Undervisningsbegreppet är just nu högaktuellt i förskolans värld, men det har ännu inte forskats så mycket på ämnet. I denna studie har vi svarat på våra forskningsfrågor, men studien är gjord i liten skala inom ramen för ett examensarbete. Det skulle därför vara intressant att göra vidare forskning i större skala, exempelvis med intervjupersoner från olika delar av landet för att då kunna ge en mer allmängiltig bild av förskollärares syn på undervisning. Det skulle även vara intressant att göra en liknande studie som denna när den nya läroplanen trätt i kraft eftersom undervisningsbegreppet med största sannolikhet kommer att skrivas in i den kommande läroplanen. Därför skulle vidare forskning kunna göras för att undersöka vilken genomslagskraft läroplanens skrivningar om
undervisningsbegreppet haft i förskolans verksamheter.
Utifrån de slutsatser vi dragit av denna studies resultat kan vi se att förskollärarna inte fått någon fortbildning om undervisning, men den förskollärare som själv satt sig in i debatten inför intervjun fördjupade sina resonemang jämfört med övriga förskollärare som formulerade sin bild av
undervisning i stunden. Intressant vidare forskning skulle därför kunna vara att studera skillnader mellan de som fått fortbildning gällande undervisning och de som inte fått det. Påverkar graden av fortbildning en förskollärare fått dennes bild av undervisning? Vilka andra faktorer påverkar synen på undervisning? Förskollärarna i denna studie arbetar alla Reggio Emilia-inspirerat och det skulle även vara intressant att göra en studie där olika pedagogiska inriktningar undersöks i förhållande till undervisningsbegreppet. Skiljer sig synen på undervisning mellan förskollärare som arbetar utifrån olika pedagogiska inriktningar? Vad får det för konsekvenser för deras undervisningspraktiker? Denna studie kan som tidigare nämnt inte ge något generaliserings- och sanningsanspråk då det är en kvalitativ intervjustudie i liten skala. Därför skulle vidare forskning om undervisning kunna göras med en kvantitativ ansats och för att nå ut till ett stort antal deltagare skulle man kunna göra exempelvis en enkätstudie med förskollärare. En sådan studie skulle möjliggöra för generaliserbarhet (Svensson & Ahrne 2015, s. 27).
33
Referenser
Alnervik, Karin (2013). ”Men så kan man ju också̊ tänka!” Pedagogisk dokumentation som förändringsverktyg i
förskolan. Diss. Jönköping: Jönköpings Universitet.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn%3Anbn%3Ase%3Ahj%3Adiva-22446
Back, Christina & Berterö, Carina (2015). Interpretativ fenomenologisk analys. I Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) Handbok i kvalitativ analys. 2.uppl. Stockholm: Liber, ss. 148–161.
Barnomsorg- och skolakommittén (1997). Att erövra omvärlden (SOU 1997:157a). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Barsotti, Anna (1997). D - som Robin Hoods pilbåge. Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Dahlberg, Gunilla & Elfström, Ingela (2014). Pedagogisk dokumentation i tillblivelse. Pedagogisk Forskning i
Sverige, 19(4–5), ss. 268–296.
Eidevald, Christian (2017). Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan. Hallå, hur gör
man? 2.uppl. Stockholm: Liber.
Ekström, Kenneth (2007). Förskolans pedagogiska praktik - ett verksamhetsperspektiv. Diss. Umeå: Umeå Universitet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-992
Elfström, Ingela (2013). Uppföljning och utvärdering för förändring - pedagogisk dokumentation som grund för
kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Diss. Stockholm: Stockholms
universitet.
Enö, Mariann (2005). Att våga flyga. Ett deltagarorienterat projekt om samtalets potential och förskolepersonals
konstruktion av det professionella subjektet. Diss. Malmö: Malmö Högskola.
http://dspace.mah.se/dspace/bitstream/handle/2043/6707
Eriksson, Annika (2014). Förutsättningar blir till erbjudanden. Belyst genom utformning och genomförande av
förskolans temainriktade arbetssätt. Lic.-avh. Umeå: Umeå Universitet.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn%3Anbn%3Ase%3Aumu%3Adiva-94960
Eriksson-Zetterquist, Ulla & Ahrne, Göran (2015). Intervjuer. I Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.) Handbok
i kvalitativa metoder. 2.uppl. Stockholm: Liber, ss. 34–54.
