Vidare forskning

I detta stycke presenterar vi de områden som vi funnit intressanta för vidare forskning. Pojkar med ADHD

I vår studie har vi intervjuat flickor med ADHD och skolcoacher som möter dessa flickor. Skolcoachernas berättelser har handlat om att passiva, tysta flickor som i hög grad uppfyller, tillviss del implicita, förväntningarna på hur elever ska uppträda i san inte får så mycket stöd som de skulle behöva. Forskning som vi har tagit del av stöder den tanken. Utifrån det resultatet vore det intressant att se hur pojkar med ADHD- PI uppmärksammas i skolan. Är det hyperaktiviteten, som stör lektionen, den främsta orsaken till att eleven får stöd? Missar passiva tysta pojkar skolans stöd i lika hög utsträckning som tysta flickor?

Sociala relationer

I vårt arbete såg vi att den trygga relationen i flera fall hade mycket stor betydelse för flickornas möjligheter för att lyckas i skolan. Skolcoacherna i det projekt där vi fann våra fokusgrupper arbetade med att bygga nära relationer till elever. Vi eftersöker därför vidare specialpedagogisk forskning kring hur de sociala perspektiven och funktionerna kan utvecklas för att möta behoven hos alla elever.

Skolcoacher

Som ett led till ovanstående förslag på vidare forskning anser vi att “kringpersonal” som i denna studie benämns som skolcoacher också är en intressant yrkesgrupp för vidare forskning kring de sociala funktionerna i skolan.

Sist men inte minst

Det är även intressant att ta reda på hur det specialpedagogiska stödet för flickor med ADHD kan utformas för att flickornas behov bättre ska kunna tillgodoses.

11. Referenser

Ahlstrand, Pia. & Grattbeck, Mariette. (2013). Neurofeedback - Ett behandlingsalternativ vid ADHD. Vetenskapligt specialistarbete Klinisk psykologi/neuropsykologi.

Ahrne, Göran. & Svensson, Peter. (red),(2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber. Anderson, Angelika., Hamilton, Richard. J., & Hattie, John. (2004). Classroom climate and motivated behaviour in secondary schools. Learning environmental research. 7, p 211–225. Aspelin, Jonas. & Persson, Sven. (2011). Om relationell perspektiv. Malmö: Gleerup. Assarson, Inger, Ahlberg, Andreasson, Ingela & Ohlsson, Lisbeth. (2011). Skolvardagens komplexitet- en studie av värdegrundsarbete i skolans praktik. Stockholms universitet och Göteborgs universitet.

Barron, Karin. (red), (2004). Genus och funktionshinder. Lund: Studentlitteratur AB. Benestad Esben Esther Pirelli. (2010). From gender dysphoria to gender euphoria: An assisted journey. Elsevier Masson, sexologies 19, 225–231.

Björkman, Lotta. (2010). Normkritisk pedagogik. Bromseth & Darj (red), Uppsala: Universitetstryckeriet.

Bolic Baric, Vedrana. Hellberg, Kristina. Kjellberg, Anette. Hemmingsson, Helena. (2016). Support for learning goes beyond academic support: Voices of students with Asperger´s disorder and attention deficit hyperactivity disorder. Autism 2016 vol. 20 (2) s. 183- 195. Brorsson, Mats & Karlsson, Joakim. (2011). Pedagogisk anpassning för elever med ADHD inom ämnet idrott och hälsa - med fokus på inkluderande anpassningar. Examensarbete Lärarprogrammet, Högskolan i Halmstad.

Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber. Bähr, Kristina. (2015). Hjärnan i skolan. Nyköping: Exist Publishing

Carlberg, Ingrid. (2014). En diagnos det stormat kring, ADHD i ett historiskt perspektiv. Stockholm: Socialstyrelsen.

Carr, Allison. (2013). In support of Failure. Composition Forum. 27.

Cederberg, Margareta. (red./ed.) | Cederberg, Margareta. Ericsson, Ingegerd, Hartsmar, Nanny. Ohlsson, Lars B. (2011). Kunskapsstöd för socialt arbete i skolan - en

exemplifierande överblick. Malmö: Stadskontoret i Malmö stad. Connell, Raewyn. (2009). Om genus. Bokförlaget Göteborg: Daidalos

Dahmström, Karin. (2011). Från datainsamling till rapport- att göra en statistisk undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Daniels, Harry & Hedegaard, Marianne. (2011). Vygotsky and Special Needs Education, Rethinking Support for Children and schools. London. Continuum International Pub. Group. Danielsson Ola. (2011). Artikel i Medicinsk vetenskap. Karolinska institutet, Nr 1 2011. DEJA- delegationen för jämställdhet i skolan (2009). Flickor och pojkar i skolan- hur jämställt är det? Statens offentliga utredningar, 2009:64: Stockholm.

