För vidare arbete i Huddinge kommun är det dels fördjupade undersökningar som bör genomföras men även verktyg för att minimera spridning av mikroplaster bör införas.
I denna studie har endast grova uppskattningar utgåtts från gällande personer som rör sig på plan. För fortsatt undersökning i Huddinge kan bättre uppskattning göras om en mer
djupgående studie utförs gällande hur många spelare som aktivt spelar på de olika planerna.
Främst bör det även undersökas hur allmänheten använder sig av planerna. Genom att undersöka aktivitet som utförs av privatpersoner och skolor kan ett mer verkligt värde på spridning från aktivitet fastslås. För att minimera spridning från aktivitet på plan kan borstställ införas vid sidan av planen.
De största spridningsvägarna är av intresse att undersöka vidare och även införa
förbättringsverktyg. Det är av stor vikt att undersöka spridningsvägar till vatten och hur det vattnet sedan sprids vidare. Detta då räckvidden för spridningen av granulatet kan öka markant beroende på typ av vattendrag. De planer som vidare bör utredas gällande spridning via vatten är främst Visättra IP:s eventuella dräneringsledningar vid Nedre Glömstadiket, Sörskogen IP:s brunn vid vändplanen samt Vårbyparkens IP:s brunn vid intilliggande lekpark. Även om Källbrinks IP:s dagvattenbrunn ska få granulatfilter bör det undersökas vart dagvattenbrunnens vatten leder. Granulatfilter kan även installeras i duscharna i omklädningsrummen för att minska spridning till spillvatten.
Då snöröjning är den största enskilda spridningskällan av granulat bör det definitivt vara av intresse att vidare införa åtgärder för att minimera den mängd granulat som ej kan
återanvändas. I och med att snöröjning ej kan undvikas för de planer som ej har uppvärmning så bör snöröjning ske på bästa möjliga sätt om planen ska vara i bruk under vintersäsongen, både av miljömässiga och ekonomiska skäl. En åtgärd kan vara granulatfällor, men framför allt ett lämpligt område med bra underlag för röjd snö.
Vad som även framkom vid undersökning av snöröjning var hur storleken på granulatet skiljde sig åt mellan Nytorps Mosse IP och resterande planer, där Nytorps Mosse IP hade en betydligt mindre storlek på sitt granulat. Det bör påpekas att resultatet för snöröjning och aktivitet på plan från fältstudier tyder på att risken för spridning ökar markant med minskade storlek på granulat, varpå orsaken till storleksskillnad eventuellt bör utredas men främst tas i beaktning vid planering av påfyllnad och undersökning av spridning.
38
Gällande spridning till natur kan en åtgärd för minskad spridning av granulat från planen vara genom att sätta upp en avgränsning invid stängslet, i form av till exempel ett lågt plank, detta då granulat sprids genom stängslet. Vid Källbrinks IP, där 11-mannaplanen är omgiven av en grusgång och gräs, kunde det konstateras att marken var täckt av granulat som till stor del ej kan återanvändas då det förorenas. Detta visas i bild 1 nedan vilket är ett fotografi av
grusgången längs med ena långsidan av planen. Som bilden visar är inte längre grusgången synlig förutom några större stenar, då gången är täckt av granulat.
39 Bild 1: Källbrinks IP
Det som kunde konstateras under förstudien var att för Huddinge kommun finns ej något annat alternativ än konstgräs, på grund av den mängd spelare som är aktiva i kommunen.
Tills det att konstgräsplaner vidareutvecklas kommer granulat således vara en del av fotbollen i Huddinge. Däremot finns det möjlighet att utforska andra fyllnadsmaterial, om det finns
40
andra alternativ än EPDM-granulat som är likvärdigt i egenskaper men med möjlig minskad miljöpåverkan.
