7. Analys och Diskussion
7.5 Slutsats
7.5.1 Vidare forskning
Vi anser att studier som fokuserar på ett inifrånperspektiv som speglar elevernas syn på det studerade området skulle behöva forskas på. Utifrån vårt resultat framkommer det att elever inte vill identifieras med att studera i särskola. ‘Sär-begreppet’ uppkommer i flera sammanhang under intervjuerna som en aspekt som kan påverka elevernas skoltid och deras vuxenblivande så därför hade det varit intressant att göra en studie baserad på det.
Forskning som fördjupar sig på om hur väl verkligheten i gymnasiesärskolan stämmer överens och förhåller sig till målsättningar och regelverk som Skolverket och andra myn-digheter sätter upp tror vi hade varit en givande studie för området.
1
Referenser
Arbetsförmedlingen. (2017). Lönebidrag. https://www.arbetsformedlingen.se/down-load/ 18.46ccfec5127ddccec778000478/1485933227826/lonebid_as.pdf [2017-05-15].
Ahrne, G. & Eriksson – Zetterquist, U. (2011). Intervjuer. Ahrne, G. & Svensson, P.
(red.) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. Ahrne, G.
& Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Arvidsson, J. (2016). Sysselsättning och social rättvisa En nationell registerstudie om 12269 unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. Halmstad: Högskolan i Halmstad.
Barron, K. (1999). Ethics in qualitative social research on marginalized groups. Scandina-vian journal of disability research, 1:1, ss. 38-49. DOI: 10.1080/15017419909510736.
Bergmark, Å. (1998). Nyckelbegrepp i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsve-tenskapen. Lund: Studentlitteratur.
Dahlin-Ivanoff, S. (2011). Fokusgruppsdiskussioner. Ahrne, G. & Svensson, P. (red.).
Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Einarsson, O. (2014). Från gymnasiesärskola till arbetsliv Om särskoleelevers upplevelser och erfa-renheter av skoltiden och sin väg ut i arbetslivet. Kalmar Växjö: Linnéuniversitetet.
Evans, T & Harris, J. (2004). Street-level Bureaucracy, Social Work and the (Exaggerated) Death of Discretion. British Journal of Social Work, 34:6, ss. 871-895. DOI: 10.1093/bjsw/
bch106.
Folkhögskola. (2017) Funktionsnedsättning- kurser på folkhögskola. https:// www.folkhog-skola.nu/Kurser/Kurstyper/Funktionsnedsattning/. [2017-05-15].
Frithiof, E. (2007). Mening, makt och utbildning Delaktighetens villkor för personer med utvecklings-störning. Göteborg: Växjö Universitet.
2
Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing re-search: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education to-day, 24:2, ss. 73-156. DOI: 10.1016/j.nedt.2003.10.001.
Granlund, M. & Göransson, K. (2010). Utvecklingsstörning. Söderman, L. & Antonson, S. (red). Nya Omsorgsboken. Malmö:Liber.
Gymnasiesärskola.nu. (2017a). Efter gymnasiesärskolan. http://www.gymnasiesars-kola.se/om-sarskolan/efter-gymnasiesarskolan-9792. [2017-06-05].
Gymnasiesärskola.nu. (2017b). Frågor och svar om gymnasiesärskolan. http://www.gymnasie-sarskola.se/om-sarskolan/fragor-och-svar-om-gymnasiesarskolan-10738 [2017-06-05].
Gymnasiesärskoleutredningen. (2011). Den framtida gymnasiesärskolan - en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning (SOU 2011:8). Stockholm: Regeringskansliet.
Hildén, A. (2013). Anpassningar för oss i gymnasiesärskolan Intervjuer med elever, lärare och perso-nal på gymnasiet. Hjälpmedelsinstitutet. http://www.mfd.se/globalassets/dokument/ pub-likationer/2013/13338-anpassningar-gymnasiesarskolan.pdf.
Holm Ingemann, J. (2016). Vetenskapsteori för samhällsvetare. Stockholm: Gleerups.
Holwerda, A., Van der Klink, J., M, de Boer., J, Groothoff. & S, Brouwer. (2013). Predic-tors of work participation of young adults with mild intellectual disabilities. Research in De-velopmental Disabilities, 34, ss. 1982-1990. DOI: 10.1016/j.ridd.2013.03.018.
Jönsson, H. (2010). Sociala problem som perspektiv. En ansats för forskning & socialt arbete.
Malmö: Liber.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlittera-tur.
