Bedömning och speciellt formativ bedömning är något som samtliga pedagoger brinner för. De menar att det är denna undervisning som för elever framåt i kunskapsutveckling och lärande. Elever på grundsärskolan behöver dock annat material än skriven text då de har svårt att förstå en skriven text, de behöver många gånger bildförstärkning för att kunna förstå kunskapsmålen men även att det tar tid för dessa elever med de svårigheter de har. Den autentiska bedömningen är också viktig för den här målgruppen eftersom det är en av gångerna eleven kan hävda och visa sin kunskap.
9. Vidare forskning
Jag tror att det vore bra med mer forskning kring hur personer med intellektuella
funktionsnedsättningar lär sig på bästa sätt. Det kanske inte är tanken att vara lika alla andra som är viktigast. Det viktigaste är att individen utvecklas och få känslan av att lyckas och vara en person som alla andra oavsett om hen har en intellektuell funktionsnedsättning eller inte.
Referenser
American Psychiatric Association, (2015). Diagnostiska kriterier enligt DSM-5. Stockholm: Pilgrim Press.
Andréason, I, & Carlsson., Asplund, M. (2014). Elevdokumentation- om textpraktiker i skolans värld. Stockholm: Liber.
Argyris, C., & Schön, D. A. (1978). Organizational Learning: A Theory of Action Perspective. Reading, Massachusetts: Addison-Wesley Publishing Company, Inc.
Assarson, I. (2007). Talet om en skola för alla-pedagogers meningskonstruktion i ett politiskt uppdrag. Malmö: Holmbergs.
Assermark, G., & Sörensson, K. (1999). Arbetslag i skolan. Malmö: Daleke Grafiska AB.
Berg, G., Scherp, H-Å (red) (2003) Skolutvecklingens många ansikten. Forskning i fokus 15. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Liber
Bergqvist. A (2010). Mina mål. Pärm för att följa elvens kunskapsutveckling. Hestra: Isaberg
Black, P. (2015). Formative assessment- an optimistic but incomplete vision. Assessement in Education: Principles, Policy & Practice. Maidenhead, U, K: Open university press. 22, (1), 161-177. doi:10.1080/0969594X.2014.999643
Berthén, D. (2013). Specialpedagogiska institutionen. Särskolans kunskapsuppdrag och formativ bedömning som redskap för utveckling. Hämtad 2017-11- 20 från
http://www.specped.su.se/polopoly_fs/1.122834.1360078275!/menu/standard/file/%C3%8 5h%C3%B6rarkopia%20-
%20S%C3%A4rskolans%20kunskapsuppdrag%20och%20formativ%20bed%C3%B6mning%20 som%20redskap%20f%C3%B6r%20kunskapsutveckling.pdf
Blossing, U., Nyen., Å.,Söderström, A., Hagen Tonder. (2012). Att kartlägga och förbättra skolor - sex typskolor. Lund: Studentlitteratur.
Balan, A. (2012). Assessement for learning. A case study in mathematics education. (Doctoral thesis, Malmö Studies in Educational Sciences, 68). Malmö: Holmbergs. Tillgänglig:
https://dspace.mah.se/handle/2043/14356
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber
Carlsson, Kendall, G. Inskrivning till Särskolan- vem beslutar att en elev ska skivas in i särskolan? Skolverket: Stockholm.
https: www.elevhalsan.se/gunilla/inskrivning-till-sarskolan-vem-beslutar-att_3391.htm
Colnerud, G., & Granström K. (2002). ”Respekt för läraryrket – Om lärares yrkesspråk och yrkesetik”. Stockholm: HLS förlag.
Dalen, M. (2011). Intervju som metod. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Döös, M., & Wilhemson, L. (2005). Kollektivt lärande. Om betydelsen av interaktion i handling och gemensam handlingsarena. Pedagogisk forskning i Sverige. Vol.10, nr 3–4. Hämtad 2017-10-03 från:
http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/8040/7089
Ellström, P.374545 E. (2005). Kompetensutveckling på arbetsplatsen: Förutsättningar, processer, effekter. Forskningsrapport. Centrum för studier av människa, teknik och organisation, Linköpings Universitet.