Fägerborg, Eva (2011). Intervjuer. I Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus (red.) Etnologiskt fältarbete. 2.uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 85–112.
Gillham, Bill (2008). Forskningsintervjun. Tekniker och genomförande. Lund: Studentlitteratur.
Haug, Peder (1992). Educational reform by experiment. The Norwegian experimental educational programme
for 6-year-olds (1986-1990) and the subsequent reform. Diss. Stockholm: Högskolan för lärarutbildning.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-102023
Hedefalk, Maria, Almqvist, Jonas & Lundqvist, Eva (2015). Teaching in preschool. Nordic Studies in Education, 35(1), ss. 20–36.
Henckel, Boel (1990). Förskollärare i tanke och handling. En studie kring begreppen arbete, lek och inlärning. Diss. Umeå: Umeå Universitet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn%3Anbn%3Ase%3Aumu%3Adiva-16595 Ifous (2016). Att undervisa i förskolan. FoU-program 2016–2019 [faktablad]. http://www.ifous.se/app/
uploads/2016/01/Informationsblad-Ifous-FoU-program-Undervisning-i-förskolan.pdf
Insulander, Eva & Svärdemo Åberg, Eva (2014). Vilken kunskap erkänns i det systematiska kvalitetsarbetet?: Om oförenliga tankestilar i dagens förskola. Nordisk Barnehageforskning, 7(12), ss. 1–18.
Jonsson, Agneta, Williams, Pia & Pramling Samuelsson, Ingrid (2017). Undervisningsbegreppet och dess innebörder uttryckta av förskolans lärare. Forskning om undervisning & lärande, 1(5), ss. 90–109.
Jonsson, Agneta (2011). Nuets didaktik. Förskolans lärare talar om läroplan för de yngre. Lic.-avh. Göteborg: Göteborgs Universitet. http://hdl.handle.net/2077/24984
Lenz Taguchi, Hillevi (2013). Varför pedagogisk dokumentation? 2.uppl. Malmö: Gleerups.
Lindblad, Sverker, Linde, Göran & Naeslund, Lars (1999). Ramfaktorteori och praktiskt förnuft. Pedagogisk
34
Linde, Göran (2012). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. 3.uppl. Lund: Studentlitteratur. Lindgren, Simon (2014a) Kvalitativ analys. I Hjerm, Mikael, Lindgren, Simon & Nilsson, Marco (red.)
Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. 2.uppl. Malmö: Gleerups. ss. 29–43.
Lindgren, Simon (2014b) Kodning. I Hjerm, Mikael, Lindgren, Simon & Nilsson, Marco (red.) Introduktion till
samhällsvetenskaplig analys. 2.uppl. Malmö: Gleerups. ss. 45–61.
Lindgren, Simon (2014c) Tematisering. I Hjerm, Mikael, Lindgren, Simon & Nilsson, Marco (red.) Introduktion
till samhällsvetenskaplig analys. 2.uppl. Malmö: Gleerups. ss. 63–72.
Lindgren, Simon (2014d) Summering. I Hjerm, Mikael, Lindgren, Simon & Nilsson, Marco (red.) Introduktion
till samhällsvetenskaplig analys. 2.uppl. Malmö: Gleerups. ss. 73–86.
Lindgren Eneflo, Elisabeth (2014). Dokumentationens dilemman. Förskollärare samtalar om pedagogisk
dokumentation. Lic-avh. Umeå: Umeå universitet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-16410
Lundgren, Ulf P. (1979). Att organisera omvärlden: en introduktion till läroplansteori. Vällingby: Liber Förlag. Löfgren, Håkan (2014). Lärarberättelser från förskolan. I Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin
(red.) Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Liber: Stockholm, ss. 144–156.
