Vidare forskning

Denna forskning kan utgöra utgångspunkten för framtida studier gällande läromedel inom matematikundervisningen. Med triangulering kan man syfta till att analysera djupare i hur samt vilka av läromedlets alla delar som främst används när pedagoger planerar sin undervisning. Man bör också undersöka på vilket sätt dessa olika delar används i praktiken. Att identifiera när en läromedelsstruktur blir för självgående kan vara essentiellt, då det bidrar till hastighetsindividualisering.

45

REFERENSER

Bell, J., & Waters, S. (2016). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Beyer, C., & Davis, E. (2009). Using educative curriculum materials to support preservice elementary teachers ́curriculum planning: A comparison between two different forms of support. Curriculum

Inquiry, 39:5.

Brown, M. (2010). The Teacher - Tool Relationship - Theorizing the Design and Use of Curriculum Materials. I Mathematics teachers at work:

Connecting curriculum materials and classroom instruction. New

York,: Routledge.

Brown, M., & Edelson, D. (2003). Teaching As Design: Can we better

understand the ways in which teachers use materials so we can better design materials to support their changes in practice? Hämtad från The

Center for Learning Technologies in Urban Schools. website: http://inquirium.info/people/matt/teaching_as_design-Final.pdf Bryman, A., & Nilsson, B. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Dalen, M. (2015). Intervju som metod. Malmö: Gleerups utbildning. Dimenäs, J. (2007). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt

förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber.

Esaiasson, P. (2012). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ

och marknad. Stockholm: Norstedts juridik.

Hammenborg, H. (2015). Vilken roll spelar läromedel i

matematikundervisningen?: Fyra lärares relation till läromedel i matematik (Mälardalens Högskola). Hämtad från

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:900574/FULLTEXT01.pdf Hiebert, J., & Carpenter, T. (1992). Learning and teaching with

46

learning: A project of the National Council of Teachers of Mathematics. New York: Macmillan Publishing Co, Inc.

Hoelgaard, L. (2015). Lärarhandledningen som resurs en studie av svenska

lärarhandledningar för matematikundervisning i grundskolans årskurs 1-3. Hämtad från

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:822918/FULLTEXT01.pdf

Holmlund, A. (2013). Lärobokens betydelse vid lektionsplanering – En

intervjustudie med åtta finska och åtta svenska matematiklärare.

Hämtad från http://ncm.gu.se/media/luma/GE-2013/holmlund.pdf Jablonka & Johansson, E., Monica. (2010). Using text and tasks - Swedish

Studies on Mathematics Textbooks. I The First Sourcebook on Nordic

Research i Mathematics Education. Hämtad från https://s.coop/22h46

Jacobsson, E. (2005). Individuellt arbete skapar medelmåttiga matteelever.

Lärarnas tidning. Hämtad från

https://lararnastidning.se/individuellt-arbete-skapar-medelmattiga-matteelever/

Johansson, B., & Svedner, P. O. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget.

Johansson, M. (2011). ”tänk så här”: didaktiska perspektiv på läroböcker i matematik. I Matematikundervisning: vetenskapliga perspektiv. Stockholm: Stockholms Universitets förlag.

Kihlström, S. (2007). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt

förhållningssätt och vetenskaplig metodik (J. Dimenäs, Red.).

Stockholm: Liber.

Korsell, I. (2007). Läromedel: det fria valet? : om lärares användning av

läromedel. Stockholm: Liber.

Lepik, M., Grevholm, B., & Viholainen, A. (2015). Using textbooks in the mathematics classroom - the teachers view. Nordic Studies in

Mathematics Education, 20(3). Hämtad från

https://www.researchgate.net/profile/Madis_Lepik/publication/2862322

23_Using_textbooks_in_the_mathematics_classroom_-47

_the_teachers%27_view/links/5666e66908aea62726ed8c80/Using-textbooks-in-the-mathematics-classroom-the-teachers-view.pdf Löwing, M. (2004). Matematikundervisningens konkreta gestaltning: en

studie av kommunikationen lärare, elev och matematiklektionens didaktiska ramar. Hämtad från

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/16143/3/gupea_2077_16143_3.p df

Malmqvist, J. (2007). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt

förhållningssätt och vetenskaplig metodik (J. Dimenäs, Red.).

