Vidare forskning

Förslag på vidare forskning är att studera uppfattningar kring dokumentation och bedömning i förskoleklassen då denna skolform utgör en bro mellan förskola och skola.

De sedan 1 juli 2019 obligatoriska nationella kartläggningsmaterialen i språklig medvetenhet och matematiskt tänkande ska användas av undervisande pedagog och identifierar elever som visar en antydan att inte nå kunskapskraven i åk 1 och 3 samt bidrar till att synliggöra elever som är i behov av extra anpassningar, särskilt stöd eller särskilda utmaningar. I detta skede ska pedagogen rådgöra med personal som har specialpedagogisk kompetens. Vad får det för effekter på specialpedagogens uppdrag vad gäller innehåll och prioritering när ett större elevunderlag ska rymmas inom tjänsten?

Vidare vore det intressant att fördjupa sig i en granskning av hur de dokument som specialpedagoger upprättar i förskolan skrivs fram då det inte finns något lagstadgat krav på dokumentation och/eller upprättande av handlingsplaner/åtgärdsprogram. Vem kan göras ansvarig för den måluppfyllelse som anges i planen?

8. Referenser

Ahlberg, Ann. (2007). Specialpedagogik – ett kunskapsområde i utveckling I Nilholm, Claes och Björck-Åkesson, Eva. (red.). Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. Stockholm:

Vetenskapsrådet ss. 66–84.

Ahlberg, Ann. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik- att bygga broar.

Stockholm: Liber

Alvestad, Torgeir & Sheridan, Sonja (2015). Preschool teachers' perspectives on planning and documentation in preschool. Early Child Development and Care, 185:3, 377-392.

https://doi.org/10.1080/03004430.2014.929861

Aspelin, Jonas (2013). Var är relationell specialpedagogik? I Aspelin, Jonas (red.).

Relationell specialpedagogik: i teori och praktik. Kristianstad: Kristianstad University Press

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10707

Bergström, Göran & Ekström, Linda (2018). Tre diskursanalytiska inriktningar. I Boréus, Kristina & Bergström, Göran (red.) Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Fjärde [omarbetade och aktualiserade]

upplagan. Lund: Studentlitteratur, ss. 253-304.

Bolander, Eva & Fejes, Andreas (2019). Diskursanalys. I Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) Handbok i kvalitativ analys. Upplaga 3 Stockholm: Liber, ss. 91-115.

Boréus, Kristina (2015). Diskursanalys. I Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.) Handbok i kvalitativa metoder. 2., [utök. och aktualiserade] uppl. Stockholm: Liber, ss.

176-190.

Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 3 Stockholm: Liber Börjesson, Mats & Palmblad, Eva (2007). Introduktion; ”Motsatsen till relativism, detta bör vi aldrig glömma, stavas absolutism”. I Börjesson, Mats & Palmblad, Eva (red.) Diskursanalys i praktiken. 1. Uppl. Malmö: Liber

Elfström, Ingela (2013). Uppföljning och utvärdering för förändring: pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2013

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-95692

Eriksson Barajas, Katarina, Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2013).

Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur

Eriksson-Zetterquist, Ulla & Ahrne, Göran (2015). Intervjuer. I Ahrne, Göran &

Svensson, Peter (red.) Handbok i kvalitativa metoder. 2., [utök. och aktualiserade] uppl.

Stockholm: Liber, ss. 34-54.

