Denna studie har inte behandlat sociala hållbarheten eller överväganden som är en del av ” Triple bottom line ” samt en viktig faktor för att kunna uppnå en total hållbarhet. Därför bör en liknande studie med sociala överväganden genomföras. Ytterligare kan även marknadsvillkor, strategier samt försörjningskedjor inkluderas i en liknande studie för att få en mer djupare förståelse kring företagens användning av de specifika 3R:en. Det kan även vara intressant att undersöka en produkts ” middle of life ” för att se vilka påverkningsfaktorer som det för med sig samt utföra en liknande studie på andra produkter än bara elektroniska och elektriska produkter. Studien har inte heller behandlat företag som jobbar med massproduktion eller återförsäljning det hade även varit intressant att se över hur organisationer med massproduktions och organisationer med återförsäljning ser på hållbarhet utifrån de specifika 3R:en.
Referenser
7 Referenser
Agrawal, S., Singh, R. and Murtaza, Q. (2016). Disposition decisions in reverse logistics: Graph theory and matrix approach. Journal of Cleaner Production, 137, pp.93-104.
Atkins, A. and Escudier, M. (2013). A dictionary of mechanical engineering. Oxford: Oxford University Press.
Bell, J., Waters, S. and Nilsson, B. (2016). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Bergman, B. and Klefsjö, B. (2007). Kvalitet från behov till användning. Lund: Studentlitteratur.
Blackburn, J., Guide, V., Souza, G. and Van Wassenhove, L. (2004). Reverse Supply Chains for Commercial Returns. California Management Review, 46(2), pp.6-22. Bryman, A. and Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Stockholm: Liber.
Carter, C.R. and Ellram, L.M. (1998) ‘Reverse logistics: a review of the literature and framework for future investigation’, Journal of Business Logistics, Vol. 19, No. 1, pp.85–102
Cascadealliance.us. (2018). Reuse, Remanufacture and Recycle | Cascade Alliance. [online] Available at: http://cascadealliance.us/recycling-and-manufacturing/ [Accessed 18 Apr. 2018].
Chiodo, J.D., et al., 1997. Eco-design for active disassembly using smart materials. In: Proceedings, shape memory and superelastic technologies. Pacific Grove, CA: Asilomar Conference Center.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken. Lund: Studentlitteratur.
Dnr.mo.gov. (2018). Missouri Department of Natural Resources. [online] Available at: https://dnr.mo.gov/env/swmp/rrr/ [Accessed 27 Feb. 2018].
Duda, M. and Shaw, J. (1997). Life cycle assessment. Society, 34(6), pp.38-43. Ec.europa.eu. (2018). Waste electronic equipment - Environment - European Commission. [online] Available at:
http://ec.europa.eu/environment/waste/weee/index_en.htm [Accessed 24 Apr. 2018]. Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Elkington, J. (1994). Towards the Sustainable Corporation: Win-Win-Win Business Strategies for Sustainable Development. California Management Review, 36(2), pp.90-100.
Eur-lex.europa.eu. (2018). EUR-Lex - 32002L0095 - EN. [online] Available at: http://eur-
lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:32002L0095:EN:HTML [Accessed 25 Apr. 2018].
Referenser
Fleischmann, M., Bloemhof-Ruwaard, J., Dekker, R., van der Laan, E., van Nunen, J. and Van Wassenhove, L. (1997). Quantitative models for reverse logistics: A
review. European Journal of Operational Research, 103(1), pp.1-17.
Flygansvær, B. (2006). Coordinated action in reverse distribution systems. Bergen: Norwegian School of Economics and Business Administration.
Gerrard, J. and Kandlikar, M. (2007). Is European end-of-life vehicle legislation living up to expectations? Assessing the impact of the ELV Directive on ‘green’ innovation and vehicle recovery. Journal of Cleaner Production, 15(1), pp.17-27. Glaser, B. (1978). Theoretical Sensitivity. Miss Valley: Sociology Press.
Hay, B., Stavins, R. and Vietor, R. (2005). Environmental protection and the social responsibility of firms. Washington, DC: Resources for the Future.
Hazen, B. (2011). Strategic reverse logistics disposition decisions: from theory to practice. International Journal of Logistics Systems and Management, 10(3), pp.275- 292.
I.unu.edu. (2018). [online] Available at: http://i.unu.edu/media/ias.unu.edu- en/news/7916/Global-E-waste-Monitor-2014-small.pdf [Accessed 9 May 2018]. Jensen, M. (2015). Lean waste stream. Boca Raton, FL: CRC Press, p.57.
Johannesson, H., Persson, J. and Pettersson, D. (2013). Produktutveckling. 2. uppl. Stockholm: Liber.
Kleindorfer, P., Singhal, K. and Wassenhove, L. (2009). Sustainable Operations Management. Production and Operations Management, 14(4), pp.482-492.
Löfgren, B., Tillman, A. and Rinde, B. (2011). Manufacturing actor’s LCA. Journal of Cleaner Production, 19(17-18), pp.2025-2033.
Longoni, A. (2014). Sustainable Operations Strategies. Cham: Springer International Publishing.
Lu, B., Liu, J., Yang, J. and Li, B. (2015). The environmental impact of technology innovation on WEEE management by Multi-Life Cycle Assessment. Journal of Cleaner Production, 89, pp.148-158.
