Under arbetet har vi insett att frågan om överlämning är väldigt komplex då detta påverkas av många faktorer och många parter är inblandade. Då vi har fokuserat endast på undervisande lärare på ett specifikt yrkesprogram skulle våra resultat kunna jämföras med lärarlag från andra gymnasieprogram. Påverkas resultatet av vilka elever som söker sig till olika program eller sammansättning av lärarlagen? På det undersökta
programmet går det flest pojkar, hade ett program där flickor dominerar eller grupper är mer blandade fått ett annat resultat? För att få fler perspektiv på frågan om
överlämningar och undersöka vad andra inblandade grupper anser om ämnet kan
liknande studier genomföras med till exempel vårdnadshavare, grundskolelärare, elever, specialpedagoger eller rektorer. Det vore även intressant att undersöka hur
överlämningsdokumentations konkreta formuleringar och uttryck ser ut för en vidareutveckling av lärarnas yrkesspråk.
Det är även viktigt att fundera kring hur samhällets syn på yrkesprogram präglar de förväntningar elever möter under sin utbildning och vilket status denna har jämfört med de studieförberedande programmen. Vårt samhälle är i behov av välutbildade människor i alla yrken och samhällssynen är att det är högre status att ha en akademisk utbildning än att ha ett hantverksyrke. Detta ser vi en stor risk med då samhället inte kan existera utan duktiga hantverkare. Är det så att de elever som vill bli hantverkare och har höga meritvärden automatiskt slussas till högskoleförberedande program? Vilka hantverkare har vi då i framtiden? Det vore intressant att göra en studie på hur studie- och
yrkesvägledare informerar elever och vilka andra faktorer som påverkar eleverna inför gymnasievalet.
I vårt resultat fann vi både misstro mot grundskolans överlämningsdokumentation men också mot dess betygssättning samtidigt som gymnasielärare inte efterfrågar
arbetsmetoder som tidigare fungerat för eleven. Vad beror detta på? Är det för att det är skillnad i uppbyggnaden av de olika skolformerna eller finns det något annat
bakomliggande? Skolans mål, oavsett i vilken skolform eleven går i, är att arbeta för elevens bästa, ge ledning och stimulans och då borde samverkan mellan skolformerna vara något positivt och självklart för att underlätta arbetet för gymnasielärare i syfte att
nå alla elever i sin undervisning. Att vidare undersöka varför det finns en misstro vore ytterligare en intressant forskningsfråga att fördjupa sig i.
10 Referenser
Ahrne, Göran. & Svensson, Peter. (2011). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I Ahrne, Göran. & Svensson, Peter. (red.). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber, ss. 19-33.
Ahtola, Annarilla, Silinskas, Gintautas, Poikonen, Pirjo-Liisa, Kontoniemi, Marita &
Niemi, Jari-Erik. (2011). Transition to formal schooling: Do transition practices matter for academic performance? Early Childhood Research Quarterly, vol. 26, ss.295-302.
Andersson, Anderz & Bejstam, Lars (2012). Offentlighet och sekretess i skolan. I Boström, Viola & Lundmark, Kjell (red.). Skoljuridik. Malmö: Liber.
Andreasson, Ingela. & Asplund Carlsson, Maj. (2009). Elevdokumentation-om textpraktiker i skolans värld. Liber: Stockholm.
Asp Onsjö, Lisa (2008). Åtgärdsprogram i praktiken. Att arbeta med elevdokumentation i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Aspelin, Jonas (2013). ”Vad är relationell pedagogik?” I Aspelin Jonas (red).
Relationell specialpedagogik – i teori och praktik. Kristianstad: Kristianstad University Press.
Aspelin, Jonas & Persson, Sven (2011). Om relationell pedagogik. Malmö: Gleerup.
Barbour, Rosaline (2007). Doing focus groups. Thousand Oaks, Calif.: Sage Publications.
Bloor, Michael, Frankland, Jane, Thomas, Michelle. & Robson, Kate. (2001). Focus groups in social research. London: Sage.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Börjesson, Mats & Palmblad, Eva (2003). I problembarnens tid: förnuftets moraliska ordning. Stockholm: Carlsson.
Carlsson, Lena (2006). Medborgarskap som demokratins praktiska uttryck i
skolan:diskursiva konstruktioner av gymnasieskolans elever som medborgare. Diss.
