Den relativt tätbefolkade ytan i ett klassrum kan ge upphov till skillnader i akustik jämfört med då lokalerna är tomma på elever. Den mänskliga närvaron i form av kroppar, kläder och speciellt ytterkläder på vintern, har en absorberande effekt och påverkar efterklangstider (Kuttruff, 2016; Choi, 2016) och därmed även C50. Fortsatta undersökningar i klassrumsmiljöer även då eleverna är närvarande skulle ge en mer rättvis bild av de reella miljöer eleverna befinner sig i och riktvärden för optimal akustik för lärandemiljöer skulle kunna utformas därefter.
En fortsatt forskning kring parametern C50 och dess inverkan på taluppfattning och speciellt hur denna parameter påverkar kognitiv belastning och minnesprestanda hos elever, skulle fördjupa kunskapen kring betydelsen av C50 i klassrumsmiljöer, i likhet med tidigare forskning kring efterklangstider som presenterats i denna rapport. Dessutom skulle en utveckling av verktyg för utvärderingar kring subjektiva upplevelser av ljudmiljöer speciellt för klassrumsmiljöer möjliggöra en mer enhetlig och precis jämförelse inom studier och mellan olika undersökningar.
Vidare forskning kring hur klassrumsakustik påverkar socialisationsmönster och beteenden vilket kan bidra till fortsatt utveckling av skolors lärandemiljö är eftersträvansvärt. Även utvärderingar av lärandet hos elever i olika akustiska miljöer för att påvisa effekterna av akustik på människors förmåga till lärande är av relevans för validiteten av utformningen av klassrumsakustik.
5 Slutsats
Att lyssna på tal är givetvis med meningen att förstå vad som sägs och kunna använda den förmedlade informationen. Att skapa goda lyssningsmiljöer kräver mer än bara att skapa en god hörbarhet för vad som sägs. Ljudnivåer, efterklangstider och ett rums reflexnivåer i form av C50 kan tillsammans ge en bild av en god lyssningsmiljö vilket torde vara egenskaper av en god fysisk lärandemiljö.
Den första av frågeställningarna som avsågs att besvaras av denna undersökning var:
-Till vilken grad håller de undersökta klassrummen måttet givet av svensk byggnadsstandard SS och amerikansk standard ANSI?
Vid jämförelse mellan erhållna värden i denna undersökning och rekommenderade värden från standarder ANSI och SS framkommer att speciellt två av de undersökta klassrummen inte håller måttet enligt nämnda standarder. Dessa klassrum är A6 och Curie. Värden på efterklangstider i flertalet oktavband är högre än riktvärden från standarder (ANSI, SS) och en akustisk intervention för att sänka dessa värden rekommenderas.
Den andra frågeställningar var:
-Vad blir effekten av att mäta bakgrundsljud i klassrum vid olika tidpunkter med avseende på omkringliggande aktiviteter?
Resultat från denna undersökning visar att tidpunkt och graden av omkringliggande aktiviteter runt det undersökta rummet har betydelse för erhållna värden från mätningar av bakgrundsljud. Effekten av att utföra mätningar i klassrum då ordinarie skolaktiviteter pågick i omkringliggande klassrum, jämfört med att utföra mätningar då det inte pågick ordinarie skolaktivitet, var att ett större antal av de undersökta klassrummen hade högre värden på bakgrundsljud än givna rekommendationer från standarder.
Den tredje och sista frågeställningen var:
-Finns det en korrelation mellan klassrummets undersökta akustiska parametrar och elevers upplevelser av ljudmiljön i klassrummet och hur ser den i så fall ut?
Sammantaget är elevenkäternas brist på reliabilitet i förhållande till spridningen av enkätsvaren en försvårande omständighet för att undersöka korrelationer mellan registrerade akustiska parametrar och subjektiva upplevelser. Dessutom var spridningen på akustiska mätvärden i undersökningen inte så stor att en tydlig rangordning kring klassrummens akustiska prestanda var möjlig. Därav kan inga tydliga korrelationssamband härledas mellan akustiska parametrar som T20 och C50 och elevers uppfattning av ljudmiljön utifrån denna undersökning.
6 Referenser
ANSI/ASA S12.60-2010/Part1 American National Standard Acoustical Performance Criteria, Design Requirements, and Guidelines for Schools, Part 1: Permanent Schools.
Bottalico, P., Greatzer, S., & Hunter, E. J. (2016). Effects of speech style, room acoustics, and vocal fatigue on vocal effort. The Journal of the Acoustical Society of America, 139(5), 2870-2879. doi:10.1121/1.4950812.
Brungart, D. S., Simpson, B. D., Ericson, M. A., & Scott, K. (2001). Informational and energetic masking effects in the perception of multiple simultaneous talkers. The Journal of
the Acoustical Society of America, 110(5), 2527-2538. doi:10.1121/1.1408946.
Campbell, C., Nilsson, E., & Svensson, C. (2015). The same reverberation time in two identical rooms does not necessarily mean the same levels of speech clarity and sound levels when we look at impact of different ceiling and wall absorbers. Energy Procedia, 78, 1635-1640. doi:10.1016/j.egypro.2015.11.242.
Choi, Y. (2016). Effects of occupancy on acoustical conditions in university classrooms.
Applied Acoustics, 114, 36-43. doi:10.1016/j.apacoust.2016.07.010.