Generellt gällande konstgräsplaner finns som tidigare nämnt kunskapsluckor då mycket är outforskat, både gällande mikroplaster och granulat. För framtida studier är det av intresse att vidare studera risker med EPDM. Möjliga fortsatta studier är hur EPDM bryts ner, i vilken utsträckning nedbrytning kan ske till sekundär mikroplast, och vad det får för miljöpåverkan.
Det finns idag enbart få studier kring lokala miljörisker för EPDM, och andra fyllmaterial, och en lokal miljörisk har därför ej kunnat fastställas. (Magnusson, 2016). Däremot har det fastställts att det kan utlakas ämnen ur granulat, enligt studie av Magnusson (2017)
detekterades utsläpp av metaller, som exempelvis zink, koppar och arsenik, och organiska ämnen som lakas ut från konstgräsplanerna. Däremot bedöms ämnesutlakningen från granulat som via dränering kan spridas vidare till grund- eller dagvatten ha en liten påverkan till omgivningen. Även de detekterade metallutsläppen understeg satta riktvärden för utsläpp till dagvatten. Studien nämner att då vattnet som dräneras har liten inverkan för spridning av mikroplaster från granulat bör så lite vatten som möjligt lämna planen genom ytavrinning och istället se till att det dräneras genom planen. (Magnusson, 2017). Det ska dock nämnas att granulat som åldras och nöts kan bidra till en fortsatt ämnesutlakning över tid. (Magnusson, 2017), vilket ger att ämnesutlakning kan vara intressant att undersöka vid Nytorps Mosse IP vars granulat var mer utnött. Det märktes även under litteraturstudie att många tidigare studier är riktade mot spridning av mikroplaster till vatten och att det finns få arbeten om spridning på land. Av den anledningen kan det vara intressant att studera hur spridning av mikroplaster på land påverkar miljön.
Gällande kvantifiering av utflöden är idag främst aktivitet på plan och snöröjning som har en mer trovärdig uppskattning, medan spridning till omgivande miljö har fler osäkra parametrar och därmed är grövre uppskattade. I Lassen (et al., 2015) antas att hälften av inflödet sprids till omgivande miljö, i Wallberg (et al., 2016) uppskattas att det resterande från inflöde som ej har spridits från aktivitet på plan eller snöröjning sprids till omgivande miljö. Hur mycket av det här som sprids på grund av borstning, regn och vind är inte kvantifierat, vilket betyder att värdet kommer variera beroende på var fotbollsplanen befinner sig geografiskt och
rådande väderförhållande. Även marken runt planen, huruvida den är anlagd eller ej, kommer påverka möjligheten att återanvända granulatet som sprid i direkt omgivning. Det hade således varit intressant att kvantifiera dessa parametrar för att konkret fastställa skillnader mellan planer.
Vidare kan det vara intressant att använda en kvantifiering av utflöden som idag har stora felmarginaler för att i framtiden kunna sätta en generell standard för konstgräsplaners bruk för att minska spridning av mikroplaster. Då fotbollsrörelsen i Sverige är så pass stor med ca 600 000 aktiva spelare och 997 konstgräsplaner (Fogis, n.d. (c )) innebär att en standard för användning av granulat och ett förbättringsarbete för att minska utsläppen av mikroplaster kommer generera stor skillnad i den totala mängden som sprids till miljön. Konstgräsplaner är idag den näst största källan till utsläpp av mikroplaster i Sverige, och 1640–2640 ton mikroplaster beräknas spridas från konstgräsplaner varje år (Naturvårdsverket, 2017). På grund av detta anser vi att fotbollsanläggningar bör ta sitt ansvar för att minimera deras miljöpåverkan.
41
5. Slutsats
Efter avslutat arbete av identifiering och kartläggning av spridning och flöden av granulat från konstgräsplaner i Huddinge kommun, tyder resultatet på att det finns en skillnad i potentiell risk för spridning av granulat mellan de enskilda planerna. Därtill kan det konstateras att utifrån rådande litteraturvärden för spridning av granulat bör mängden granulat på konstgräsplanerna i Huddinge kommun minska årligen.
