Vidare forskning

De konsekvenser jag kan se utifrån denna studies resultat är att vi måste reflektera över vad de texter vi skriver ska ha för syfte, och i vilka situationer de ska användas. Det är viktigt att vi vet, vad de verktyg vi använder t ex de kartläggningsmetoder som används i den pedagogiska utredningen har för konsekvenser. Då specialpedagogen gör utredningen bör texten noga förankras i det sammanhang den kommer till så att dessa texter stärker elevens möjligheter i den situation denne befinner sig.

Utifrån detta kanske det inte ska skrivas mer i de pedagogiska utredningarna än vad

motagarna kan ta hand om och att det är viktigt att veta vem motagaren är. Så som situationen ser ut i skolan just nu är mottagaren av den pedagogiska utredningen många olika personer. Det är rektor, personer i elevhälsoteamet, andar pedagoger, vårdnadshavare och elev. Frågan är om en text kan fungera som ett bra verktyg i denna situation. Ett förslag till vidare studier kan vara att undersöka texterna i pedagogiska utredningar för att belysa vilka mottagare som dessa texter riktar sig till och om det finns något dominerande inslag som riktar sig till någon speciell mottagare. Då skulle även mottagarperspektivet av texter om elever i skolan kunna problematiseras.

Litteraturförteckning/Referenser

Adler, Björn (2001): Matematikscreening II. Malmö: Kognitivt Centrum Södra Sverige AB. Adler, Björn (2005): Vad är dyskalkyli? En bok om matematiksvårigheter. Höllviken: NU-förlaget. Adler, Björn (2007): Dyskalkyli och matematik. Malmö: Nationella utbildningsförlaget Sverige. Adler, Björn (2010): Modeller saknas för matematiksvårigheter.

http//www.lararnasnyheter.se/specialpedagogik/2010/05/12/modeller-saknas- matematiksvarigheter.htm [Hämtad 2014-04-30].

Ahlberg, Ann (1995): Barn och matematik. Lund: Studentlitteratur.

Ahlberg, Ann (1999): På spaning efter en skola för alla. IPD-rapporter 1999:08 Specialpedagogiska rapporter Nr 15. Göteborgs universitet  

Ahlberg, Ann (2001): Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.

Ahlberg, Ann, red (2009): Specialpedagogisk forskning. En mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur.

Ahlberg, Ann; Klasson, Jan-Åke & Nordevall, Elisabeth (2002): Reflekterande samtal för pedagogisk utveckling. Lärare och specialpedagog i samverkan om lärande i matematik. Insikt 2002:2 Vetenskapliga rapporter från HLK. Högskolan för lärande och kommunikation. Högskolan i Jönköping.

Alnervik, Karin (2013): ”Men så kan man ju också tänka!” Pedagogisk dokumentation som förändringsverktyg i förskolan. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping, 19.

Andréasson, Ingela (2007): Att skriva en elevplan är en försiktig balansgång.

http://www.skolporten.se/forskning/intervju/att-skriva-en-elevplan-a...htm [Hämtad 2015-01-

22]

Andréasson, Ingela & Asplund Carlsson, Maj (2009): Elevdokumentation: om textpraktiker i skolans värld. Stockholm: Liber

Asp-Onsjö, Lisa (2006): Åtgärdsprogram-dokument eller verktyg? En fallstudie i en kommun. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Asp-Onsjö, Lisa (2008): Åtgärdsprogram i praktiken. Att arbeta med elevdokumentation i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Bell, Judith (2000): Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Berg, Gunnar & Scherp, Hans- Åke, red (2009): Skolutvecklingens många ansikten. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Bergström, Göran & Boréus, Kristina, red (2012): Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur AB.

Börjesson, Mats & Palmblad, Eva, red (2007): Diskursanalys I praktiken. Malmö: Liber. Engström, Arne (2003): Specialpedagogiska frågeställningar i matematik. En introduktion. Örebro: Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.

Engström, Arne & Magne, Olof (2003): Medelsta-matematik – Hur väl behärskar

grundskolans elever lärostoffet enligt Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94? Örebro: Örebro universitet, Pedagogiska institutionen, Forskningskollegiet.

Engström, Arne & Magne, Olof (2008): Medelsta-matematik IV- En empirisk analys av Skolverkets förslag till mål att uppnå i matematik för årskurs 3. Linköping: Linköpings universitet.

