Vidare forskning

I en tid med allt större fokus på att följa med i andra länders utveckling inom

utbildningsväsendet så satsas det idag alltmer på kunskap för barn och ungdomar och vi ser att detta också kommer till uttryck i förskolan. Exempelvis så satsar Skolverket från år 2012- 2016 på Matematiklyftet, en fortbildning i matematikdidaktik som syftar till att stärka och utveckla kvaliteten i både skol- och förskoleverksamhet. Sett till denna studie så är musiken lägre prioriterad och lägre stående än andra ämnen, något som skulle kunna ha sin förklaring i språk- och matematiksatsningar som görs i förskolans verksamhet. Mot bakgrund av detta så

3 _{En svensk sång från 1978 med text av Björn Barlach och Åke Cato och musik av Lill Lindfors.}

vore det intressant att titta närmare på hur satsningar som dessa påverkar de redan lågt prioriterade estetiska ämnenas ställning inom förskolan. Syftet med en sådan undersökning skulle kunna vara att ta reda på vilken påverkan satsningar inom högt prioriterade ämnen har på det lägre stående området estetik och hur detta kan påverka barns utveckling och lärande.

Litteraturförteckning  

Angelo, Elin och Sæther, Morten. (2012). Barnet og musikken; innføring i musikkpedagogikk

for barnehagelærerstudenter. Oslo: Universitetsforl.

Calissendorff, Maria. (2012). Förskolebarn och instrumentalspel. I Bim Riddersporre & Johan Söderman (red.) Musikvetenskap för förskolan, 105-117. Stockholm: Natur & Kultur.

Dewey, John (1899). The School and Society. I Ros Mari Hartman, Sven Hartman och Ulf P. Lundgren. (red.) (2004) Individ, skola och samhälle: utbildningsfilosofiska texter. 4., utök. utg. Stockholm: Natur och kultur.

Dewey, John (1902). The Child and the Curriculum. I Ros Mari Hartman, Sven Hartman och Ulf P. Lundgren. (red.) (2004) Individ, skola och samhälle: utbildningsfilosofiska texter. 4., utök. utg. Stockholm: Natur och kultur.

Ehrlin, Anna. (2012). Att lära av och med varandra: en etnografisk studie av musik i

förskolan i en flerspråkig miljö. Diss. Örebro: Örebro universitet, 2012.

Ericsson, Claes och Lindgren, Monica. (2012). Kvalitet och kompetens i den pedagogiska musikverksamheten. I Bim Riddersporre och Johan Söderman (red.) Musikvetenskap för

förskolan, 53-62. Stockholm: Natur & Kultur.

Eriksson, Marie. (2013). Musik i förskolan: inspiration och lärande i sagans värld. Stockholm: Lärarförbundets förlag.

Ferm Thorgersen, Cecilia. (2012). Musikdidaktiskt arbete med förskolebarn. I Bim

Riddersporre och Johan Söderman (red.) Musikvetenskap för förskolan, 69-84. Stockholm: Natur & Kultur.

Hartman, Ros Mari, Hartman, Sven och Lundgren, Ulf P. (red.) (2004) Individ, skola och

samhälle: utbildningsfilosofiska texter. 4., utök. utg. Stockholm: Natur och kultur.

Holgersen, Sven-Erik. (2012). Musik som fast hållpunkt. I Bim Riddersporre och Johan Söderman (red.) Musikvetenskap för förskolan, 87-103. Stockholm: Natur & Kultur.

Holmberg, Ylva. (2012). Musikstunden- sång, spel och rörelse. I Bim Riddersporre och Johan Söderman (red.) Musikvetenskap för förskolan, 123-137. Stockholm: Natur & Kultur.

Jederlund, Ulf. (2002). Musik och språk: ett vidgat perspektiv på barns

språkutveckling. Hässelby: Runa.

Johansson, Bo och Svedner, Per Olov. (2006). Examensarbetet

i lärarutbildningen: undersökningsmetoder och språklig utformning. 4. uppl. Uppsala:

Kunskapsföretaget.

Lindström, Lars. (2012). Aesthetic Learning About, In, With and Through the Arts: A Curriculum Study. International Journal of Art & Design Education, 31: 166–179. (Hämtad: 2014-10-30)

Nivbrant Wedin, Eva. (2013). Utveckla språket med musik: rörliga rytmer och toner att ta på. Hestra: Isaberg förlag.

