Vidare forskning

I en mer omfattande studie skulle det vara relevant att söka elevers uppfattning kring deras matematikundervisning i relation till pedagogernas uppfattning för att eventuellt kunna verifiera pedagogernas utsagor alternativt söka skillnader och likheter. Något som skulle tillföra större tyngd till undersökningen är att observationer hade genomförts under samtliga pedagogers matematiklektioner för att kunna bekräfta att de arbetsmetoder och arbetsformer som anges i undersökningen verkligen tillämpas i verkligheten. I pedagogernas utsagor har det framkommit att varierad matematikundervisning inte tillämpas i lika stor utsträckning i de högre åldrarna. Därför vore det intressant att synliggöra matematikundervisningen för år 7-9, dels ur pedagogers perspektiv och dels ur elevers perspektiv. Studien har berört flera viktiga områden inom matematikundervisningen, bland annat elevers vilja och lust att lära samt faktorer som kan påverka pedagogers val av arbetsmetod. I framtida forskning skulle dessa områden kunna ringas in och fördjupas. En annan intressant aspekt som framkommit i studien är att pedagogerna är av uppfattningen att elever ser matematik som ett ämne där räkning i boken är det viktiga och riktiga. Här finns möjligheter att söka svar hos pedagoger och elever för att få större kännedom kring om det verkligen är så och i sådana fall varför samt hur den synen kan förändras. Vidare skulle studier kring granskning av läroböcker inom matematik kunna genomföras med hänsyn till hur stor del av läroböckerna som utgöras av övningar med olika arbetsmetoder och arbetsformer. Varierad undervisning är något som bör bedrivas inom samtliga skolämnen och därför skulle en studie av liknande slag även kunna genomföras inom andra skolämnen.

Referenslista

Ahlberg, Ann (1992). Att möta matematiska problem: en belysning av barns lärande. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 1992.

Bentley, Per-Olof (2003). Mathematics teachers and their teaching: a survey study. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2003.

Bjerneby Häll, Maria (2006). Allt har förändrats och allt är sig likt: en longitudinell studie av argument för grundskolans matematikundervisning. Diss. Linköping: Linköpings universitet, 2006. Tillgänglig på Internet (hämtad 2010-12-10):

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-6657

Boaler, Jo (1998). Alternative approaches to teaching, learning and assessing mathematics. Evaluation and Program Planning, 21(2), 129-141.

Emanuelsson, Jonas & Johansson, Bengt (1996). Utvärdering i matematik och naturkunskap: Låg- och mellanstadielärare berättar. Bidrag till ämnesdidaktisk konferens i Kolmården, 25-27 november.

Emanuelsson, Jonas (2001). En fråga om frågor: hur lärares frågor i klassrummet gör det möjligt att få reda på elevernas sätt att förstå det som undervisningen behandlar i matematik och naturvetenskap. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2001. Tillgänglig på Internet (hämtad 2010-12-10): http://hdl.handle.net/2077/8448

Gardner, Howard (1994). De sju intelligenserna. Jönköping: Brain Books.

Gardner, Howard (2001). Intelligenserna i nya perspektiv. Jönköping: Brain Books. Hartman, Sven G. (2003). Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter. 1. utg.

Stockholm: Natur och kultur.

Johansson, Monika (2003). Textbooks in mathematics education: a study of textbooks as the potentially implemented curriculum. Lic.-avh. Luleå: Luleå tekniska universitet, 2003. Tillgänglig på internet (hämtad 2010-11-08): http://epubl.luth.se/1402-

1757/2003/65/LTU-LIC-0365-SE.pdf

Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lazear, David (1998). Åtta sätt att undervisa. Jönköping: Brain Books.

Löwing, Madeleine (2004). Matematikundervisningens konkreta gestaltning: en studie av kommunikationen lärare - elev och matematiklektionens didaktiska ramar. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2004. Tillgänglig på Internet (hämtad 2010-11-08):

http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/16143/3/gupea_2077_16143_3.pdf

Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2009. Tillgänglig på Internet (hämtad 2010- 12-10): http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:234108/FULLTEXT01

Sanderoth, Ingrid (2002). Om lust att lära i skolan: En analys av dokument och klass 8y. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2002.

SFS 1985:1100. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skinner, Burrhus Frederic (2008). Undervisningsteknologi. 2. uppl. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

Skolverket (2000). Kursplan för Matematik.

Skolverket (2003). Lusten att lära – med fokus på matematik: Nationella

kvalitetsgranskningar 2001-2002. (Skolverkets rapport nr 221). Stockholm: Fritzes. Skolverket (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och

fritidshemmet, Lpo94. Stockholm: Fritzes.

Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. Vetenskapsrådet (2008). Forskningsetiska principer inom humanist-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wæge, Kjersti (2007). Elevenes motivasjon for å lære matematikk og undersøkende matematikkundervisning. Diss. Trondheim: Trondheims universitet. Tillgänglig på Internet (hämtad 2010-11-25): http://www.diva-

portal.org/ntnu/theses/abstract.xsql?dbid=1813

Wistedt, Inger (1990). Vardagskunskaper och skolmatematik: Några utgångspunkter för en empirisk studie. Delrapport 1 från projektet Vardagskunskaper och skolmatematik. Pedagogiska

Bilaga 1

Litteraturpresentation

Följande studier nämns mest frekvent i arbetet och presenteras således kort utifrån studiernas olika metod och syfte.

Ann Ahlberg (1992) har genom intervjustudier med elever och lärare samt genom en klassrumsstudie undersökt hur elever upplever och förstår problemlösning samt hur olika undervisningsmetoder bidrar till att utveckla elevernas problemlösningsförmåga i sin avhandling Att möta matematiska problem: en belysning av barns lärande.

Per-Olof Bentley (2003) undersöker genom enkätstudier i sin avhandling Mathematics teachers and their teaching: a survey study matematiklärares sätt att undervisa matematik. Maria Bjerneby Häll (2006) undersöker i avhandlingen Allt har förändrats och allt är sig likt: en longitudinell studie av argument för grundskolans matematikundervisning argument för matematik genom intervjuer med lärarstudenter samt vidare observationer och intervjuer med dessa som nyblivna och yrkesutövande matematiklärare.

Jonas Emanuelsson (2001) söker genom klassrumsstudier i sin avhandling En fråga om frågor: hur lärares frågor i klassrummet gör det möjligt att få reda på elevernas sätt att förstå det som undervisningen behandlar i matematik och naturvetenskap svar på hur lärare kan lära sig om elevers lärande.

Madeleine Löwing (2004) har i sin avhandling Matematikundervisningens konkreta

gestaltning: en studie av kommunikationen lärare - elev och matematiklektionens didaktiska ramar undersökt kommunikationen mellan lärare och elev genom klassrumsstudier.

Elisabeth Persson (2009) undersöker i sin avhandling Det kommer med tiden: från

lärarstudent till matematiklärare lärares syn på matematik genom att intervjua lärarstudenter och vidare observera dessa under deras yrkesverksamma liv.

Kjersti Wæge (2007) ser i sin avhandling Elevenes motivasjon for å lære matematikk og undersøkende matematikkundervisning till hur elevernas motivation för att lära matematik påverkas av ett undersökande undervisningssätt genom klassrumsstudier.

Bilaga 2

INTERVJUGUIDE