Vidare forskning

Mitt intresse för hur digitala verktyg används i undervisningen har under studiens gång intensifierats, vilket har lett till att jag vill vidga omfattningen av studien och undersöka hur det skiljer sig mellan länderna i Skandinavien. Det hade framförallt varit intressant att undersöka hur Norge arbetar med skrivinlärning eftersom den norska forskaren Trageton (2014) är grundaren till ASL (att skriva sig till läsning). Det skulle även vara intressant att undersöka hur mycket fortbildning i digitala verktyg som erbjuds till lärare i de skandina- viska länderna för att jämföra hur lärare får hjälp med den nya tekniken i skolan.

35

Referenser

Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. (1. uppl.) Stock- holm: Liber.

Ahrne, G., & Eriksson-Zetterqvist, U. (2011). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.),

Handbok i kvalitativa metoder (s. 36–56). Malmö: Liber AB.

Apall, A, R., & Bernström, A. (2018). Digitala verktyg och läsförståelse: Hur påverkar

digitala verktyg läsförståelsen i svenskämnet hos elever årskurs 4-6? (Självständigt arbete,

Jönköping University.)

Belshaw, D. (2014). The Essential Elements of Digital Literacies. Hämtad från http://digi- talliteraci.es

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB

Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Eliasson, A. (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.

Elmfeldt, J. (2014). Det heliga svenskämnet: en oåterkallelig reflektion. Erixon P. O. (Red)

Skolämnen i digital förändring – En medieekologisk undersökning. (s. 203–220). Lund:

Studentlitteratur AB.

Ganapathy, M (2016). The Effects of using Multimodal Approaches in Meaning: Making of 21st _{Century Literacy Text Among ESL Students in a Private School in Malaysia. Ad-}

vances in Language and Literacy, 7(2). doi: 10.7575/aiac.alls.v.7n.2p.143

Gärdenfors, P. (2013). Lusten att förstå̊. Stockholm: Natur & kultur.

Holmberg, N. (2016). Effects of online advertising on children ́s visual attention task per-

formance during free and goal-directed internet use: A media psychology approach to children ́s website interaction and advert distraction. (Doktorsavhandling, Lund Univer-

sity, Department of communication and media). Hämtat från http://portal.re- search.lu.se/.../nils_holmberg_thesis.pdf

Hylén, J. (2011). Digitaliseringen av skolan. Lund: Studentlitteratur.

Jedeskog, G. (1998). Datorer, IT och en förändrad skola. Lund: Studentlitteratur. Karlsson, S., & Sandqvist, U. (2014). Den digitala tekniken och den svenska skolan Rums- lig upplösning och försämrad läsförståelse? Geografiska Notiser 72 (2), 65 - 68. http://www.geografitorget.se/gn/nr/2014/bil/2-06.pdf

Kvale, S & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlit- teratur.

36 Liberg, C (2008). Läs och skrivutveckling och ett utökat läraruppdrag. Att erövra världen: dokumentation av konferensen Grundläggande färdigheter i läsning, skrivning och mate- matik 26–27 november 2007. S. 53-68

Löfving, L. (2012). Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen – så skapar vi

en relevant skola utifrån Lgr 11. Stockholm: Liber AB.

Mueller, P, M., & Oppenheimer, D, M. (2014). The Pen Is Mightier Than the Keyboard: Advantages of Longhand Over Laptop Note Taking. Psychological Science, 1-10, doi: 10.1177/0956797614524581

Rasmusson, M. (2014). Det digitala läsandet: Begrepp, processer och resultat. (Doktorsavhandling, Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap).

Soek, S., & DaCosta, B. (2017). Gender Differences in Teens’ Digital Propensity and Per- ceptions and Preferences With Regard to Digital and Printed text. Tech Trends, 61, 171- 178. https://doi.org/10.1007/s11528-016-0134-4

Singer, L.M., & Alexander, P.A. (2017). Reading Across Mediums: Effects of Reading Digital and Print Texts on Comprehension and Calibration. The Journal of Experimental

Education, 85, 155-172. https://doi.org/10.1080/00220973.2016.1143794 . (2010). Ele- vers läs- och skrivutveckling. Sverige, Stockholm: Skolverket

Skolverket. (2016). IT-användning och IT-kompetens i skolan [Elektronisk resus]. (2016). Hämtad 23 april, 2019, från https//www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikat- ioner/svid12_5dfee44715d335a5cdfa2899/55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/tryck- sak/Blob/pdf3617.pdf?k=3617

Skolverket. (2017). Kommentarmaterial till kursplan i svenska. Stockholm, Sverige: Skol- verket

Skolverket. (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm, Sverige: Skolverket.

Stensson, B. (2006). Mellan Raderna. Daidalos AB, Göteborg.

Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (3. uppl.) Lund: Stu- dentlitteratur.