Göransson, Kerstin., Lindqvist, Gunilla., Klang, Nina., Magnusson, Gunnlaugur. &

Nilholm, Claes (2015). Speciella yrken? Specialpedagogers och speciallärare arbete och utbildning. Karlstad universitet: Karlstad

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:784444/FULLTEXT01.pdf

Hamilton, Henrik & Hermansson, Karin (red.) (2017). Upptäck små barns lärande [Elektronisk resurs]: Ett utvecklat kunnande i förskolan: Slutrapport från FoU-programmet Små barns lärande. Stockholm: Ifous

http://www.ifous.se/app/uploads/2017/03/201703-Ifous-2017-2-H.pdf Hjerm, Mikael, Lindgren, Simon & Nilsson, Marco (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. 2., [utök. och uppdaterade] uppl. Malmö: Gleerups Johansson, Eva M. (2016). Det motsägelsefulla bedömningsuppdraget: en etnografisk studie om bedömning i förskolekontext. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2016 http://hdl.handle.net/2077/46830

Karlsudd, Peter (2018) Mot snävare normalitet. Bokkapitel under produktion. Lund:

Studentlitteratur

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3.

[rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Lenz Taguchi, Hillevi (2013). Varför pedagogisk dokumentation?: verktyg för lärande och förändring i förskolan och skolan. 2., [rev. och uppdaterade] uppl. Malmö:

Gleerups

Nilfyr, Katarina (2018). Dokumentationssyndromet: en interaktionistisk och socialkritisk studie av förskolans dokumentations- och bedömningspraktik.

Licentiatavhandling Växjö: Linnaeus University, 2018 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-71036

Nilholm, Claes (2016). Dilemmaperspektivet del 2. Uppsala universitet, bloggportalen.

[Blogg]. 22 november.

https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/-/blogs/dilemmaperspektivet-del-2 (Hämtad 2019-09-11).

Palla, Linda (2015). Specialpedagogik i förskola. Förskola tidig intervention – SKOLFORSK. Delstudie 3. Stockholm: Vetenskapsrådet.

https://www.vr.se/5.f1bedda162d16aa53a5bf61.html

Palla, Linda (2016) Åtgärdsprogram i förskolan? Specialpedagogers motstånd och alternativ. Socialmedisinsk tidskrift, 93(2), ss. 190-198.

http://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/1280/1219

Palla, Linda (2018). Individcentrerad prestation och måluppfyllelse i förskolan?: När åtgärdsprogram blir examinerande dokument och verktyg i specialpedagogiska processer. Pedagogisk forskning i Sverige. 23:1–2, s. 89–106

https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/download/1471/1325/

Palmer, Anna (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan: pedagogisk dokumentation. Stockholm: Skolverket

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2808

Patel, Runa & Davidson, Bo (2019). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur

Persson, Bengt (1998). Den motsägelsefulla specialpedagogiken: motiveringar, genomförande och konsekvenser: delrapport från projektet Specialundervisning och dess konsekvenser (SPEKO). Diss. Göteborg: Univ.

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/13581/1/gupea_2077_13581_1.pdf

Persson, Bengt (2019). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Upplaga 4 Stockholm: Liber

Renblad, Karin & Brodin, Jane (2014). Behövs specialpedagoger i förskolan?

[Elektronisk resurs]. Socialmedicinsk Tidskrift. 91:4, 384-390 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-25144

Rosenqvist, Jerry (2007). Landvinningar på väg mot en skola för alla [Elektronisk resurs]. Pedagogisk forskning i Sverige. 12:2, 109–118

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-468

SFS 2011:688. Examensordning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

http://rkrattsdb.gov.se/SFSdoc/11/110688.PDF

SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet

Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2016) Barns lärande - fokus i kvalitetsarbetet. 2: uppl. Stockholm: Liber

SKOLFS 2017:6. Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Måluppfyllelse i förskolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65c87e/1553967244148/pd f3749.pdf

SKOLFS 2018:50. Läroplan för förskolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/regler-och-ansvar/sok-forordningar-och-

foreskrifter-skolfs/svid12_6bfaca41169863e6a6595a/2062829119/api/v1/download/grundforfattnin g/2018:50

Skolinspektionens rapport 2011:10 (2011). Förskolans pedagogiska uppdrag.

Stockholm

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kva litetsgranskningar/2011/forskolan-1/slutrapport-forskolans-pedagogiska-uppdr-2011.pdf Skolinspektionens rapport 2012:7 (2012). Förskola, före skola - lärande och bärande.

Kvalitetsgranskningsrapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget. Stockholm

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kva litetsgranskningar/2012/forskolan-2/kvalgr-forskolan2-slutrapport.pdf

Skolverket (2019). Övergångar inom och mellan skolor och skolformer.

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-

arbetet/overgangar-inom-och-mellan-skolor-och-skolformer#h-Sparablankettersompdffiler [2019-10-10]

Tallberg Broman, Ingegerd (2015). Förskola till stöd för barns utveckling och lärande. I Förskola tidig intervention – SKOLFORSK. Delstudie 1. Stockholm: Vetenskapsrådet.

https://www.vr.se/5.f1bedda162d16aa53a5bf61.html

Tellgren, Britt (2008). Från samhällsmoder till forskarbehörig lärare – kontinuitet och förändring i en lokal förskollärarutbildning.

www.diva-portal.org/smash/get/diva2:136476/FULLTEXT01.p

Utbildningsdepartementet (2017). Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga

stödinsatser (Regeringens proposition 2017/18:195). Stockholm: Regeringskansliet.

https://data.riksdagen.se/fil/B916A029-70CA-43C9-AF87-107EE56CFB78

Vallberg Roth, Ann-Christine (2014). Bedömning i förskolans dokumentationspraktiker – fenomen, begrepp och reglering. Pedagogisk forskning i Sverige, 19(4–5), 403–437.

https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1402/1246

Vallberg Roth, Ann-Christine (2015). Bedömning och dokumentation i förskola. I Förskola tidig intervention – SKOLFORSK. Delstudie 2. Stockholm: Vetenskapsrådet.

https://www.vr.se/5.f1bedda162d16aa53a5bf61.html

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/vi-analyserar-och-utvarderar/alla-publikationer/publikationer/2017-08-29-god-forskningssed.html

Winther Jørgensen, Marianne & Phillips Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur

Virtanen, Malin (2018). Förskolans dokumentations- och bedömningspraktik: en diskursanalys av förskollärares gemensamma tal om dokumentation och bedömning.

Licentiatavhandling: Linnaeus University, 2018

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-74604

von Wright, M. (2002). Det relationella perspektivets utmaning: En personlig betraktelse. I Att arbeta med särskilt stöd: några perspektiv (s. 9–20). Stockholm:

Skolverket.

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-7050

Wreder, Malin. (2007). Ovanliga analyser av vanliga material. Vad diskursteori kan göra med enkäter. I Börjesson, Mats & Palmblad, Eva (red.) Diskursanalys i praktiken.

1. uppl. Malmö: Liber, ss.29-51.

Bilaga 1

Missivbrev Hej!

Vi är två studenter som läser Specialpedagogutbildningen på Linnéuniversitet i Växjö och som nu avser skriva vårt examensarbete. Vi är intresserade av förskolans

bedömningskultur och syftet med arbetet är att undersöka hur förskollärare respektive specialpedagoger verksamma mot förskolan ser på sin och varandras roll gällande observation, dokumentation och bedömning.

Vi har fördjupat oss i aktuell forskning kring ämnet och skulle nu vilja komplettera litteraturen genom att intervjua dig som förskollärare/specialpedagog. Intervjun består av 6 övergripande frågor att prata kring. Vi tar hänsyn till Vetenskapsrådets

forskningsetiska principer. Det innebär att deltagandet är frivilligt och att du när som helst kan avbryta intervjun och därmed ditt deltagande. Deltagandet behandlas konfidentiellt och resultatet kommer enbart att användas i forskningsändamål.

Om du har några frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta oss för mer information.

Med hopp om en givande intervju,

Maja Erlandsson, tel: xxxx-xxxxxx e-post: xxxxxxx@student.lnu.se Christina Gustafsson, xxxx-xxxxxx e-post: xxxxxxx@student.lnu.se

Bilaga 2

Intervjufrågor förskollärare

1. Hur länge har du arbetat som förskollärare?