Ellström, P. E., & Hultman, G. (2004). Lärande och förändring i organisationer: om pedagogik i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur.
Folkesson, L., Lendahls, Rosendahl, B., Längsjö, E., & Rönnerman, K. (2011). Perspektiv på skolutveckling. Malmö: Holmbergs.
Granberg, O., & Ohlsson, J. (2009). Från lärandets loopar till lärande organisationer. Lund: Studentlitteratur AB.
Granberg, O., & Ohlsson, J. (2011). Organisationspedagogik – en introduktion. Lund: Studentlitteratur AB
Granlund, M. (2009). Barn med utvecklingsstörning. Lund: Studentlitteratur
Granström, K. (2006). Dynamik i arbetsgrupper – Om grupprocesser på arbetet. Lund: Studentlitteratur.
Grunewald, K. (2008). Från idiot till medborgare. Stockholm: Gothia Förlag AB.
Heister Trygg, B., & Andersson, I. (2009). Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i teori och praktik. Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet
Hussu, A., Strle, M. (2010). The assessment of children with special needs. Procedia Social and Behavioral Sciences. (2), 5281-5284. Doi: 10.1016/j.sbspro.2010.03.861. Hämtad 201709-26 från: https://ac.els-cdn.com/S1877042810009018/1-s2.0-S1877042810009018main.pdf?_tid=0660afa8-6b77-4e85-ba85-
81f8bb1a9c64&acdnat=1520702966_fb2c3207b68f1027
Höög, J., & Johansson, O. (2014). Framgångsrika skolor-mer om struktur, kultur, ledarskap. Lund: Studentlitteratur AB.
Illeris, K. (2001): Lärande i mötet mellan Piaget, Freud och Marx. Lund: Studentlitteratur
Ineland, J., Molin, M., & Sauer, L. (2009). Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. Umeå: Gleerups.
Isaacs, W. (2000). Dialogen - och konsten att tänka tillsammans. Stockholm: BookHouse.
Isaksson, C. (2003) Skolutveckling för samhällsutveckling I: Berg, G, Scherp, H, Å.(red) Skolutvecklingens många ansikten. Forskning i fokus 15
Johansson, I. (2000). Innehållet i den nya skolan. Erfarenheter från verksamheter som
innehåller förskoleklass, skolan och fritidshem. FoU-rapport 2000:8 Socialtjänstförvaltningen forsknings- och utvecklingsenheten: Stockholm.
Johansson, R. (2002). Nyinstitutionalismen inom organisationsanalysen. Lund: Studentlitteratur.
Jönsson, A. (2011). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups förlag.
Klapp, A. (2015). Bedömning, betyg och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Korp, H. (2011). Kunskapsbedömning-vad, hur och varför? Stockholm: Elanders tryckeri Sverige AB.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2015). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Lane, K.L., Givner, C.C., & Pierson, M. (2004). Secondary teachers´ view on social competence: Skills essential for success. The Journal of Special Education, 3, Hämtad 201709-18 från:
https://kuscholarworks.ku.edu/bitstream/handle/1808/10970/Lane_Teacher%20Expectations %20of%20Students%20classroom.pdf;sequence=1
Leahy, S., & William D. (2015). Handbok i formativ bedömning-strategier och praktiska tekniker. Stockholm: Natur och Kultur.
Larsson, P & Löwstedt, J. (2010). Strategier och förändringsmyter – ett
organisationsperspektiv på skolutveckling och lärares arbete. Lund: Studentlitteratur AB.
Lundahl, C. (2014). Bedömning för lärande. Lund: Studentlitteratur.
Myndigheten för skolutveckling. (2008b). Att lyfta den pedagogiska praktiken. Vägledning för processledare. Stockholm: Liber. Hämtad 2017-10-03 från:
https://pdfs.semanticscholar.org/f42f/74e126438a7f1e1539b185e9d2fac133bce7.pdf
Ohlsson, J. (2004). Arbetslag och lärande. Lärares organiserande av samarbete i organisationspedagogisk belysning. Lund: Studentlitteratur.
