vi kommer röra oss mellan teori och empiri för att kunna dra slutsatser, vilket tyder på att vi utgår från en abduktiv ansats.

3.1.5 Forskningsstrategi och forskningsdesign

En forskningsstrategi är en plan för hur forskaren kommer gå tillväga för att besvara sin forskningsfråga (Saunders et al., 2016, s. 177). Valet av strategi ska grundas på studiens forskningsfråga och syfte, men hänsyn bör också tas till studiens tidsram och resurser. Det finns två forskningsstrategier inom samhällsvetenskaplig- och företagsekonomisk forskning; kvantitativ och kvalitativ. Kvantitativ forskningsstrategi betonar kvantifiering vid datainsamling och analys. En kvantitativ studie är vanligtvis associerad till ett positivistiskt synsätt då man ofta vill man göra en teoriprövning (Saunders et al., 2016, s. 166). Kvalitativ forskningsstrategi lägger större vikt vid ord istället för kvantifiering vid insamling och analys av data (Bryman & Bell, 2017, s. 58). I kvalitativ forskning utgår man från att människors upplevelser är av betydelse, samt att verkligheten skapas av de aktörer som finns i den. Olika aktörer påverkar de nätverk som de ingår i, och i kvalitativ forskning vill man ta reda på orsakssamband och tolka dessa (Alvehus, 2019, s. 21). Inom interpretivism dras slutsatser ofta genom kvalitativa analysmetoder som baseras på kvalitativa data (Collis & Hussey, 2014, s. 47). Det är även vanligt att forskaren medger att forskningen är subjektiv, samt att slutsatserna är partiska och värdeladdade. Eftersom vi utgår från en konstruktionistisk syn på verkligheten och en interpretivistiskt syn på kunskap är en kvalitativ strategi bäst lämpad för att besvara studiens syfte och forskningsfråga. Inom kvalitativ forskning är det vanligt att författarna använder en abduktiv ansats (Saunders et al., 2016, s. 168), vilket ger ytterligare stöd för att en kvalitativ studie är i linje med tillvägagångssättet i vår studie.

En deskriptiv studie ämnar skapa en noggrann bild av en händelse, person eller situation. Forskningsfrågan brukar därför börja med antingen vem, vad, vart, när eller hur, för att kunna beskriva vad det handlar om (Saunders et al., 2016, s. 175). Eftersom vår studie fokuserar på hur projektet Smarta Kartan ska organiseras utifrån en noggrann kartläggning av olika aktörers förväntningar, attityder och behov genomförs därmed en deskriptiv studie utifrån en kvalitativ ansats.

Tabell 2. Sammanställning av vetenskapsteoretiska utgångspunkter.

Perspektiv Samhällsperspektiv

Epistemologisk syn Interpretivism

Ontologisk syn Konstruktionism

Vetenskaplig ansats Abduktiv

Forskningsstrategi Kvalitativ

27

3.1.6 Litteratursökning

Litteratursökningen har bedrivits för att ta reda på vad tidigare forskning behandlat inom området. Enligt Saunders et al. (2016, s. 104) kräver forskningsfrågor inom ett nyare ämne ofta en bredare sökning än mer utforskade områden. Eftersom vårt valda ämne inte är särskilt utforskat har vi därför studerat flera olika områden som relaterar till vår centrala frågeställning. Vi har sökt litteratur inom områden som delningsekonomi, delningsplattformar och partnerskap. Vi har främst sökt litteratur via universitetsbibliotekets söktjänst, via EBSCO host och via Google Scholar. Vi har genomfört en systematisk sökning utifrån riktlinjer från Collis & Hussey (2014, s. 77) där vi identifierat vårt ämne, kommit fram till sökord som är relevanta, lokaliserat användbara artiklar och därefter gått vidare till artiklarnas referenser för att hitta originalkällan till viktiga begrepp och definitioner. Sökningen har även pågått löpande under arbetet. De sökord som vi började använda var bland annat: cirkulär ekonomi, delningsekonomi, sharing cities och sharing platforms. Dessa sökord gav oss inte tillräckligt med underlag som passade studiens inriktning, vilket gjorde att vi kompletterade vår sökning. Utifrån de artiklar som identifierats sökte vi i referenslistor för att hitta ytterligare material och tidigare studier inom de olika områdena. Vi valde sedan att göra en utökad sökning på stakeholder theory, multi-stakeholder partnerships, collaborative economy, roles in the sharing economy, och platform governance.

