Alternativa marknadsföringsformer är som konstaterat ett relativt outforskat område men där några problemområden redan har lokaliserats. Mer forskning behöver tilläggas för att bygga på den befintliga teoretiska förståelse för hur alternativ marknadsföring kan utvecklas och implementeras. I takt med att allt fler företag genomsyras av den globala situation som råder, växer företag snabbare och då kan alternativ marknadsföring verka som en avgörande funktion för företags överlevnad.
I denna studie gjordes en fallstudie på företaget Willys där följande iakttagelser gjordes: 1) ett företag inom dagligvarubranschen, 2) en kampanj vars gerillaaktiviteter inte var tillräckligt okonventionella, 3) en kampanj som grundades i ett kortsiktigt samarbete för särskilda ändamål. Därför vore det intressant om fortsatt forskning undersöker 1) studier på företag inom andra branscher som genomfört liknande kampanjer för att se om vissa branscher har större flexibilitet att kombinera traditionell marknadsföring och gerillamarknadsföring, 2) mer extrema och okonventionella gerillaaktiviteter i kombination med traditionella marknadsföringsaktiviteter. På så sätt kan det närmare undersökas huruvida kombinationen av dessa faktisk påverkar utfallet, samt 3) liknande fall fast över längre tidsperiod skulle kunna utforska huruvida utrymmet för trovärdighet är bunden till tid samt om kreativitet för större utrymme då företag vågar vara med riskbenägna.
45
7 Referenser
Albers-Miller, N.D. & Stafford, M.R. (1999). An international analysis of emotional and rational appeals in services vs goods advertising. Journal of consumer marketing, 16(1), ss. 42-57.
Ang, S.H., Lee, Y.H. & Leong, S.M. (2007). The ad creativity cube: conceptualization and initial validation. Journal of the Academy of Marketing Science, 35(2), ss. 220-232.
Ashwin, A. (2006). Guerrilla marketing. Teaching Business & Economics, 10(3), ss. 5.
Azeem, I. (2004). Conceptualisation of guerrilla warfare. Small Wars & Insurgencies, 15(3), ss. 112-124.
Baack, D.W., Wilson, R.T. & Till, B.D. (2008). Creativity and memory effects. Journal of Advertising, 37(4), ss. 85.
Baltes, G. & Leibing, I. (2008). Guerrilla marketing for information services?. New Library World, 109(1/2), ss. 46-55.
Bennett, P.D. & Anderson, P.F. (1988). Dictionary of marketing terms. Chicago: American Marketing Assosiation.
Bergström, B. Petersson, L. Pettersson, Å. Rosendahl, S. (2012). Journalistik, reklam och information. Stockholm: Liber. Uppl 1.
Blackburn, R. & Stokes, D. (2000). Breaking Down the Barriers: Using Focus Groups Groups to Research Small and Medium-Sized Enterprises. International Small Business Journal, 19(1), ss. 44-67.
Bryman, A. & Bell, E. (2011) Business Research Methods. 3. Uppl. New York: Oxford University Press Inc.
Christensen, L., Engdahl, N., Grääs, C. & Haglund, L. (2010). Marknadsundersökning - en handbok. 3:2. uppl., Lund: Studentlitteratur AB.
Dahlén, M. & Rosengren, S. (2013). Think outside the ad: can advertising creativity benefit more than the advertiser?. Journal of advertising 42(4), ss. 320-330.
Dahlén, M. & Edenius, M. (2007). When Is Advertising Advertising? Comparing Responses to Non-Traditional and Traditional Advertising Media. Journal of Current Issues & Research in Advertising (CTC Press), 29(1), ss. 33-42.
Debs Heinl, R. (1966). Dictionary of Military and Naval Questions. Maryland: Naval Institute Press.
Ebben, J. & Johnson, A. (2006). Bootstrapping in small firms: An empirical analysis of change over time. Journal of Business Venturing, 21(6), ss. 851-865.
46
Eisend, M. (2003). Is it still worth to be credible? A Meta-Analysis of temporal Patterns of Source Credibility Effects in Marketing. Advances in Consumer Research, 31, ss. 352.
Grönroos, C. (1994). From Marketing Mix to Relationship Marketing. Management Decision, 32(2) , ss. 4-20
Gundlach, G.T. & Wilkie, W.L. (2009). The american marketing association´s new definition of marketing: perspective and commentary on the 2007 revision. Journal of Public Policy & Marketing, 28(2), ss. 259-264.
Guo, X. Hao, A. W. & Shang, X. (2011). Consumer perceptions of brand functions: an empirical study in China. Journal of Consumer Marketing, 28(4), ss. 269-279.
Hutter, K. & Hoffmann, S. (2011). Guerrilla Marketing: The Nature of the Concept and Propositions for Further Research. Asian Journal of Marketing, 5(2), ss. 1-16.