Kvalsund, R. & Velsvik Bele, I. (2010). Students with Special Education Needs - Social Inklusion or Marginalisation? Factors of Risk and Resilience in the Transition Between School and Early Adult Life. Scandinavian Journal of Educational Research, 54:1, ss. 15-35.
DOI: 10.1080/00313830903488445.
Larsson-Severinsson, M- L., Andersson, O. & Tideman, M. (2009). Det relativa handikapp-begreppets framväxt och etablering. Halmstad: Högskolan Halmstad.
Linblad, I. (2009). Barnintervjuer. Dahlgren, L. & Sauer, L. (red.). Att forska i socialt arbete.
Lund: Studentlitteratur.
3
Lindqvist, R. (2012). Funktionshindrade i välfärdssamhället. Malmö: Gleerups.
Lipsky, M (2010). Street-level bureaucracy Dilemmas of individual in public services. New York:
Russell Sage Foundation.
Mineur, T. (2013). Skolformens komplexitet - elevers erfarenheter av skolvardag och tillhörighet i gym-nasiesärskolan. Kållered: Örebro universitet.
Mineur, T., Bergh, S. & Tideman, M. (2009). Livssituationen för unga vuxna med lindrig ut-vecklingsstörning - en kunskapsöversikt baserad på skandinavisk forskning 1998-2009. Halmstad:
Högskolan i Halmstad.
Molin, M. (2004). Att vara i särklass - om delaktighet och utanförskap i gymnasiesärskolan.
Linköping/Örebro: Högskolan i Trollhättan/Uddevalla.
Molin, M. (2008). Delaktighet i olika världar - om övergången mellan gymnasiesärskola och arbetsliv.
Trollhättan: Högskolan i Väst.
Myndigheten för delaktighet. (2014a). Det gick snabbt i övergången - Utvärdering i samverkans-processer inom projektet Vägar till arbete. Sundbyberg: Hjälpmedelsinstitutet.
http://www.mfd.se/globalassets/dokument/publikationer/2014/14312-pdf-det-gick- snabbt-i-overgangen.pdf.
Myndigheten för delaktighet. (2014b). Vägar till arbete. Sundbyberg: Hjälpmedelsinstitutet.
http://www.mfd.se/globalassets/dokument/publikationer/2014/14310-pdf-vagar-till- arbete-slutrapport.pdf.
Nordenfelt, L. (2004). Aktivitet, delaktighet och ICF - en vetenskapsteoretisk bakgrund.
Gustavsson, A. (red.). Delaktighetens språk. Lund: Studentlitteratur.
Nordenfelt, L. (2009). Begreppet arbetsförmåga. Linköping: Linköpings Universitet.
Nyström, M. (2008). Hermeneutik. Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
Regeringskansliet. (2011). En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016.
Västerås: Edita Västra Aros.
4
Riesen, T., Morgan, R., Schultz, J. & Kupferman, S. (2014). School-to-Work Barriers as Identified by Special Educators, Vocational Rehabilitation Counselors, and Community Rehabilitation Professionals. Journal of Rehabilitation, 80:1, ss. 33-44.
SFS 1993:387. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Stockholm: Socialdeparte-mentet.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Skolverket. (2013). Gym-nasiesärskolan. Stockholm: Edita Västra Aros.
Sjöström, U. (1994). Hermeneutik - att tolka utsagor och handlingar. Starrin, B. & Svens-son, P-G. (red.). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket. (2015). Gymnasieutbildning. https://www.skolverket.se/skolformer/ gymnasie-utbildning. [2017-05-08].
Skolverket. (2016). Gymnasiesärskolan uppföljning och analys av 2013 års reform. Stockholm:
Elanders Sverige.
Skolverket. (2017a). Gymnasiesärskola. https://www.skolverket.se/skolformer/ gymnasie-utbildning/gymnasiesarskola. [2017-03-23].
Skolverket. (2017b). Gymnasiesärskolebevis. https://www.skolverket.se/bedomning/betyg/
betygsdokument/gymnasieutbildning/gymnasiesarskolebevis-1.192201 [2017-05-16].
Socialstyrelsen. (2008). Daglig verksamhet enlig LSS - en kartläggning. http:// www.socialsty-relsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/ 8852/2008-131-22_200813122_rev_2.pdf.
[2017-03-25].
SOU 1976:20 Kultur åt alla.
Svensson, K., Johnsson, E. & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme. Utmaningar i socialt arbete. Stockholm: Natur & Kultur.