Vi har till största mån använt oss av fackligt granskade artiklar och förstahandskällor. Till metodkapitlet har vi använt oss av de senaste upplagorna av relevant litteratur och kurslitteratur som finns tillgänglig på Umeå universitetsbibliotek. Utöver detta har rapporter som publicerats av myndigheter använts för att behandla och beskriva viktiga begrepp och händelser.

3.1.7 Källkritik

Thurén & Werner (2019, s. 12) beskriver fyra kriterier för källkritiska principer: äkthet, tidssamband, oberoende och tendensfrihet. Med äkthet så syftar författarna på att den faktiska källan ska vara den som den utger sig för att vara. Tidssamband är kopplat till den tid som gått mellan att en händelse sker och berättelsen om denna händelse. Med andra ord, om det gått en längre tid finns det större skäl att tvivla på att berättelsen är korrekt. Oberoende handlar om att källan ska stå fritt och inte vara referat eller avskrift av andra källor. Tendensfrihet syftar till att källan inte ska ha personligt, ekonomiskt eller politiskt intresse då det kan ge en opålitlig bild. Vi har kritiskt granskat samtliga källor under arbetets gång för att säkerställa att dessa hanteras på ett adekvat sätt och ökar trovärdigheten för vår studie.

För att förhålla oss till principen om äkthet har vi använt fackligt granskade vetenskapliga artiklar som publicerats i erkända tidskrifter. Övriga källor och rapporter har använts för att styrka trender, initiativ och samhälleliga aspekter. Dessa källor påverkar inte det som ligger till grund för teorin och kommande analys, utan de har använts för att aktualisera och problematisera vårt valda ämne. Tidssambandskriteriet har vi förhållit oss till genom att sträva efter att använda oss av nya och aktuella studier. Äldre källor förekommer enstaka gånger där vi återgått till förstahandskällor för definitioner och begrepp. Exempelvis har studier av Freeman från 80–90-talet använts eftersom han ses som grundaren av “Stakeholder theory”. Därefter har teorin studerats av andra författare och uppdaterats flera gånger till bland annat “Multi-stakeholder partnerships”, vilket visar på teorins fortsatta aktualitet och relevans. Vi kan däremot inte säkerställa att alla använda källor har baserat sina resultat på aktuella studier, vilket innebär att aktualiteten kan

28 ifrågasättas. En artikels publiceringsdatum beskriver inte när undersökningen är gjord. För att se till att vi använder oss av oberoende källor har vi letat upp originalkällor och inte använt referat ur artiklar som hänvisar till en annan artikel. Detta minskar risken för feltolkning. Samtidigt utgår studien från många engelskt skrivna artiklar, vilket lett till att användandet av dessa blivit översatt till svenska. Därför finns en viss risk för feltolkning på grund av vår översättning av specifika ord.

Med hänsyn till tendensfrihet vill vi uppmärksamma att studien av Palm et al. (2019a) finansierades av VINNOVA inom Sharing Cities Sweden. Palm et al. hävdar att intressekonflikter saknas då investerarna inte varit delaktiga i studiens utformning och genomförande. För vår studie kommer resultatet användas som vägledning för att identifiera möjliga roller för olika intressenter i projektet Smarta Kartan Umeå, varvid vi anser att studierna av Palm et al. ger viktiga insikter till vårt arbete. Därav kommer studien användas i det teoretiska ramverket och vara grunden till kommande empiriinsamling och analys, samtidigt som vi kritiskt granskar resultatet och huruvida det finns implikationer till att studien är vinklad på ett mindre sanningsenligt sätt. Vi har även utgått från att rapporter och information från Umeå kommun och Coompanion Nord eventuellt kan vara partiska och vinklade till deras fördel, vilket tagits i beaktning. Slutligen vill vi tydliggöra att denna studie skrivs på uppdrag av Coompanion Nord. Vi som författare har ett enskilt uppdrag och uppdragsgivaren har inte påverkat studiens utformning och vi erhåller inga ekonomiska bidrag. Uppdragsgivaren kommer utöver vägledning endast att förse oss med rapporter från Sharing Cities och lägesrapporter av Smarta Kartan. Dessa rapporter är inte publicerade och kommer därför inte användas i rapporten, utan endast bidra till vår förståelse över arbetet med projektet.