Hyman, M.R. & Tansey, R. (1990). The ethics of psychoactive ads. J. Bus. Eth., (9), ss. 105-114.
Kaikati, A.M. & Kaikati, J.G. (2004). Stealth Marketing: How to Reach Consumers Surreptitiously. California Management Review, 46(4), ss. 6.
Kapferer, J. (1995). Brand Confusion: Empirical Study of a Legal Concept. Psychology and Marketing, 12(6), ss. 551-568.
Kotler, P. (2003). Marketing Management. Prentice-Hall, Upper Saddle River, NJ.
Kotler, P., Armstrong, G., Wong, V., & Saunders, J. (2008). Principles of Marketing. 5. uppl., Harlow, England: Pearson Education Limited.
Kotler, P. (1984). Rethink the marketing concept – there are 6 Ps not 4. Marketing News, 18(19), ss. 3.
LaTour, M.S. & S.A. Zahra. (1989). Fear appeals as advertising strategy: Should they be used?. The Journal of Consumer Marketing, 6(2), ss. 61-70.
Leventhal, H. (1970). Findings and theory in the study of fear communications. Advances in Experimental Social Psychology, 5, ss. 119-186.
Levinson, J.C. (1984). Guerrilla Marketing: Secrets for Making Big Profits from Your Small
Business. USA
Levinson, J.C. & Levinson, J. (2011). Guerrilla Marketing Remix. USA: Entrepreneur Media, Inc.
Low, S.P & Tan, M.C.S. (1995). A convergence of Western marketing mix concepts and oriental strategic thinking. Marketing Intelligence & Planning, 13(2), ss. 36-46.
47
Marshall, R. & Na, W.B (2003). An experimental study of the role of brand strength in the relationship between the medium of communication and perceived credibility of the message. Journal of Interactive Marketing, 17(3), ss. 75-79.
Miles, P.M. & Darroch, J. (2006). Large firms, entrepreneurial marketing processes and the cycle of competitive advantage. European Journal of Marketing, 40(5/6), ss. 485-501.
Mitchell, V.W. & Papavassiliou, V. (1999). Marketing causes and implications of consumer confusion. Journal of Product & Brand Management, 8(4), ss. 319-342.
Morgan, D.L (1998). Planning Focus Groups. Thousand Oaks, CA:Sage
Morris, M.H. Schindehutte, M. & LaForge, R.W (2002). Entrepreneurial marketing: A construct for integrating emerging entrepreneurship and marketing perspectives. Journal of Marketing Theory and Practice, 10(4), ss. 1.
Nufer, G. (2013). Guerrilla Marketing-Innovative or Parasitic Marketing? Modern Economy, 4(9A), ss. 1-6.
Prendergast, G. Liu, P. & Poon, D. (2009). A Hong Kong study of advertising credibility. Journal of Consumer Marketing, 26(5), ss. 320-329.
Rosenbloom, B. & Dimitrova, B. (2011). The marketing mix paradigm and the Dixonian systems perspective of marketing. Journal of Historical Research in Marketing, 3(1), ss. 53-66.
Rotfeld, H.J (2002) Misplaced marketing; The real reason for the real bad advertising. Journal of Consumer Marketing, 19(4), ss. 299-301.
Sheinin, D.A. Varki, S. & Ashley, C. (2011). The differential effect of ad novelty and message usefulness on brand judgments. Journal of Advertising, 40(3), ss. 5-17.
Sifo. (2008). Reklamundvikande i Sverige 2008. http://www.tns-sifo.se/rapporter-undersokningar/senaste-undersokningarna/2008/reklamundvikande-i-sverige-2008/ [2014-02-13].
Smith, R.E. Chen, J. & Yang, X. (2008). The Impact of Advertising Creativity on the Hierarchy of Effects. Journal of Advertising, 37(4), ss. 47-62.
Söderlund, M. (2003). Emotionsladdad marknadsföring. Malmö: Liber AB ekonomi.
Tamilia, R.D. (2009). An overview of The History of Marketing Thought. Journal of Historical Research in Marketing, 1(2), ss. 346-360.
Thomas, G.M. (2004). Building the buzz in the hive mind. Journal of Consumer Behaviour. 4(1), ss. 64-72.
Vignali, C. & Davies, B.J. (1994). The marketing mix redefined and mapped: Introducing the MIX. Management Decision, 32(8), ss. 11.
48
Yin R.K. (2007). Fallstudier: design och genomförande. 1. uppl. Malmö: Liber
Zuo, L. & Veil, S. (2006). Guerilla Marketing and the aqua teen hunger force fiasco. Public Relations Quarterly, Rhinebeck, (51), ss. 8-11.