Stockholm: Liber.

Mullis, I. V. S., Martin, M. O., Foy, P., & Arora, A. (2012). Timss 2011

international results in mathematics. Hämtad från

https://timssandpirls.bc.edu/timss2011/downloads/T11_IR_Mathematic s_FullBook.pdf

Oates, T. (2014). Why textbooks count. Hämtad från

https://www.cambridgeassessment.org.uk/Images/181744-why-textbooks-count-tim-oates.pdf

Pepin, B., & Haggarty, L. (2001). Mathematics textbooks and their use in English, French and German classrooms: a way to understand teaching and learning cultures. Zentralblatt für Didaktik der Mathematik, 33(5). Hämtad från http://subs.emis.de/journals/ZDM/zdm015i2.pdf

Remillard, J. (2005). Examining Key Consepts in Research on Teachers’ Use of Mathematics Curricula. Review of Educational Research, 75(2). Hämtad från

file:///Users/jessikasandberg/Downloads/Examining_Key_Concepts_in _Research_on_Teachers_Us.pdf

Remillard, J., & Herbel-Eisenmann, B. A. (Red.). (2009). Mathematics

teachers at work: connecting curriculum materials and classroom instruction. New York: Routledge.

48

Ryve, A., Hemmi, K., & Kornhall, P. (2016). Skola på vetenskaplig grund. Stockholm: Natur & Kultur.

Sherin & Drake, M. G., Corey. (2009). Curriculum strategy framework: investigating patterns in teachers’ use of a reform‐based elementary mathematics curriculum. Journal of Curriculum Studies, 41:4. Hämtad från https://doi.org/10.1080/00220270802696115

Sidenvall, J. (2015). Att lära sig resonera: om elevers möjligheter att lära sig

matematiska resonemang. Hämtad från

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:810757/FULLTEXT01.pdf

Skolinspektionen. (2009). Undervisningen i matematik - utbildningens

innehåll och ändamålsenlighet. (Nr 2008:553). Hämtad från

Skolinspektionen website:

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskni ngsrapporter/kvalitetsgranskningar/2009/matematik/granskningsrapport -matematik.pdf

Skolverket. (2011). Skolverkets allmänna råd - Planering och genomförande

av undervisningen: för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Hämtad från

https://kvutis.se/wp-content/uploads/2014/07/pdf2698.pdf

Skolverket. (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och

fritidshemmet 2011 [Reviderad 2017]. Hämtad från

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d48d/15 53968042333/pdf3975.pdf

Studentlitteratur. (2019). Favoritmatematik 1-3. Hämtad 04 juni 2019, från studentlitteratur.se website:

https://www.studentlitteratur.se/#favoritmatematik_1-3

Superfine, A. C. (2009). The ”Problem” of Experience in Mathematics Teaching. School Science and Mathematics, 109/2009.

49

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom

humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad från

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Vinterek, M. (2006). Individualisering i ett skolsammanhang. Hämtad från http://hundochkatter.se/special/Special2/special3/Individualisering%20i %20ett%20skolsammanhang-VInterek.pdf

Wigforss, F. (1925). Den grundläggande matematikundervisningen. Översikt

av folkskolans kurs i räkning och geometri ur metodisk synpunkt.

Hämtad från

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/27297/1/gupea_2077_27297_1.p df

Åkerlund, D. (2016). Guide till akademiskt skrivande - om att skriva

rapporter, uppsatser och examensarbeten på universitet och högskolor.

Hämtad från

http://aakerlund.org/doc/%C3%85kerlund%20(aug%202016)%20Guide %20till%20akademiskt%20skrivande%201.8.pdf

50

BILAGOR

Bilaga 1 – Intervjuguide