Nilsson, Marco (2014) Att samla in kvalitativ data - halvstrukturerade intervjuer. I Hjerm, Mikael, Lindgren, Simon & Nilsson, Marco (red.) Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. 2.uppl. Malmö: Gleerups. ss. 149-165.
OECD (2006). Starting Strong II: Early childhood education and care. Paris: Organisation for Economic Co-operation and Development.
Pripp, Oscar (2011). Reflektion och etik. I Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus (red.) Etnologiskt fältarbete. 2.uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 65–84.
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen (2016). Förskolans pedagogiska uppdrag – Om undervisning, lärande och förskollärares
ansvar. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket (2008). Tio år efter förskolereformen. Nationell utvärdering av förskolan. Rapport 318. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Ny, rev. utg.]. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan - pedagogisk dokumentation. Stödmaterial. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Ny, rev. utg.]. Stockholm: Skolverket.
Svensson, Peter & Ahrne, Göran (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.) Handbok i kvalitativa metoder. 2.uppl. Stockholm: Liber, ss. 17–31.
Sæbbe, Per-Einar & Pramling Samuelsson, Ingrid (2017). Hvordan underviser barnehagelærere? Eller gjør de ikke det i barnehagen? Nordisk Barnehageforskning, 14(7), ss. 1–15.
Thulin, Susanne (2006). Vad händer med lärandets objekt? En studie av hur lärare och barn i förskolan
kommunicerar naturvetenskapliga fenomen. Lic.-avh. Växjö: Växjö Universitet.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-6229
Vatne, Bente (2012). Innhald i barnehagen i lys av politisk fokus på barnehagefeltet. Nordisk
Barnehageforskning, 5(20), ss. 1–13.
35
Bilagor
Bilaga 1: Informations- och samtyckesbrev
Stockholm 3/11–17 Hej!
Vi är studenter på Barn- och Ungdomsvetenskapliga Institutionen, avdelningen för förskollärarutbildning och förskoleforskning vid Stockholms universitet. Inom ramen för vår sista och avslutande kurs på förskollärarutbildningen ska vi skriva ett examensarbete. Vår studie kommer handla om undervisning i förskolan.
För att samla in material till arbetet skulle vi vilja intervjua dig som förskollärare inom XXX
stadsdelsförvaltning, vid ett tillfälle under tiden 13/11–24/11. Intervjun kommer att ta max en timme och den kommer att spelas in med hjälp av ljudupptagning.
Ett självständigt arbete är reglerat av regler om tystnadsplikt, personuppgiftslagen (1998:204) samt Vetenskapsrådets skrift om God Forskningssed. Detta innebär exempelvis att barnets, familjens, personalens och förskolans identitet inte får avslöjas och att fullständig konfidentialitet gäller. Allt insamlat material kommer därmed att avidentifieras och inga listor/register över personuppgifter kommer att upprättas. Det dokumenterade materialet får endast användas för vår egen bearbetning och analys samt sammanställas i en uppsats. Materialet kommer att förstöras efter att uppsatsen är godkänd. Uppsatsen kommer att publiceras digitalt.
Med detta brev vill vi be om ditt medgivande för medverkan i studien. All medverkan är frivillig och kan när som helst avbrytas. Samtycker du till studien så skriver du under bifogad blankett.
Önskar du ytterligare information är du välkommen att kontakta oss studenter eller vår handledare vid Stockholms universitet.
Vänliga hälsningar Elina & Evelina
Elina Laumann Gollne Evelina Yngvesdotter Billving Telefon: XXX Telefon: XXX
Mail: XXX Mail: XXX Ingela Elfström (handledare)
Stockholms Universitet
Barn och Ungdomsvetenskapliga Institutionen 106 91 Stockholm
Telefon: XXX Mailadress: XXX
36
Förfrågan om samtycke till medverkan i studie. Jag medger att delta i studien.
Namn ………. Namnunderskrift………..……….……….
37