Denna studies syfte var att undersöka olika variablers påverkan på lärares syn på hälsa och hur sedan hälsoundervisningen bedrivs inom ämnet idrott och hälsa. En studie vars resultat förhoppningsvis kan ge möjlighet till vidare studier, något som även Hassmén och Hassmén lyfter fram angående kvantitativ forskning (2008, s. 85).
För vidare och fördjupande forskning skulle det vara intressant att gå vidare med resultaten som visar att kvinnor har en mer patogen inställning till hälsa än män. Resultaten tyder även på att kvinnor är mer riskfokuserade vad gäller hälsa. Dessa två resultat skulle vara intressanta för vidare forskning. I studien har även den laborativa undervisningsmodellen lyfts fram som ett modernt arbetssätt för framtida undervisning i idrott och hälsa. Vidare forskning om hur lärare som anser sig undervisa på detta sätt: bär sig åt, var de söker inspiration och även forskning om fler alternativa undervisningsmetoder inom idrott och hälsa vore intressant. I den avslutande diskussionen för den sista frågeställningen var resultatet svåranalyserat. För vidare forskning skulle här förslagsvis kvalitativ forskning i form av observationer och
27 intervjuer vara relevant och förhoppningsvis ge en klarare och mer säkerställd bild av undervisningen.
8.5 Metoddiskussion
Om studien analyseras i efterhand så finns det förbättringsmöjligheter som bör lyftas fram. Den metod som valdes för denna studie har bidragit till ett analyserbart resultat för lärares synsätt på hälsa, tack vare många besvarade enkäter och därmed flera signifikanta svar som gjort det möjligt att dra slutsatser med större säkerhet. Dock är resultatet för hur undervisningen konkret bedrivs svåranalyserat. Som tidigare beskrivits bör denna del av studien genomförts på ett annat vis, förslagsvis genom observationer och intervjuer.
Den urvalsmetod som slutligen valdes visade sig vara framgångsrik i många avseenden. Den resulterade i 340 besvarade enkäter, vilket gjorde det möjligt att få signifikanta svar i ett flertal olika frågor och gjorde det möjligt att dra slutsatser utifrån ett statistiskt säkerställt resultat. Spridningen var stor vad gäller ålder, kön och erfarenhet i de som svarat, vilket gjorde resultatet intressant. Något som vi däremot inte lyckades med var att nå ut till de outbildade lärarna. Endast tre deltagare angav sig för att vara en outbildad lärare, vilket tyvärr gjorde det omöjligt för oss att analysera data mot denna variabel. Hur studien skulle kunna nå ut till dessa lärare har diskuterats och slutsatsen är att urvalsmetoden har bidragit till detta resultat, då exempelvis outbildade lärare troligen inte är aktiva på en facebookgrupp för idrottslärare. Troligen finns ändå en svårighet att få dessa outbildade lärare att delta i denna typ av forskning. Detta baseras på att den litteratursökning som bedrevs inledningsvis ej resulterat i funna studier gällande skillnader mellan utbildade och icke utbildade lärare. Att det ändå hade varit en intressant variabel att analysera emot kan inte förbises.
28
9. Litteraturförteckning
Blankenship, B. T. & Coleman, M. M. (2009) An examination of wash-out and workplace conditions of beginning physical education teachers. Physical Educator, 66(2), 97-111.
Bolling, H. & Yttergren, L. (red.) (2013). 200 år av kroppsbildning: Gymnastiska
centralinstitutet/Gymnastik- och idrottshögskolan 1813-2013. Stockholm: Gymnastik- och
idrottshögskolan.
Bolling, B. (1996). Bollspelsdidaktik. Stockholm: Idrottshögssk.
Byra, M. (2006). Teaching styles and inclusive pedagogies. In D. Kirk, M.O’Sullivan, & D. Macdonald (Eds.), Handbook of research in physical education (449-466). London: SAGE Publications.
Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna. 2., moderniserade och utök. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Ejlertsson, G. (2014). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Ekberg, J-E. & Erberth, B. (2000). Fysisk bildning: om ämnet idrott och hälsa. Lund: Studentlitteratur.
Engström, L-M. (1969). Gymnastikundervisningen i årskurs 8: resultat av en enkät till
gymnastiklärare rörande ämnets innehåll och målsättning. Stockholm: Lärarhögskolan.
Ennis, C. D. (2013) Implementing meaningful, educative curricula, and assessments in complex school environments. Sports, Education and Society, 18:1, 115-120.
Eriksson, M. (red.) (2015). Salutogenes - om hälsans ursprung : [från forskning till praktisk
tillämpning]. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Folkhälsomyndigheten (2014). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14: grundrapport. Solna: Folkhälsomyndigheten.
29
material/publikationer/Skolbarns-halsovanor-i-Sverige-201314/.
Folkhälsomyndigheten (2017). Folkhälsans utveckling [Årsrapport 2017].
Gassne, J. (2008). Avhandling: Salutogenes, KASAM och socionomer. Lunds universitetet (2008).
Graffman-Sahlberg, M. (2015). Fysisk hälsa som lärobjekt: en laborativ undervisningsmodell
i idrott och hälsa. Licentiatavhandling Stockholm : Gymnastik- och idrottshögskolan, 2015.
Green, K. “Extra Curricular Physical Education in England and Wales: A sociological perspective on a Sporting Bias” i European Journal of Physical Education. 2000, vol. 5:2, pp 179-207.
Haerens, L., Kirk, D., Cardon, G. & De Bourdeaudhuij, I. (2011). Toward the Development of a Pedagogical Model for Health-Based Physical Education. Quest, 2011, vol. 63, pp 321-338. Hanson, A. (2010). Salutogent ledarskap: för hälsosam framgång. Solna: Fortbildning.
Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. 1. uppl. Stockholm: SISU idrottsböcker.
Larsson, H. (2016). Idrott och hälsa: i går, i dag, i morgon. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Medin, J. & Alexandersson, K. (2009). Hälsa och hälsofrämjande - en litteraturstudie. Stockholm: Studentlitteratur.
Nationalencyklopedin [2017-03-24] http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hälsa. Quennerstedt, M. (2006). Att lära sig hälsa. Diss. Örebro: Örebro Universitet, 2006.
Quennerstedt, M. (2008). Exploring the relation between physical activity and health—a salutogenic approach to physical education. Sport, Education and Society, 13(3), 267-283. Skolinspektionen rapport 2010:
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/flygande- inspektioner/2010/idrott/slutrapport-flygande-tillsyn-idrott.pdf.
30 Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575.
Thedin Jakobsson, B. (2005). Hälsa - vad är det i ämnet idrott och hälsa?: en studie av
lärares tal om ämnet idrott och hälsa. Stockholm: Idrottshögsk.
Tillgänglig på Internet: http://www.gih.se/upload/1276/SIH-rapport%20nr%204..pdf
Thedin Jakobsson, B. (2012). Att undervisa i hälsa. I: Larsson, H. & Meckbach, J. (red.)
Idrottsdidaktiska utmaningar. 2. uppl. Stockholm: Liber, ss. 176-192.
Tinning, R. (2006). Theoretical orientations in physical teacher education. I: Kirk, Macdonald & O’Sullivan (red). The Handbook of Physical Education. London: Sage Publications Ltd, s. 369-385.
31