Vidare forskning

I denna studie har det varit ett särskilt fokus på hur eleverna upplever föräldrarnas möjlighet att motivera dem i studierna. Resultaten har visat på att relationen mellan barn och föräldrar är mycket viktig för möjligheten att motivera. Det skulle vara mycket intressant att göra en studie där även föräldrarna får ge sin bild. En mindre studie skulle enbart kunna intervjua föräldrar. En mer omfattande och mycket intressant studie skulle vara att intervjua elever och deras föräldrar och analysera deras svar. Det skulle vara intressant att ta reda på deras svar gällande hur man kan motivera och vad som påverkar möjligheten att motivera.

Ett andra förslag på vidare forskning skulle vara utifrån föräldrars utbildningsnivå i relation till elevens studiemotivation. Resultaten i denna studie visar att föräldrars utbildningsnivå inte spelar någon roll för studiemotivationen hos eleven vilket går emot tidigare forskning. Undersökningen skulle kunna jämföra om denna påverkan är större i lägre åldrar så det skulle bli olika resultat vid undersökning i en högstadieklass jämfört med olika klasser på gymnasiet.

Ett tredje spår för vidare forskning är religionens betydelse för motivationen som har kommit fram i denna studie. I en tid där massmedia rapporterar om religionens betydelse för motivation i negativ betydelse så skulle en sådan studie kunna visa på religionens positiva kraft när det gäller skolarbete.

Referenser

Ahrne, G. Roman, C. Franzén, M. (2008) Det sociala landskapet: en sociologisk beskrivning av Sverige från 1950-talet till början av 2000-talet. Göteborg: Korpen. Andersson, B-E. (2001). Ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. I B-E. Andersson. (Red.). Ungdomarna, skolan och livet. Stockmolm: HLS.

Andersson, H. (2013). En bro mellan högstadiet och gymnasieskolans nationella program: elever med erfarenheter av det individuella programmet berättar. Licentiatavhandling Malmö : Malmö högskola, 2013. Malmö.

Angelov, N., Johansson, P. & Kennerberg, L. (2008). Välja fritt och välja rätt: drivkrafter för rationella utbildningsval : bilaga 8 till Långtidsutredningen 2008. Stockholm: Fritze.

Bartram, B. (2006). An examination of perceptions of parental influence on attitudes to language learning. Educational Research, 48(2), 211-221.

Boberg-Andersson, M. & Åberg, C. (2007) I en annan del av skolan, Stockholm

Brembeck, H. (2003) ”De ´nya´mödrarna” i M. Bäck-Wiklund och T. Johansson (red) Nätverksfamiljen. Natur och Kultur.

Börjesson, M. (2001) Vad innebär 1990-talet för ungdomars livsvillkor?i Ofärd i välfärden. SOU 2001:54. Fritzes.

Giota, J. (2001). Adolescents' perceptions of school and reasons for learning. Diss. Göteborg : Univ., 2001. Göteborg.

Giota, J. (2002). Skoleffekter på elevers motivation och utveckling. Göteborg : Univ., 2001. Göteborg.

Glasser, W. (1996). Motivation I klassrummet. Jönköping: Brain books.

Gonzalez-DeHass, Alyssa R.; Willems, Patricia P.; Holbein, Marie F. Doan. In: Educational Psychology Review, 1/1/2005, Vol. 17, Issue 2, p. 99-123; Springer Science + Business Media, Inc.

Hammarberg, L. (1998). Elever i behov av särskilt stöd. Stockholm: Skolverket.

Henderlong, J. & Leper, M.R. (2002). The Effects of Praise on Children´s Motivation: A Review and Synthesis. Psychological Bulletin, 128:774-794

Hougaard, B. (2004). Curlingföräldrar och servicebarn: [en handbok i barnuppfostran]. Stockholm: Prisma.

Hugo, M. (2007). Liv och lärande i gymnasieskolan: en studie om elevers och lärares erfarenheter i en liten grupp på gymnasieskolans individuella program. Diss. Jönköping : Högskolan i Jönköping, 2007. Jönköping.

Illeris, K. (2007). Lärande. (2., [rev. och utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Imsen, G. (2006). Elevens värld: introduktion till pedagogisk psykologi. (4., rev. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Jenner, H. (2004). Motivation och motivationsarbete: i skola och behandling. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Klem, Adena; M. Connell; James P. Journal of School Health. Sep 2004, Vol. 74 Issue 7, p262-273.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Legault, Lisa; Green-Demers, Isabelle; Pelletier, Luc. Journal of Educational Psychology, v98 n3 p567-582 Aug 2006.

Lundgren, M. & Lökholm, K. (2006). Motivationshöjande samtal i skolan: att motivera och arbeta med elevers förändring. Lund: Studentlitteratur.

Maehr, M. L., & Midgley, C. (1991). Enhancing Student Motivation: A Schoolwide Approach. Educational Psychologist, 26(3/4), 399.

Myndigheten för skolutveckling (2006) Kvalitet inom IV- hela skolans ansvar. Stockholm: Liber Distribution.