Svensson, P. & Ahrne, G. (2011). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. Ahrne, G.
& Svensson, P. (red.). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. (Vetenskapsrådets Rappotserie 1:2011).
Bromma: CM-Gruppen AB.
Watt Boolsen, M. (2007). Kvalitativa analyser. Forskningsprocess, människa, samhälle. Malmö:
Gleerups.
Wallskär, H. (2009). Att leva med funktionshinder. Lena Eliasson/Prospect Communication:
Solna.
5
Wikström, E. (2009). Etiska dilemman och interkulturell känslighet i kvalitativa forsk-ningsintervjuer. Dahlgren, L. & Sauer, L. (red.). Att forska i socialt arbete Utmaningar, förhållningssätt och metoder. Lund: Studentlitteratur.
Ödman, P-J. (2007). Tolkning, förståelse, vetande Hermeneutik i teori och praktik. Lund: Stu-dentlitteratur.
1
A. Missivbrev
Hur förbereder gymnasiesärskolan elever för arbete och sysselsättning efter skoltiden?
Vi heter Erika Brinkesjö och Sofia Fredriksson och läser programmet Organisering och ledning av arbete och välfärd med inriktning mot social arbete på Högskolan i Halmstad. Vi läser just nu vår sista termin och ska skriva ett examensarbete som syftar till att undersöka hur unga individer med intellektuell funktions-nedsättning under skoltiden förbereds för arbete och sysselsättning efter avslutad utbildning på gymnasi-esärskolan.
Vi önskar att komma i kontakt med fem elever, en lärare och en studie- och yrkesvägledare på er skola.
Tanken är att en gruppintervju ska genomföras tillsammans elever som är över 18 år som studerar på
något av de nationella programmen, samt vars en individuell intervju med en lärare, respektive studie- och yrkesvägledare på skolan.
De individuella intervjuerna och gruppintervjun kommer vara cirka 40-60 min. Undersökningens resultat kommer användas i utbildningssyfte, redovisas för kurskamrater samt examinatorer vid Högskolan i Halm-stad och vid ett godkännande publiceras och finnas tillgänglig offentligt.
Medverkan är frivillig och eventuella intervjuer kommer anonymiseras i studien.
Kontakta oss gärna vid intresse eller frågor av att delta i studien.
Tack på förhand! Vänliga hälsningar
Erika Brinkesjö, eribri14@student.hh.se, 0708 - xx xx xx Sofia Fredriksson, soffre14@student.hh.se, 0723 - xx xx xx
Handledare: Jessica Arvidsson, jessica.arvidsson@hh.se, 035-xx xx xx
2
B. Informationsbrev till eleverna Till er som studerar på gymnasiesärskolan
Ungas etablering i arbetslivet är en av regeringens viktigaste frågor, vilket kan förklaras med att politikerna arbetar för att så många ungdomar som möjligt ska ha ett arbete efter sin utbildning. Nu vill vi gärna träffa er för att prata om vad ni elever tycker om eran utbildningen och hur det program ni går förbereder er inför framtiden och det kommande arbetslivet.
Vi studerar på Högskolan här i Halmstad och ska skriva en undersökning om eran utbildning. Genom att sitta i grupp tillsammans med oss kommer vi göra en så kallad gruppintervju för att prata om era tankar och funderingar kring er utbildning. Det är anonymt att delta i intervjun vilket betyder att inga namn eller personuppgifter kommer uppges, vilket gör det är omöjligt för andra personer att veta att ni varit med på
intervjun. Era tankar och funderingar kommer bara att användas till vår undersökning. När un-dersökningen sedan är klar kan ni läsa om den på internet om ni vill.
Vi skulle bli väldigt glada om ni vill ställa upp och hjälpa oss med vår undersökning.
Tack på förhand
Erika Brinkesjö, eribri14@student.hh.se, 0708 - xx xx xx Sofia Fredriksson, soffre14@student.hh.se, 0723 - xx xx xx
3
C. Intervjuguider Intervjuguide för lärare och studie- och yrkesvägledare Bakgrund
Vilken typ av tjänst har du här på skolan?
Vad har du för utbildning/bakgrund?
Hur länge har du arbetet på skolan?
Vad är dina huvudsakliga arbetsuppgifter i arbetet med eleverna?
Vilken roll har du i elevernas skolgång?
Vad är det roligaste med ditt yrke?
Utbildning och praktik
Kan du berätta om de nationella programmen som erbjuds här på skolan?