Växjö: Växjö Universitet.
Collerud, Gunnel & Granström, Kjell (2013). Respekt för läraryrket. Om lärares yrkesspråk och yrkesetik. 2.uppl. Stockholm: Liber.
Dahlin-Ivanoff, Synneve. (2011). Fokusgruppsdiskussioner. I Ahrne, Göran &
Svensson, Peter (red). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber, ss. 71-82.
Ekström, Pija (2004). Makten att definiera: en studie av hur beslutsfattare formulerar villkor för specialpedagogisk verksamhet. Diss. Göteborg: Univ.
Emanuelsson, Ingemar. Persson, Bengt. & Rosenqvist, Jerry (2001). Forskning inom det specialpedagogiska området- en kunskapsöversikt. Liber: Stockholm.
Forlin, Chris, Kuen-Fung Sin, Kenneth & Maclean, Rupert (2013).Transition for a Student with Special Educational Needs from Primary to Secondary School in Hong Kong. Australasian Journal of Special Education, vol.37, ss.49-63.
Halkier, Bente (2010). Fokusgrupper. Malmö: Liber.
Hofvendahl, Johan (2006). ”Noa har inga fel”: om bristfokus i skolans utvecklingssamtal. I Utbildning & Demokrati 2006, vol 15, nr.3, ss 61-81.
Hugo, Martin (2007). Liv och lärande i gymnasieskolan: en studie om elevers och lärares erfarenheter i en liten grupp på gymnasieskolans individuella program. Diss.
Jönköping: Högskolan i Jönköping, 2007.
Jenner, Håkan (2004). Motivation och motivationsarbete: i skola och behandling.
Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Krueger, Richard A. & Casey, Mary Anne (2009). Focus groups: a practical guide for applied research. 4. [updated.] ed. Thousand Oaks, Calif.:Sage Publications.
Lundgren, Marianne (2006). Från barn till elev i riskzon: en analys av skolan som kategoriseringsarena. Diss. Växjö: Växjö universitet, 2006.
Lundgren, Marianne & Magnusson, Jan (2009). Att inte följa den förväntade vägen: en studie om ungdomar utanför gymnasieskolan och om det kommunala
uppföljningsansvaret. 1.uppl. Göteborg: FoU i Väst/GR.
Möllås, Gunvie (2009). ”Detta ideliga mötande”: en studie om hur kommunikation och samspel konstituerar gymnasieelevers skolpraktik. Diss. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation, 2009.
Nilholm, Claes (2012). Barn och elever i svårigheter- en pedagogisk utmaning. Lund:
Studentlitteratur.
Olsson, Staffan (2011). Sekretess och anmälningsplikt i förskola och skola. 4.,[omarb.
och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Persson, Bengt (2013). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. 3., omarb.
uppl. Stockholm: Liber.
SFS 2009:400. Offentlighets- och sekretesslagen. Stockholm: Justitiedepartementet.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2010:2039. Gymnasieförordningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SOU 2010:95. Se, tolka och agera-allas rätt till en likvärdig utbildning. Slutbetänkande av Utredningen om utsatta barn i skolan. Stockholm: Fritzes.
Skolinspektionen (2012). Skolornas arbete med demokrati och värdegrund (Rapport 2012:9). Stockholm: Skolinspektionen.
Skolinspektionen (2015). Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott (Rapport 2015:04). Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket (2012). Den individuella studieplanen i gymnasieskolan: [Elektronisk resurs]. Stockholm.
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2853
Skolverket (2011a). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2011b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2014a). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2014b). Övergångar inom och mellan skolor och skolformer. Stockholm:
Fritzes.
Thurén, Thorsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. 2., [omarb.] uppl. Stockholm:
Liber.
Wibeck, Victoria (2000). Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Wibeck, Victoria (2011). Med fokus på interaktion- att fånga samspelet mellan deltagare, idéer och argument i fokusgruppsstudier. I Fangen, Katrine & Sellerberg, Ann-Mari (red.). Många möjliga metoder. Lund: Studentlitteratur, ss. 13-35.
Wright, Moira von (2000). Vad eller vem?: en pedagogisk rekonstruktion av G. H.
Meads teori om människors intersubjektivitet. Diss. Stockholm : Univ.