Patel, Runa och Davidson, Bo. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. 4., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur

Paulsen, Brit. (1996). Estetik i förskolan. Lund: Studentlitteratur

Pramling Samuelsson, Ingrid, Asplund Carlsson, Maj, Olsson, Bengt, Pramling Niklas och Wallerstedt, Cecilia. (2008). Konsten att lära barn estetik: en utvecklingspedagogisk studie av

barns kunnande inom musik, poesi och dans. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Richter, Elisabeth. (2012). Ta skapandet på allvar. Intervju med Eva Änggård och Niklas Pramling. Förskolan. 6 januari. http://www.lararnasnyheter.se/ (Hämtad 2014-10-30) Riddersporre, Bim. (2012). Barnmusik eller musik för barn. I Bim Riddersporre och Johan Söderman (red.) Musikvetenskap för förskolan, 21-34. Stockholm: Natur & Kultur. Skolverket (2011). Läroplan för förskolan. Reviderad 2010. Stockholm: Skolverket. Smidt, Sandra. (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande (Inger Lindelöf övers.). Lund: Studentlitteratur.

Sundin, Bertil. (1995). Barns musikaliska utveckling. 3., omarb. uppl. Stockholm: Liber utbildning.

Säljö, Roger. (2010). Lärande & kulturella redskap. 2. uppl. Stockholm: Norstedts. Söderman, Johan. (2012). Barnmusik eller musik för barn. I Bim Riddersporre och Johan Söderman (red.) Musikvetenskap för förskolan, 37-50. Stockholm: Natur & Kultur. Trost, Jan. (2010). Kvalitativa intervjuer. 4., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Uddén, Berit. (2001). Musisk pedagogik med kunskapande barn: vad Fröbel visste om visan

som tolkande medel i barndomens studiedialog. Diss. Stockholm: Univ., 2001.

Uddén, Berit. (2004). Tanke, visa, språk: musisk pedagogik med barn. Lund: Studentlitteratur. Uddholm, Mats. (1993). Pedagogen och den musikaliska människan. En bok om musik i

vardagsarbetet. Mölndal: Lutfisken.

Vallberg Roth, Ann-Christine. (2011). De yngre barnens läroplanshistoria: från 1800-talets

mitt till idag.2., rev. uppl. Lund: Studentlitteratur

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer - inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtad: 2014-10-16)

Bilagor  

7.1 Bilaga 1 - Följebrev

Hej!

Tack för att du vill ställa upp på denna intervju och hjälpa oss i vårt

examensarbete. Det övergripande syftet med denna undersökning är att

undersöka pedagogers syn på musikanvändande i förskolverksamheten. Vi

vill, med ditt samtycke, spela in intervjun. Inspelningen är endast till för oss i

bearbetningen av materialet och kommer efter transkribering att raderas. Alla

eventuella citat som kommer att presenteras i vår undersökning kommer att

vara helt anonymiserade. Du ska också veta att du när som helst under

intervjun har rätt att avsluta och därmed lämna undersökningen.

Undersökningen utgår från Vetenskapsrådets etiska principer,

(http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf):

•

Informationskravet: forskaren skall informera de av forskningen

berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte.

•

Samtyckeskravet: deltagare i en undersökning har rätt att själva

bestämma över sin medverkan.

•

Konfidentialitetskravet: uppgifter om alla i en undersökning ingående

personer skall ges största möjliga konfidentialitet och

personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan

ta del av dem.

•

Nyttjandekravet: uppgifter insamlade om enskilda personer får endast

användas för forskningsändamål.

Med vänliga hälsningar,

Amanda Eriksson och Lina Aronsson Våra kontaktuppgifter:

Amanda Lina

Mail: xxxx Mail: xxxx

7.2 Bilaga 2 - Intervjuguide

Bakgrund Vad heter du? Hur gammal är du?

Vad har du för utbildning?

Hur länge har du arbetat som förskollärare? Hur ser ditt personliga intresse för musik ut? Musikanvändande

Beskriv vad musik i förskolan är för dig. Beskriv en typisk situation där musik används.

Beskriv hur (om) ni i arbetslaget planerar för musikaktiviteter. - Vilken prioritet har musik i verksamheten? Varför?

Beskriv hur ni använder musik tillsammans med barnen. Varför tror du att det är så? - Planerat/spontant?

- I vilka sammanhang? - Hur ofta?

- Finns redskap att tillgå?

Vilka möjligheter/hinder finns det för musikanvändande i verksamheten? - Kan du arbeta med musik i önskad utsträckning?

- Finns stöd av kollegor att använda musik på det sätt som du önskar? Syfte

I läroplanen (Skolverket, 2011) står följande: Att skapa och kommunicera med hjälp av olika

uttrycksformer såsom sång och musik (...) utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande.(s 7)

Beskriv dina tankar kring detta strävansmål.

Beskriv din uppfattning om musikens betydelse för barnen. Vad strävar du efter i musikaktiviteter tillsammans med barnen?

Beskriv färdigheter som du anser att barnen kan utveckla i användandet av musik. Beskriv vilket lärande du anser visar sig i musikaktiviteter tillsammans med barnen. Exemplifiera!