Denscombe, M. (2017). Forskningshandboken. Lund: Studentlitteratur. Ejlartsson, G. (2014). Enkäten i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Harvie-Clarke, J., & Dobinson, N. (2013). The practical application of G and C50 in classrooms. Internoise 15-16 september, 2013 Innsbruck. Hämtad från https://apexacoustics.co.uk/wp-content/uploads/2015/07/Apex-Acoustics-G-C50_Internoise2013.pdf
Hurtig, A., Keus van de Poll, M., Pekkola, E. P., Hygge, S., Ljung, R. & Sörqvist, P. (2016). Children’s Recall of Words Spoken in Their First and Second Language: Effects of Signal-to-Noise Ratio and Reverberation Time. Frontiers in Psychology, 6, 1-6. doi:10.3389/fpsyg.2015.02029.
Hörselskadades Riksförbund HRF. (2016). Befria samtalet. Hämtad från https://hrf.se/wp-content/uploads/sites/214/2016/09/ljudmiljo_om_ljudmiljo.pdf
Hubber, P., Tytler, R., & Haslam, F. (2010). Teaching and Learning about Force with a Representational Focus: Pedagogy and Teacher Change. Research in Science Education,
40(1), 5-28. doi: 10.1007/s11165-009-9154-9.
Kjellberg, A., Ljung, R. & Hallman, D. (2008). Recall of Words Heard in Noise. Applied
Cognitive Psychology, 22(8), 1088-1098. doi:10.1002/acp.1422.
Kristiansen, J., Persson, R., Lund, S. P., Shibuya, H., & Nielsen, P. M. (2013). Effects of Classroom Acoustics and Self-Reported Noise Exposure on Teachers’ Well-Being.
Environment and Behavior, 45(2), 283-300. doi:10.1177/0013916511429700.
Kuttruff, H. (2016). Room Acoustics. Boca Raton: CRC Press.
Ljung, R., Israelsson, K. & Hygge, S. (2013). Speech Intelligibility and Recall of Spoken Material Heard at Different Signal-to-noise Ratios and the Role Played by Working Memory Capacity. Applied Cognitive Psychology, 27(2), 198-203. doi:10.1002/acp.2896.
Ljung, R. & Kjellberg, A. (2009). Long Reverberation Time Decreases Recall of Spoken Information. Building Acoustics, 16(4), 301-312. doi:10.1260/135101009790291273.
Ljung, R., Sörqvist, P., Kjellberg, A. & Green, A. (2009). Poor Listening Conditions Impair Memory for Intelligible Lectures: Implications for Acoustic Classroom Standards. Building
Acoustics, 16(3), 257-265. doi: 10.1260/135101009789877031.
March, J. E., Ljung, R., Nöstl, A., Threadgold, E. & Campbell, T. A. (2015). Failing to get the gist of what’s being said: background noise impairs higher-order cognitive processing.
Frontiers in Psychology, 6, 1-10. doi:10.3389/fpsyg.2015.00548.
Peng, Z. E. & Wang, L. M. (2016). Effects of noise, reverberation and foreign accent on native and non-native listeners’ performance of English speech comprehension. The Journal of the
Acoustical Society of America, 139(5), 2772-2783. doi:10.1121/1.4948564.
Persson Waye, K., Magnusson, L., Fredriksson, S. & Croy, I. (2015). A Screening Approach for Classroom Acoustics Using Web-Based Listening Tests and Subjective Ratings. PLoS ONE,
10(1). doi:10.1371/journal.pone.0116572.
Sala, R. & Rantala, L. (2016). Acoustics and activity noise in school classrooms in Finland.
Applied Acoustics, 114, 252-259. doi:10.1016/j.apacoust.2016.08.009.
Schoultz, J., Säljö, R. & Wyndhamn, J. (2001). Heavenly Talk: Discourse, Artifacts, and Children’s Understanding of Elementary Astronomy. Human Development, 44(2-3), 103-118. doi:10.1159/000057050.
Scott, P. H., Mortimer, E. F. & Aguiar, O. G. (2006). The Tension Between Authoritative and Dialogic Discourse: A Fundamental Characteristic of Meaning Making Interactions in High School Science Lessons. Science Education, 90(4), 605-631. doi:10.1002/sce.20131.
Sfard, A. (2007). When the Rules of Discourse Change, but Nobody Tells You: Making Sense of Mathematics Learning From a Commognitive Standpoint. Journal of the Learning
Sciences, 16(4), 565-613. doi:10.1080/10508400701525253.
Svensk Standard SS 25268:2007 + T1:2017. Svensk Standard SS-EN ISO 3382-1:2009.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Stockholm: Prisma.
Tiesler, G., Machner, R. & Brokmann, H. (2015). Classroom Acoustics and Impact on Health and Social Behaviour. Energy Procedia, 78, 3108-3113. doi:10.1016/j.egypro.2015.11.765. Wahlström, N. (2017). Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerups Utbildning AB. Wallin, H. P., Carlsson, U., Åbom, M., Bodén, H. & Glav, R. (2014). Ljud och Vibrationer. Stockholm: Universitetsservice US-AB.
Wålinder, R., Gunnarsson, K., Runeson, R. & Smedje, G. (2007). Physiological and psychological stress reactions in relation to classroom noise. Scandinavian Journal of Work,
Environment & Health, 33(4), 260-266. Hämtad från