Patel, R., & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (3, [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Riksdagen. Utbildningsutskottet. (2012). Utbildningsutskottets yttrande. Skattereduktion för läxhjälp. (2012/13: UbU1y). Hämtad 2018-01-2 från:
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottens-dokument/Yttranden/Skattereduktio n-for-laxhjalp_H005UbU1y/
Rodina, K. (2007). Vygotsky´s Social Constructionist View on Disability: A Methodology for Inclusive Education. Hämtad 2017-09-16 från:
https://pdfs.semanticscholar.org/f42f/74e126438a7f1e1539b185e9d2fac133bce7.pdf Shah, M. (2012). The importance and benefits of teacher collegiality in schools. ProcediaSocial and Behavioral sciences, vol 46, 1242–1246. Hämtad 2017-09-18 från: https://pdfs.semanticscholar.org/f093/42eb95dffb4d09d0d0f33da17b61838ed8e4.pdf
Scherp, H-Å. (2002). Lärares lärmiljö. Att leda skolan som lärande organisation. Karlstad University Studies 2002:4
SFS 1985:1100 (1985). Svensk författningssamling. Stockholm: Utbildningsdepartementet
SFS 1993:387. (1993). Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2010:800. (2010). Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen (2010:9). Diarienummer 40–2009:1 775. Undervisningen i svenska i grundsärskolan. Stockholm. Hämtad 207-09-03 från:
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsg ranskningar/2010/svenska-grundsar/01-webb-slutrapport-undervisningen-sv-grsar.pd
Skolverket (2011). Läroplan för grundsärskolan 2011. Västerås: Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2014). Sambedömning. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2016). Kan betyg vara bra för kunskapsutveckling? Stockholm: Skolverket. Hämtad 2017-11-19 från:
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/bedomning/tema-bedomning/kan-betygvara-bra-for-kunskapsutveckling-1.157710
Skolverket (2017). Läroplan och kursplan för grundsärskolan. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2017-09-01
från:https://www.skolverket.se/skolformer/grundskoleutbildning/grundsarskola.
Socialstyrelsen. (2007). Socialstyrelsens termbank. Hämtad från: http://termbank.socialstyrelsen.se/
SOU 1966:9. Omsorger om psykiskt utvecklingshämmade: Betänkande avgivet av särskilt tillkallad utredningsman. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer.
Swärd, A-K., & Florin, K. (2014). Särskolans verksamhet-uppdrag, pedagogik och bemötande. Lund: Studentlitteratur AB.
Szönyi, K. (2005). Särskolan som möjlighet och begränsning: Elevperspektiv på delaktighet och utanförskap. Stockholm: pedagogiska institutionen, Stockholms universitetet.
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur AB.
Tideman, M. (2000). Perspektiv på funktionshinder och handikapp. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2017). Forskningsetiska principer inom humanistisk - samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Åberg, K. (1999). Arbetslag i skolan. Solna: Ekelunds förlag
Ärlestig, H. (2008). Communication between principals and teachers in successful schools.Avhandling Umeå: Pedagogiska institutionen. Hämtad 2017-11-26 från: http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:142460/FULLTEXT03.p
Bilagor
Bilaga 1
Missivbrev Hej!Jag heter Birgitta Svensson och studerar till speciallärare med inriktning mot utvecklingsstörning vid Umeå universitet (Bilaga 1).
(Jag bor i XXXX) Just nu gör jag mitt examensarbete, 30 poäng, och till det behöver jag intervjupersoner.
Syftet med studien är att undersöka arbetslagets funktion när det gäller betyg och bedömning i grundsärskolan.
Det insamlade materialet kommer behandlas enligt de etiska principer som Vetenskapsrådet rekommenderar. Skolor och pedagoger som deltar kommer att avidentifieras och det
insamlade materialet kommer att förstöras när uppsatsen är godkänd. Jag behöver intervjua 12 pedagoger.
Jag beräknar att intervjuerna tar ca 30 minuter/ pedagog. Intervjuerna behöver vara genomförda innan 4 november.