Tallvid, M. (2015). 1:1 I KLASSRUMMET - analyser av en pedagogisk praktik i

förändring (Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Institutionen för tillämpad IT)

Tjernberg, C. (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: En praxisonrienterad

studie med utgångspunkt i skolpraktiken. (Doktorsavhandling, Stockholms universitet,

Specialpedagogiska institutionen).

The World Bank Group (2018) Individuals using the Internet (% of population). Hämtad 12 februari, 2018, från https://data.worldbank.org/indicator/IT.NET.USER.ZS?view=map

37 Trageton, A. (2014). Att skriva sig till läsning – IKT I FÖRSKOLEKLASS OCH SKOLA. (2. uppl.). Stockholm: Liber AB.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsveten-

skaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Voulle, T. (2014) ASL – ett arbetssätt som skapar trygghet och struktur. H. E & W. M.

(Red). Att skriva sig till läsning. (s.53-65). Malmö: Gleerups Utbildning.

Vincent, J. (2006). Children Writing: Multimodality and assessment in the writing class- room. Faculty of Education, University of Melbourne, 40, 51-57. Doi: https://doi.org/10.1111/j.1467-9345.2006.00426.x

Westlund, B. (2009). Att undervisa i läsförståelse. Natur & Kultur.

Åkerfeldt. A. (2014). Didaktisk design med digitala resurser: en studie av kunskapsrepre-

sentationer i en digitaliserad skola. (Doktorsavhandling, Stockholm universitet, Institut-

1

Bilaga 1

Intervjuguide

1. Vilken årskurs undervisar du? 2. Vad undervisar du i för ämnen? 3. Hur länge har du arbetat som lärare? 4. Varför valde du läraryrket?

5. Hur ser du på arbete med digitala verktyg i undervisningen? 6. Vilka digitala verktyg använder du dig av i undervisningen? 7. Hur arbetar du med digitala verktyg mot läsförståelse? 8. Hur arbetar du med digitala verktyg i skrivinlärning?

9. Vilka fördelar ser du med arbete med digitala verktyg i läsförståelse och skrivin- lärning?

10. Ser du några orosmoment i arbete med digitala verktyg i läsförståelse och skrivin- lärning?

11. När du planerar upp lektioner i läsförståelse och skrivinlärning brukar du planera in moment där du ska använda dig av digitala verktyg och vilka digitala verktyg använder du?

12. Har du använd dig av metoden att skriva sig till läsning (ASL)? 13. Är det något du vill tillägga som du inte fått sagt?

Följdfrågor för mer fördjupning:

Kan jag få något exempel? Varför tror du det? Varför tror du inte det? Kan du utveckla svaret? Har du erfarenheter av det/detta? Hur kommer det sig? Hur kommer det sig inte? Menar du detta? Finns det några fördelar/nackdelar?

2

Bilaga 2

Hej!

Jag heter Arne Rasmus Apall Dybvik och studerar grundskolelärar-utbildningen på Jönkö- ping University. Jag arbetar just nu med ett forskningsprojekt där jag är intresserad av hur digitala verktyg blir använda i det ämnet Svenska, mer specifikt inom läsförståelse och skrivinlärning och vilka fördelar/nackdelar yrkesverksamma lärare ser/upplever. Jag vill också se vilka orosmoment ni som lärare upplever. Exempelvis att eleverna inte gör det de ska när de arbetar med digitala verktyg och leker på sociala medier liksom YouTube. Jag har under vårterminen 2018 gjort en litteraturstudie där jag undersökte vilka fördelar och nackdelar som finns med digital och traditionell läsning. Därför vill jag fördjupa mig ge- nom att få kunskaper genom intervjuer med svensklärare i årskurs 4–6.

Jag hade varit tacksam om du vill delta på mitt forskningsprojekt om användningen av digitala verktyg i läsförståelse och skrivinlärning. Din delaktighet kommer vara genom en intervju där jag följer en intervjuguide och hela samtalet kommer spelas in med hjälp av en mobil. Naturligtvis kommer du som deltar vara anonym och ingen vidare information om dig kommer användas om du skulle delta. Det inspelade data kommer vara oåtkomlig med personer utan behörighet och kommer enbart användas för forskning.

Deltagandet är frivilligt och du har rätt att avbryta ditt deltagande när som helst och utan att ange någon anledning.

Om du har frågor om projektet: Användning av digitala verktyg i läsförståelse och skrivin- lärning, hör gärna av dig till mig.

Hälsningar Arne Rasmus Kontaktuppgifter

Arne Rasmus Apall Dybvik Mail: Dyar1400@student.ju.se

Mobil: 004748257587

Genom att skriva under här nedanför intygar du att du tagit del av informationen.

Kan du tänka dig att delta i studien?

1. Ja, jag har tagit del av ovanstående information och accepterar att delta i studien. 2. Nej, jag har tagit del av ovanstående information och vill inte delta i studien.

Namn: Namnförtydligande:

______________________________________ ______________________________ Din e-mejl: ________________________________________________