Lyons, D. (2005). Integrating waste, manufacturing and industrial symbiosis: an analysis of recycling, remanufacturing and waste treatment firms in Texas. Local Environment, 10(1), pp.71-86.
Majumder, P. and Groenevelt, H. (2001) ‘Competition in remanufacturing’, Production and Operations Management, Vol. 10, No. 2, pp.125–141.
Merriam, S. (2002). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur. Nishino, N., Wang, S., Tsuji, N., Kageyama, K. and Ueda, K. (2012). Categorization and mechanism of platform-type product-service systems in manufacturing. CIRP Annals, 61(1), pp.391-394.
O’Brien C (1999) Sustainable production—a new paradigm for a new millennium. Int J Prod Econ 60(61):1–7
Referenser
Patel, R. and Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
Prahinski, C. and Kocabasoglu, C. (2006). Empirical research opportunities in reverse supply chains. Omega, 34(6), pp.519-532.
Pugh, S. (1990). Integrated methods for successful product engineering. New Jersey: Addison-Wesley
Rogers, D., Lambert, D., Croxton, K. and García‐Dastugue, S. (2002). The Returns Management Process. The International Journal of Logistics Management, 13(2), pp.1-18.
Rohsguide.com. (2018). RoHS Compliance Guide: Regulations, 10 Substances, Exemptions, WEEE. [online] Available at: http://www.rohsguide.com/ [Accessed 24 Apr. 2018].
Skärvad, P. and Lundahl, U. (2016). Utredningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Söderbom, A. and Ulvenblad, P. (2016). Värt att veta om uppsatsskrivande. Lund: Studentlitteratur.
Sopor.nu. (2018). Elavfall | Sopor.nu. [online] Available at:
http://www.sopor.nu/fakta-om-sopor/vad-haender-med-din-sopa/elavfall/ [Accessed 27 Feb. 2018].
Staikos, T. and Rahimifard, S. (2007). A decision-making model for waste
management in the footwear industry. International Journal of Production Research, 45(18-19), pp.4403-4422.
Thiele, L. (2013). Sustainability (Key Concepts). Polity Press.
Vachon, S. and Mao, Z. (2008). Linking supply chain strength to sustainable development: a country-level analysis. Journal of Cleaner Production, 16(15), pp.1552-1560.
Wagner, J. (2011). Incentivizing sustainable waste management. Ecological Economics, 70(4), pp.585-594.
Wang, L., Wang, X., Gao, L. and Váncza, J. (2014). A cloud-based approach for WEEE remanufacturing
Weizsacker, E. (1997). Factor four. London: Earthscan.
Wenzel, H., Hauschild, M. and Alting, L. (1997). Environmental assessment of products. London: Chapman & Hall.
Widmer, R., Oswald-Krapf, H., Sinha-Khetriwal, D., Schnellmann, M. and Böni, H. (2005). Global perspectives on e-waste. Environmental Impact Assessment Review, 25(5), pp.436-458.
Wilhelm, W., Yankov, A. and Magree, P. (2011). Mobile Phone Consumption
Behavior and the Need for Sustainability Innovations. Journal of Strategic Innovation and Sustainability, 7(2), pp.20-40.
Referenser
Yin, R. (2012). Applications of case study research. Los Angeles, CA [etc.]: SAGE. Yin, R. and Nilsson, B. (2007). Fallstudier. Malmö: Liber.
Referenser
8 Bilagor
Intervjufrågor
Intervjufrågor till: El-kretsen, Sims recycling solutions Ab, Kuusakoski recycling och Stena recycling.
1) Skulle ni kunna ge en kort beskrivning av er verksamhet samt hur ni jobbar med hållbarhet d.v.s. utifrån återanvändning produktuppgradering och återvinning? 2) Vilka faktorer spelade roll när ni valde strategin för omvänd logistik?
3) Möter ni några utmaningar/svårigheter under ert arbete?
4) Vilka faktorer hade underlättat ert arbete samt vilka utvecklings möjligheter ser ni?
5) Hur påverkar olika företags grundkonstruktion av produkter era möjligheter till att lösa de problem som ni har?
6) Har ni några samarbeten med företag som utvecklar produkter?
7) Vad skulle ni rekommendera produktutvecklande företag som skulle bidra till att underlätta er arbete?
8) Hur tänker ni kring vinster?
Intervjufrågor till: Saab AB och FläktGroup AB.
1) Skulle ni kunna ge en kort beskrivning av er verksamhet?
2) Skulle ni kunna ge en beskrivning av hur ni jobbar med hållbarhet under produktutvecklingen?
3) När ni utvecklar produkter tar ni hänsyn till produktens LCA? 4) Vilka faktorer spelar roll när ni väljer strategin för hållbarhet?
5) Tänker ni på slutet av flödet när ni skapar produkter d.v.s. återanvändning, produktuppgradering och återvinning?
6) Har ni några samarbeten med företag som återanvänder, produkt uppgraderar (remanufacture) och återvinner?
7) Möter ni några utmaningar/svårigheter under ert arbete utifrån hållbarhetsperspektivet?
8) Vilka faktorer hade underlättat ert arbete utifrån en hållbarhets perspektiv samt vilka utvecklings möjligheter ser ni när det gäller hållbart utveckling av era produkter?