49
8 Bilagor
Bilagorna 1-11 samt 13 kommer från Matilda Nordin på Willys AB. Fotografen till dessa bilagor är okänd, men togs i samband med att material/aktiviteterna genomfördes (Vecka 36-48, 2013). Bilaga 12 kommer från Fredrik Olsson och är tagna av Miami Guerilla Agency AB.
Bilaga 1
50 Bilaga 3
51 Bilaga 4
52 Bilaga 5
53 Bilaga 6
54 Bilaga 8
55
56 Bilaga 9
57 Bilaga 10
58 Bilaga 11
60 Bilaga 12
61
62 Bilaga 13
63 Bilaga 146 Fokusgruppsintervju 1
Datum: 2014-03-17 Tid: 11.00-13.30 Plats: Gårda, hemma hos Deltagare F
Slumpmässigt utvalda deltagare. Deltar anonymt och namnges därför med en bokstav. Deltagare A-F A. Man, 77 år, Göteborg B. Kvinna, 85 år. Göteborg C. Kvinna, 80 år. Göteborg D. Man, 81 år. Göteborg E. Man, 79 år, Göteborg F. Kvinna, 82 år, Göteborg Moderator: Josefine Svensson
Observatör/antecknare: Isabelle Bergander Fokusgruppsintervju 2
Datum: 2014-03-18 Tid: 13.45-15.15
Plats: Töllsjö, på en förskola i ett avskilt klassrum
Slumpmässigt utvalda deltagare. Deltar anonymt och namnges därför med en bokstav. Deltagare A-F
A. Man, 44 år, Töllsjö B. Kvinna, 37 år, Töllsjö
C. Kvinna, 32 år, Töllsjö, lämnade efter 30 min D. kvinna, 41 år, Töllsjö
E. Kvinna, 33 år, Töllsjö F. Kvinna, 32 år, Töllsjö Moderator: Isabelle Bergander
Observatör/antecknare: Josefine Svensson Fokusgruppsintervju 3
Datum: 2014-03-17 Tid: 9-11.00 Plats: Grupprum, Högskolan i Borås
Slumpmässigt utvalda deltagare. Deltar anonymt och namnges därför med en bokstav. Deltagare A-F A. Kvinna, 21 år, Borås B. Kvinna, 19 år, Borås C. Man, 22 år, Göteborg D. Man, 25 år, Göteborg E. Kvinna, 22 år, Borås Moderator: Josefine Svensson
Observatör/antecknare: Isabelle Bergander
64
Högskolan i Borås är en modern högskola mitt i city. Vi bedriver utbildningar inom ekonomi och informatik, biblioteks- och informationsvetenskap, mode och textil, beteendevetenskap och lärarutbildning, teknik samt vårdvetenskap.
På institutionen Handels- och IT-högskolan (HIT) har vi tagit fasta på studenternas framtida behov. Därför har vi skapat utbildningar där anställningsbarhet är ett nyckelord. Ämnesintegration, helhet och sammanhang är andra viktiga begrepp. På institutionen råder en närhet, såväl mellan studenter och lärare som mellan företag och utbildning.
Våra ekonomiutbildningar ger studenterna möjlighet att lära sig mer om olika företag och förvaltningar och hur styrning och organisering av dessa verksamheter sker. De får även lära sig om samhällsutveckling och om organisationers anpassning till omvärlden. De får möjlighet att förbättra sin förmåga att analysera, utveckla och styra verksamheter, oavsett om de vill ägna sig åt revision, administration eller marknadsföring. Bland våra utbildningar finns alltid något för dem som vill designa framtidens IT-baserade kommunikationslösningar, som vill analysera behov av och krav på organisationers information för att designa deras innehållsstrukturer, bedriva integrerad IT- och affärsutveckling, utveckla sin förmåga att analysera och designa verksamheter eller inrikta sig mot programmering och utveckling för god IT-användning i företag och organisationer.
Forskningsverksamheten vid institutionen är såväl professions- som design- och utvecklingsinriktad. Den övergripande forskningsprofilen för institutionen är handels- och tjänsteutveckling i vilken kunskaper och kompetenser inom såväl informatik som företagsekonomi utgör viktiga grundstenar. Forskningen är välrenommerad och fokuserar på inriktningarna affärsdesign och Co-design. Forskningen är också professionsorienterad, vilket bland annat tar sig uttryck i att forskningen i många fall bedrivs på aktionsforskningsbaserade grunder med företag och offentliga organisationer på lokal, nationell och internationell arena. Forskningens design och professionsinriktning manifesteras också i InnovationLab, som är institutionens och Högskolans enhet för forskningsstödjande systemutveckling.
BESÖKSADRESS:JÄRNVÄGSGATAN 5·POSTADRESS:ALLÉGATAN 1,50190BORÅS