Utifrån riskmatrisen konstateras att Källbrinks IP har högst potentiell risk för spridning, på grund av hög risk för spridning till omgivande miljö, spridning till dagvatten och bristfällig uppsamlingsplats för röjd snö. Stuvsta IP hade lägst potentiell risk för spridning, på grund av avsaknad av snöröjning, ingen omgivande skog och ingen risk för spridning till dagvatten.
Totalt för Huddinge kommun beräknas det årliga inflödet vara 3–4 ton granulat och utflödet vara 5,6–7,2 ton. De utflöden som har kunnat kvantifieras var aktivitet på plan, snöröjning och spridning till omgivande miljö där snöröjning var det största enskilda utflöde med 2–3 ton årligen som sprids och ej kan återanvändas.
Rekommenderade åtgärder är främst att se över uppsamlingsplats för röjd snö och utvärdera risken för spridning till vatten ytterligare. Borstställ vid planerna, granulatfilter i
dagvattenbrunn och duschbrunnar samt granulatfällor för snöröjning är exempel på andra åtgärder som kan tillämpas.
42
Referenser
Eerkes-Medrano, D., Thompson, R., Aldridge, D., 2015. Microplastics in freshwater systems:
A review of the emerging threats, identification of knowledge gaps and prioritisation of research needs. Water Research, vol. 75, pp. 63–82. Tillgänglig via: Kungliga tekniska högskolans bibliotek.
(https://www-sciencedirect-com.focus.lib.kth.se/science/article/pii/S0043135415000858).
[hämtad 2018-05-13]
EU-kommissionen (DG) Final report 2017/39168, 2017-10-20 Intentionally added microplastics in products. [online] Tillgänglig via:
http://ec.europa.eu/environment/chemicals/reach/pdf/39168%20Intentionally%20added%20 microplastics%20-%20Final%20report%2020171020.pdf
[hämtad 2018-04-30].
Fogies, nod(a). Älvsjö IP 1 (plan 1). [online]
http://fogis.se/information/?scr=venue&faid=13235.
[hämtad 2018-05-02].
Fogis, n.d(b). Älvsjö IP. [online] http://fogis.se/information/?scr=venue&faid=2563 [hämtad 2018-05-02].
Fogis, n.d (c ) Fotbollen i Sverige. [online] http://fogis.se/om-svff/
[hämtad 2018-05-15]
GESAMP, 2015. Sources, fate and effects of microplastics in the marine environment: A global assessment. [online] London: International maritime organization. Tillgänglig via:
http://ec.europa.eu/environment/marine/good-environmental-status/descriptor-10/pdf/GESAMP_microplastics%20full%20study.pdf
[hämtad 2018-04-30].
Huddinge kommun, 2017. Korta fakta om Huddinge. [online] (2017-10-25) Tillgänglig via:http://www.huddinge.se/organisation-och-styrning/statistik-och-fakta/korta-fakta-om-huddinge/#artikel-2
[hämtad 2018-04-18].
Huddinge kommun, 2018. Motion och idrott för allmänheten. [online] (2018-04-16) Tillgänglig via:
https://www.huddinge.se/fritid-natur-och-kultur/motion-och-idrott/allmanhetensidrott/
[hämtad 2018-04-18].
Lassen, C., Hansen, S. F., Magnusson, K., Norén, F., Hartmann, N. I. B., Jensen, P. R., Nielsen, T. G., Brinch, A., 2015. Microplastics - Occurrence, effects and sources of releases to the environment in Denmark Copenhagen: The Danish Environmental Protection Agency Available at: http://orbit.dtu.dk/files/118180844/Lassen_et_al._2015.pdf
[hämtad 2018-05-02].
Magnusson, S., 2015. Systemanalys av konstgräsplaner Miljö- och kostnadsaspekter. Luleå tekniska universitet. Tillgänglig via:
43
http://ltu.divaportal.org/smash/get/diva2:995183/FULLTEXT01.pdf.