Hur är utbildningen uppbyggd?
Hur är elevernas APL fördelad under gymnasietiden?
I vilken utsträckning lyssnar man till elevens önskemål när det gäller deras utbildning och inriktning?
Upplever du att verkligheten i skolan stämmer överens med de lagar och styrdokument som gymnasie-särskolan arbetar efter? (reformen 13) Vad är dina åsikter?
Har du någon uppfattning kring hur den generella fördelningen ser ut mellan tjejer och killar inom pro-grammen?
Vilka fördelar har studieupplägget med de nationella programmen anser du?
Vad tror du är fördelarna med studieupplägget sett ur elevernas perspektiv?
Om du fick ändra något med studieupplägget vad skulle det vara då?
Samtliga nationella program i gymnasiesärskolan ska förbereda eleverna för ett yrkesliv och en central del i utbildning är de arbetsplatsförlagda lärandet. APL innebär att kurser, eller delar av kurser förläggs till ar-betsplatser. Kraven är större på att APL ska höra ihop med de olika nationella programmen och det är programmens ämnesplaner som ska styra innehållet i APL
I vilken mån har eleverna möjlighet att önska och vara delaktiga i deras utbildning vad gäller val av APL-plats?
Hur ser möjligheten ut för eleverna att välja en APL-plats som inte inriktar sig mot deras programinrikt-ning?
Hur arbetar du (i stort) med att främja självbestämmande och delaktighet för eleverna?
4 Handledning och stöd
Vad erbjuder ni för stöd till eleverna i deras förberedelse inför kommande arbete eller annan sysselsättning
?
Kan du beskriva hur de nationella programmen presenteras för eleverna inför deras gymnasieval?
“Elever på gymnasiesärskolan ska enligt skollagen få en för dem anpassad utbildning”
Hur visar det sig i det dagliga arbetet tillsammans med eleverna?
Hur ser det ut med uppföljning av eleven när de avslutat sina studier på gymnasiesärskolan?
Upplever du någon påverkan från föräldrar/vårdnadshavare angående elevernas utbildning? På vilket sätt?
Vad finns det för samverkan med olika yrkesgrupper inom skolan?
Vilka typer av samverkan finns med andra aktörer utanför skolan för att främja övergången från skola till arbete och annan sysselsättning?
Hur går den samverkan till praktiskt?
Synen på framtiden
Hur uppfattar du att eleverna samtalar om deras framtida sysselsättning efter utbildningen?
Hur arbetar du med förberedande moment i skolan inför framtiden? Kan du ge exempel?
Vad gör du för att stötta eleverna i deras drömmar och mål?
Vilken inställning upplever du att eleverna har inför framtiden generellt?
Vilken inställning upplever du att eleverna har inför arbete och sysselsättning?
Uppfattar du att eleverna känner oro eller rädsla inför framtiden generellt?
Uppfattar du att eleverna känner oro eller rädsla inför arbete och sysselsättning?
TACK!
5
Intervjuguide för eleverna.
Bakgrund
Vilket år studerar du?
Vilket program går du?
Hur många elever totalt går i eran klass?
Hur många är tjejer respektive killar?
Utbildning och praktik Vilka lektioner är roligast?
Vilka lektioner är tråkigast?
Förutom lektionerna, vad är det bästa med skolan?
Finns det något som ni inte tycker är roligt?
Vart har ni haft praktik?
Vart önskar ni att praktisera nästa gång?
Hur tyckte du att det var att arbeta på din praktikplats?
Vad har varit det bästa/sämsta med praktiken?
Hur går det till när ni ska på praktik?
Vem har hjälpt dig inför din praktikplats?
Vem har hjälpt dig på din praktikplats?
Handledning och stöd
Får ni välja fritt vilken praktikplats ni vill ha eller får ni olika val att välja emellan?
Pratar ni i skolan om vad ni ska göra efter ni tagit studenten?
Kan ni beskriva hur personalen på skolan hjälper er med vad ni vill göra efter gymnasiet?
Pratar ni hemma om er skola/APL/framtid?
Vem/Vilka är för er mest betydelsefulla och viktiga för dig i skolan?
6 Synen på framtiden
Vad ska ni göra i sommar?
Vad har ni för drömmar efter studenten?
Vilket är ditt drömarbete?
Vad tror ni att ni gör om ungefär 10 år?
TACK!
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se www.hh.se
Erika Brinkesjö Sofia Fredriksson