Dewey, John. (1897). My pedagogic creed, School Journal vol. 54 (January 1897),pp.77-80. Dewey John. (2004). Individ, skola och samhälle, Utbildningsfilosofiska texter i urval av Sven Hartman, Ulf P Lindgren och Ros Mari Hartman. Natur och Kultur: Stockholm.

Dysthe, Olga. (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.

Emanuelsson, Ingemar. Persson, Bengt. & Rosenqvist, Jerry. (2001). Forskning inom det specialpedagogiska området-en kunskapsöversikt. Liber: Stockholm.

Fangen, Katrine. & Sellerberg, Ann-Mari. (2011). Många möjliga metoder. Lund: Studentlitteratur.

Fischbein, Siv. (2011). Valfrihet och psykisk hälsa i skolan. I Psykisk hälsa nr 4.

Forsberg Hans (2004). Första studien som visar förändringar i hjärnbarkens yta hos barn med ADHD. Läkartidningen, nr 40 s. 3058–3059.

Halberstam, Jack. (1998). Female masculinity. Durham NC: Duke University press. Hallerstedt, Gunilla (red). (2006). Diagnosens makt-om kunskap, pengar och lidande. Göteborg: Daidalos.

Hammarberg, Lena (red). (2015). Att planera för barn och elever med funktionsnedsättning, En sammanställning av forskning, utvärdering och inspektion 1994–2014. Stockholm: Skolverket.

Hartman, Jan. (2004). Från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.

Hassmén, Peter. Hassmén, Nathalie. & Plate, Johan. (2003). Idrottspsykologi. Stockholm: Natur och Kultur.

Havik, Trude. Bru, Edvin. Ertesvåg, Sigrun K. (2015). Assessing Reasons for School Non-Attendance. Scandinavian Journal of Educational Research, v59 n3 p316-336 2015. Henricsson, Lisbeth. & Rydell, Ann-Margret. (2004). Elementary school children with behavior problems: Teacher-child relations and self-perception. A prospective study. Merrill-Palmer Quarterly, 50(2), 111–138.

Hinshaw, Stephen P. Owens, Elizabeth B. Sami, Nilofar. Fargeon, Samantha. (2006). Prospective Follow- Upo f Girls With Attention- Deficit/Hyperactivity Disorder Into

Adolecence: Evidence for Continuing Cross- Domain Impairment. Journal of Consulting and Clinical Psychology, Vol 74, No 3, s. 489- 499.

Holme, Idar Magne. & Solvang, Bernt Krohn. (1997). Forskningsmetodik- om kvalitativa och kvantitativa metoder. (Upplaga 2). Lund: Studentlitteratur AB.

Huus, Karina. Strand, Ann-Sofie. Granlund, Mats. (2011). Elever med stor skolfrånvaro - psykisk hälsa och lärande. I Psykisk hälsa nr 4 2011.

Högfeldt, Anna. (2013). Flickor med ADHD. Habilitering & Hälsa, Stockholms läns landsting.

Jacobsson, Inga- Lill. & Nilsson, Inger. (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm: Natur och kultur.

Jenner, Håkan. (2004). Motivation och motivationsarbete. Stockholm: Skolverket. Johansson, Lars-Göran. (2003). Introduktion till vetenskapsteorin. Stockholm: Thales. Kalonaityté Viktorija. (2014). Normkritisk pedagogik. Lund: Studentlitteratur AB Kolouh, Lidija. (red) (2013). 10 orsaker till avhopp. Stockholm: Distribution Ungdomsstyrelsen.

Kopp, Svenny. & Gillberg, Christopher. (2011). The Autism Spectrum Screening

Questionnaire (ASSQ)- Revised Extended Version (ASSQ- REV): An instrument for better capturing the autism phenotype in girls? A preliminary study involving 191 clinical cases and community controls. Research in Developmental Disabilitys 32 s. 2875- 2888.

Kopp, Svenny. (2010). Girls with social and/or attention deficits. Doktorsavhandling, Göteborgs Universitet, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi.

Lilja, Annika. (2013). Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev. Centrum för utbildningsvetenskap och forskarutbildning. Diss., Göteborgs universitet.

Lgr 80. (1980). 1980 års läroplan för grundskolan. Utfärdade av regering den 14 februari 1980, Stockholm: Liber Tryck.

Lpo 94. (1994). 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). http://www.skolverket.se/skolfs?id=258.

Martinsson, Lena. & Reimers, Eva. (red) (2008). Skola i normer. Malmö: Gleerups.