[hämtad 2018-05-01].
Magnusson, S., 2016. Environmental perspectives on urban material stocks used in
construction – Granular materials. Licentiate thesis. Luleå tekniska universitet. Tillgänglig via: http://ltu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1045893/FULLTEXT02.pdf
[hämtad 2018-05-01].
Magnusson, S., 2017. Bedömning av omgivningspåverkan från olika fyllmaterial i konstgräsplaner Fallstudie av dräneringsvatten. Luleå tekniska universitet [Online].
Tillgänglig via: http://ltu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1075759/FULLTEXT01.pdf [hämtad 2018-05-01].
Magnusson, K., Eliasson, K., Fråne, A., Haikonen, K., Hultén, J., Olshammar, M., Stadmark, J., Voisin, A., 2017. Swedish sources and pathways for microplastics to the marine
environment; A review of existing data. [pdf] Stockholm: IVL Svenska Miljöinstitutet.
Available at: http://www.ivl.se/webdav/files/Rapporter/C183.pdf [hämtad 2018-05-02]
Nationalencyklopedin, 2017. Vulkning. [online] Tillgänglig via:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vulkning [hämtad 2018-05-01].
Naturvårdsverket, 2017. Mikroplaster: Redovisning av regeringsuppdrag om källor till mikroplaster och förslag på åtgärder för minskade utsläpp i Sverige. [online] Stockholm:
Naturvårdsverket. Tillgänglig via:
https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6772-4.pdf?pid=20662
[hämtad 2018-03-08].
Regnell, F., 2017. Mikroplaster från konstgräsplaner: Orsaker till spridning av mikroplaster samt en kvalitativ analys av spridningen till dränerings- och dagvattenbrunnar. Master of Science thesis. Kungliga tekniska högskolan. Tillgänglig via:
http://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:1138713/FULLTEXT01.pdf [hämtad 2018-03-08]
Ruffino, B., Fiore, S., Zanetti, C. M., 2013. Environmental-sanitary risk analysis procedure applied to artificial turf sports fields. Environmental Science and Pollution Research, [artikel]
vol. 20(7), pp. 4980–4992. Tillgänglig via: Kungliga tekniska högskolans bibliotek.
https://link-springer-com.focus.lib.kth.se/article/10.1007/s11356-012-1390-2 [hämtad 2018-05-01].
Sharma, S., Chatterjee, S., 2017. Microplastic pollution, a threat to marine ecosystem and human health: a short review. Environmental Science and Pollution Research, vol. 24(7), pp.
21530–21547. Tillgänglig via: Kungliga tekniska högskolans bibliotek. https://link-springer-com.focus.lib.kth.se/article/10.1007/s11356-017-9910-8.
[hämtad 2018-05-13]
44
SMHI, 2016. Snöns densitet, vatteninnehåll och tyngd. [online] (2016-01-01) Tillgänglig via:
https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/vikten-pa-sno-1.10378 [hämtad 2018-05-08]
SMHI, n.d. Meteorologiska observationer. [online] Tillgänglig via: https://opendata-download-metobs.smhi.se/explore/?parameter=6#
[hämtad 2018-05-13]
Svensk fotboll, n.d. SvFF:s råd för skötsel och underhåll av konstgräsplaner. [online]
Tillgänglig via:
http://svenskfotboll.se/ImageVault/Images/id_8737/scope_0/ImageVaultHandler.aspx [hämtad 2018-05-01].
Wallberg, P., Keiter, S., Andersen, T.J., Nordenadler, M., 2016. Däckmaterial i konstgräsplaner. [pdf] Sverige: Sweco Environment AB. Tillgänglig via:
https://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i-sverige/regeringsuppdrag/2016/giftfria-resurser/litt-studie-dackmaterial-konstgrasplaner.pdf [hämtad 2018-05-02]
45