Nationalencyklopedin hemmafru

www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hemmafru hämtad 2015-01-19

Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (4., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Richardson, G. (2010). Svensk utbildningshistoria: skola och samhälle förr och nu. (8., rev. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Rosenthal, R. & Jacobson, L. (1968). Pygmalion in the classroom: Teacher expectation and pupils' intellectual development. New York:

Rubie-Davies, Christine M.; Peterson, Elizabeth R.; Sibley, Chris G.; Rosenthal, Robert; Contemporary Educational Psychology, Vol 40, Jan, 2015 pp. 72-85. Publisher: Elsevier Science; [Journal Article], Databas: PsycINFO

SCB (2012) Befolkningens utbildning och sysselsättning 2010. Nr 2012:785.

Skollagen. Skolans författningar. UFB 2 (2000/2001). Stockholm: Nordsteds juridik AB.

Skolverket (2003). Lusten att lära – med fokus på matematik. Skolverkets rapport nr 221.

Skolverket (2011). Läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshemmet 20011. Stockholm: Skolverket

Skolverket (2014). Beskrivande data 2013: förskola, skola och vuxenutbildning. Stockholm: Skolverket.

Tallberg Broman, I., Rubinstein Reich, L. & Hägerström, J. (2002). Likvärdighet i en skola för alla. Historisk bakgrund och kritisk granskning. Forskning i fokus nr 3: Stockholm: Skolverket.

Tonegran, S. (2013). Självförtroende och motivation. MTD Training & Ventus Publishing ApS

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wentzel, K. R. (1998). Social relationships and motivation in middle school: The role of parents, teachers, and peers. Journal Of Educational Psychology, 90(2), 202-209. doi:10.1037/0022-0663.90.2.202

Wentzel, K. R. (2002). Are Effective Teachers like Good Parents? Teaching Styles and Student Adjustment in Early Adolescence. Child Development, (1). 287.

Zimmerman, B. J., Bandura, A., & Martinez-Pons, M. (1992). Self-Motivation for Academic Attainment: The Role of Self-Efficacy Beliefs and Personal Goal Setting. American Educational Research Journal, (3). 663.

Bilagor

Bilaga 1 Missivbrev Bilaga 2 Intervjuguide

Bilaga 1 Missivbrev

Hej!

Jag heter Therese Altgärde och jag studerar till gymnasielärare.

Jag ska under våren skriva mitt examensarbete. Detta arbete kommer att handla om motivation att studera och vad som kan påverka motivationen, bland annat ifall föräldrarna har någon del i motivationen.

Detta vill jag undersöka genom att intervjua några elever som tidigare gått på det individuella programmet. Den som blir intervjuad bestämmer själv hur mycket den vill berätta och kan avbryta intervjun när som helst. Den som blir intervjuad är helt anonym, i arbetet kommer det inte heller stå vilken skola eller stad som intervjun är gjord på. Jag vill gärna spela in intervjun men detta raderas så fort arbetet är klart och det är bara jag som kommer att lyssna på inspelningen.

Din medverkan skulle betyda väldigt mycket för mitt fortsatta forskningsarbete så därför skulle jag uppskatta om du vill träffa mig och samtala om motivation.

Jag beräknar att intervjun tar cirka 30 minuter, eventuellt lite längre. Hör av dig om det är något du funderar över.

Tack på förhand!

Vänliga hälsningar Therese Altgärde epost:

Bilaga 2 Intervjuguide

Inledande frågor

Berättar hur din familj ser ut, vilka du bor med m.m.

Motivation

Beskriv vad motivation innebär för dig?

Vad gör dig motiverad eller när känner du dig motiverad

Hur kom det sig att du gick IV?

Kände du dig motiverad under året på IV? Var dina föräldrar del i det?

Vad motiverar dig?

Vad var ditt mål med året på IV?

Föräldrarnas roll

Vad har dina föräldrar för sysselsättning? Gjorde de detta även när du gick IV? Om inte, vad hade de för sysselsättning under ditt år på IV?

Hur har kontakten med dina föräldrar sett ut under året på IV?

Har dina föräldrar hjälpt dig under studietiden? Ja Med vad?

Nej Tror du att de hade kunnat hjälpa dig med något? Med vad?

Vilken betydelse har denna hjälp/brist på hjälp haft för dig?

Tror du deras hjälp påverkat din motivation för skolarbetet? På vilket sätt?

Känner du dig nöjd med hur dina föräldrar hjälpt dig? Hade du velat att det varit på något annat sätt? Varför? Varför inte?

Tror du att dina föräldrar hade kunnat agera på annat sätt så att de hade motiverat dig mer? På vilket sätt?

Hur ser du på dina föräldrars möjligheter att hjälpa dig under tiden på IV?

Kunde dina föräldrar motivera dig i studierna? Hur?

Avslutande fråga

Är det något som du vill lägga till, ändra på i dina uppgifter gällande föräldrarnas möjlighet att påverkar motivation?

Generellt (om det finns tid)

Generellt, tror du att föräldrar kan motivera? Hur?

Finns det andra sätt som föräldrar kan motivera sina barn till att studera? Vad annat än föräldrar kan motivera?