Nadeau. Kathleen. G. Littman, Elen. B. Quinn, Patricia. O. (2002). Flickor med ADHD. Lund: Studentlitteratur.

Nielsen Anneli, (2015). Ett liv i olika världar, unga kvinnors berättelser om svåra livshändelser. Akademiska avhandlingar i pedagogiskt arbete Institutionen för tillämpad

utbildningsvetenskap Genusforskarskolan, Umeå: Umeå universitet.

Nilholm, Claes och Björck-Åkesson, Eva (red.) (2007). Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. Vetenskapsrådet: Stockholm. Nordberg, Marie. (2004). Kvinnlig maskulinitet och manlig femininitet. En möjlighet att överskrida könsdikotomin. Kvinnovetenskaplig tidskrift 1- 2.04, s. 47–65.

Ogden, Terje. (2001). Social kompetens och problembeteende i skolan. Stockholm: Liber. Partanen, Petri. (2012). Att utveckla elevhälsa. Östersund; Skolutvecklarna Sverige AB. Phillips, Denis Charles. &Soltis, Jonas. F. (2014). Perspektiv på lärande. Lund:

Studentlitteratur.

Piek, Jan. P. Dyck, Murray. J. Nieman, Ally. Anderson, Mike. Hay, David. Smith, Leigh. M. McCoy, Mairead. Hallmayer, Joachim. (2004). The relationship between motor coordination, executive functioning and attention in school aged children. Archives of Clinical

neuropsychology, Elsevier, s. 1063–1076.

Quinn, Patricia. & Wigal, Sharon. (2004). Perceptions of Girls and ADHD: Results from a national survey. MedGenMed Medscape general medicine 2004;6 (2)

Rökenes, Odd Harald. & Hansen, Per-Halvard. (2006). Bära eller brista. Kommunikation och relationer i arbetet med människor. Malmö: Gleerups.

Skolinspektionen (2014). Rapport 2014:09 Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen AD/HD. Stockholm.

Skollagen 2010:800. Femte upplagan, Stockholm: Norsteds juridik.

Skolverket (2009). Redovisning av uppdrag givet till Myndigheten för skolutveckling om att fördela medel till samverkansprojekt inom grund- och gymnasieskolan. Dnr: 2008:03634. Tillgänglig 2016-06-26 på www.skolverket.se/publikationer.

Skolverket (2010). Erfarenheter av samverkan, kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2014). Övergångar inom och mellan skolor och skolformer. Stockholm: Skolverket.

Skolverket& Socialstyrelsen (2014). Vägledning för elevhälsan. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen (2014). Stöd till barn, ungdomar och vuxna med adhd, Ett kunskapsstöd. ISBN: 978-91-7555-229-3 Socialstyrelsen.

SOU 2010:95. Se tolka och agera- allas rätt till en likvärdig utbildning. Slutbetänkande av Utredningen om utsatta barn i skolan. Stockholm: Fritzes.

SOU 2010:64. Se de tidiga tecknen - forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skola. Stockholm: Fritzes.

Stigsdotter Ekberg, Margareta. (2010). Dom kallar oss värstingar. Om ungas lärande i mötet med skola, socialtjänst och polis. Doktorsavhandling, Tryck: Intellecta Infolog, Göteborg. Swanson, Erika. N. Owens, Elizabeth. B. Hinshaw, Stephen. P. (2013). Pathway to self- harmful behaviors in young women with and without ADHD: a longitudinal examination of mediating factors. Journal of Child Psycology and Psyciatry 2013.

Svenska Unescorådet, Salmancadeklarationen och Salamanca +10, Svenska Unescorådets skriftserie, 2/2006.

Säljö, Roger. (2013). Lärande i praktiken-ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedt akademiska förlag.

Thornberg, Robert. (2013). Det sociala livet i skolan. Stockholm: Liber. Vetenskapsrådet. (2011). God sed i forskningen. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Villemonteix, Thomas. De Brito, Stéphane. A. Slama, Hichem. Kavec, Martin. Balériaux, Danielle. Metens, Thierry. Baijot, Simon. Mary. Alison. Peigneux, Philippe. Massat, Isabelle. (2015). Grey matter volyme differences associated with gender in children with attention- deficit/hyperactivity disorder: A voxel- based morphometry study. Developmental Cognitive Neuroscience 14 (2015) 32- 37.

Weinberg, Robert. & Gould, Daniel. (2003). Foundations of Sport & Exercise Psychology. Albany: Human Kinetics.

Wright, Moira von (2000). Vad eller vem?: en pedagogisk rekonstruktion av G.H. Meads teori om människors intersubjektivitet. Diss., StockholmsUniversitet.

Bilagor