Tusen tack på förhand!
Birgitta Svensson telnr: XXXXXXX Email: birgitta3@hotmail.se
Handledare: Jens Ineland Email:jens.ineland@umu.se
Bilaga 2.
Intervjuguide
Syftet är att beskriva och analysera arbetslagets funktion när det gäller betyg och bedömning i grundsärskolan.
Inledningsfrågor:
1. Är du utbildad speciallärare med inriktning mot utvecklingsstörning?
2. Hur länge har du arbetat på grundsärskolan?
3. Är det många föräldrar/ vårdnadshavare som begär att eleven ska få ett betyg?
Huvudfrågor:
4. Anser du att det är positivt att elever i grundsärskolan kan få betyg? I så fall varför/ varför inte?
5. Anser/ tror du att statens införande av betyg i grundsärskolan är en kvalitetshöjande/kvalitetssäkrande insats, för skolan som institution?
6. Känns det som att om eleverna kan få betyg så blir kvaliteten på grundsärskolan bättre eller säkrare?
7. Brukar ditt arbetslag diskutera betyg och bedömningsfrågor? T.ex. bedömningsformer, summativt och formativt eller autentisk bedömning.
8. Diskuterar ni elevernas prestationer innan betygsättning?
9. Använder eller har ni använt något speciellt stödmaterial t.ex. från skolverket när ni diskuterar betyg och bedömning?
10. Anser du att ditt arbetslag är ett viktigt forum för frågor som rör betyg och bedömning?
11. Anser du att ni har mycket erfarenhetsutbyte i ert arbetslag när det gäller, betyg och bedömning?
12. Tycker/tror du att det är bra att samarbeta kring betygsfrågor med ditt arbetslag? Varför? Tycker du att det är vissa delar i betyg och bedömning är bra att kunna göra gemensamt?
14. Har ni i arbetslaget ett tydligt uppdrag från rektor att samarbeta med betyg -och bedömningsfrågor?
15. Hur utvärderar ni i arbetslaget betyg och bedömningsfrågor?
16. Anser du att det är viktigt att lärare har kunskap om elevernas olika behov och förutsättningar?
17. Finns det avsatt arbetslagstid att diskutera betyg och bedömningsfrågor?
18. Har arbetslaget bra stöttning av rektor när det gäller att samlas kring betyg och bedömningsfrågor?
19. Har ni i arbetslaget fått eller får fortbildning i betyg och bedömningsfrågor? Skulle du ha velat ha mer fortbildning i betyg och bedömningsarbetet?
20. Anser du att det är viktigt med gemensamma mål i arbetslaget när det gäller betyg och bedömningsfrågor?
21. Anser du att det är viktigt att ha bra laganda/ personkemi när det gäller betyg och bedömning?
22. Vilket av detta skulle du säga är den viktigaste förutsättningen? • Laganda/ personkemi, jobba mot samma mål
• Fortbildning • Erfarenhetsutbyte • Stöd av rektor • Annat
23. Betyg i grundsärskolan betyder inget om en elev vill gå vidare till gymnasiet och universitetet. Hur arbetar du med dessa frågor?
24. Finns ett behov av att diskutera betyg och bedömning i den här målgruppen?
25. Pratar du och eleverna om betyg och bedömning?
26. Anser du att arbetet med betyg och bedömning i arbetslaget, fungerar som stöd när du planerar dina egna lektioner och senare bedömer/ betygsätter resultatet?
27. På vilket sätt underlättar det gemensamma arbetet ditt eget arbete med betyg och bedömning?
28. Är det någonting som du saknar i det kollegiala arbetet kring betyg och bedömning som skulle underlätta för dig?
29. Hur ser du på att bedöma och betygsätta den här målgruppen elever med
utvecklingsstörning? Har det blivit lättare sedan Lgr11 infördes? Lättare eller svårare?
30. Upplever du att eleverna blir stimulerade/motiverade av att få betyg eller att bli bedömda?
31. Hur tänker du kring betyg och bedömning för den här målgruppen?
Tack för din medverkan!