Gerrbo, Ingemar (2012): Idén om en skola för alla och specialpedagogisk organisering i praktiken. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Gothenburg studies in educational sciences, 326.

Gersten, Russel; Beckman, Sybilla; Clarke, Benjamin; Foegen, Anne; Marsh, Laurel; Star, Jon R; Witzel, Bradley (2009): Assisting Students Struggling with Mathematics: Response to Intervention (RtI) for Elementary and Middle Schools. Washington, DC: National Center for Education Evaluation an Regional Assistance, Institute of Education Sciences, U.S.

Department of Education. Retrieved from

http://ies.ed.gov/ncee/wwc/publications/practiceguides/.

Grosin, Lennart (2004): Skolklimat, prestation och anpassning i 21 mellan- och högstadieskolor. Forskningsrapport från Pedagogiska institutionen, 71. Stockholms universitet.

Hagström, Eva (2011): Referenshantering i Pedagogik. Örebro.

Hansson, Åse (2011): Ansvar för matematiklärande. Göteborg: Göteborgs universitet. Forskarskolan i utbildningsvetenskap, 12.

Isaksson, Joakim (2009): Spänning mellan normalitet och avvikelse. Om skolans insatser för elever i behov av särskilt stöd. Umeå: Umeå universitet, 64.

Lgr 11. Läroplanen för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Ljungblad, A-L. (2003). Att möta barns olikheter. Åtgärdsprogram och matematik. Varberg: Argument förlag AB.

Lundberg, Ingvar & Sterner, Görel (2009): Dyskalkyli – finns det? Aktuell forskning om svårigheter att förstå och använda tal. Göteborg. Nationellt centrum för matematikutbildning, Göteborgs universitet.

Löwing, Madeleine (2004): Matematikundervisningens konkreta gestaltning. En studie av kommunikationen lärare-elev och matematiklektionens didaktiska ramar. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in Educational sciences, 208.

Magne Holme, Idar & Krohn Solvang, Bernt (1997): Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

Magne, Olof (1998). Att lyckas med matematik i grundskolan. Lund: Studentlitteratur. Magne, Olof (1999). Den nya specialpedagogiken i matematik. Malmö: Lärarhögskolan. Nilholm, Claes (2003). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.

Persson, Bengt (2004): Specialpedagogik och dokumentation i en skola för alla. En fråga om likvärdighet, rättvisa eller rättigheter? Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik,13(2), s 97-113.

Rienecker, Lotte & Stray Jørgensen, Peter (2000): Att skriva en bra uppsats. Malmö: Liber. Räsänen, Pekka (2014): A failure to learn basic mathematical skills- Reasons, consequences and methods of prevention. Föreläsning inom nätverket “Special Needs Education in

Mathematics”. 2014-04-01. SFS: 2010: 800. Skollagen

Sjöberg, Gunnar (2006). Om det inte är dyskalkyli-vad är det då? En multimetodstudie av eleven i matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv. Umeå: Umeå universitet, 7. Skolverket (2003): Kartläggning av åtgärdsprogram och särskilt stöd i grundskolan. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2011a): Kunskapsbedömning i skolan, praxis, begrepp, problem och möjligheter. Stockhom: Skolverket

Skolverket (2011b): Särskilt stöd i grundskolan. En sammanställning av senare års forskning och utvärdering. http://www.skolverket.se

Skolverket (2014): Allmänna råd och kommentarer - Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockhom: Skolverket

Sterner, Görel, Lundberg, Ingvar (2002): Läs-och skrivsvårigheter och lärande i matematik. Göteborg: NCM.

Stenhag, Staffan (2010): Betyget i matematik. Vad ger grundskolans matematikbetyg för information? Uppsala: Acta Universitatis. Upsaliensis Studia Didactica Upsaliensia, 3.  

Vernersson, Inga-Lill (2002): Specialpedagogik i ett inkluderande perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Wiklund, Matilda (2012): Text & Diskursanalys. Föreläsning i specialpedagogprogrammet, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildning- och samhällsvetenskap. 2012-09- 18.

Östergren, Rickard (2013): Mathematical Learning Disability: Cognitive Conditions, Development and Predictions.