7. Diskussion
7.5 Vidare forskning
Denna studie visar att det hos informanterna fanns behov av stöd i samband med samt efter en placering avbryts, men att detta stöd helt uteblivit från socialtjänsten. Detta resultat, tillsammans med tidigare forskning, skulle kunna vara en indikation på att det ser likadant ut i många kommuner i Sverige och att detta behöver utforskas vidare.
I samband med att vi sökte informanter till studien fick vi tre telefonsamtal från personer som själva hade varit familjehemsplacerade och gärna ville berätta sin historia: “Jag fick liksom
inte vara ledsen för att jag inte fick träffa [familjehemsföräldrarna] igen. Jag skulle bara vara jävligt glad att jag fick vara hemma hos mamma igen.”. En av personerna som ringde verkade
må mycket dåligt och fick tips om lämpliga instanser i hemkommunen att vända sig till för att få adekvat hjälp. Dessa till oss inkommande telefonsamtal kan tyda på att det även behövs vidare forskning om hur placerade barn påverkas av att, ibland mot sin vilja, flytta från sitt familjehem.
i
Referenser
Adams, R. (2008). Empowerment, participation and social work. (4e uppl.). Hampshire: Palgrave Macmillan.
Andersson, G., & Sallnäs, M. (2019). Social barnavård och barns utsatthet. I G. Andersson, I. Höjer, M. Sallnäs & Y. Sjöblom (Red.), När samhället träder in. Barn, föräldrar och
social barnavård. (s. 25-44) Lund: Studentlitteratur.
Andresen, A., Garðardóttir, Ó., Janfelt, M., Lindgren, C., Markkola, P., & Söderlind, I. (2011). Barnen och välfärdspolitiken. Nordiska barndomar 1900-2000. Stockholm: Dialogos Förlag.
Antonovsky, A. (1996). The salutogenic model as a theory to guide health promotion. Health
Promotion International, 11(1), 11-18. doi: 10.1093/heapro/11.1.11
Barnavårdslagen. (u.å). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2019-11-14 från https://www.ne.se Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2:a uppl.) Malmö: Liber AB.
Dahlberg, L., & McCaig, C. (2010). Practical Research and Evaluation. A Start-to-Finish Guide for Practitioners. London: Sage.
Dalen, M. (2015). Intervju som metod. (2a uppl.). Malmö: Gleerups. Gatekeeper. (u.å). I Nationalencyklopedin.
Hämtad 2019-11-26 från https://www.ne.s
Gribble, K. (2016). Promoting attachment in foster parents: what we can learn from the experience of parents of premature infants. Adoption & Fostering, 40(2), 113-127. doi: 10.1177/0308575916643923
Grönwall, L. & Holgersson, L. (2004). Socialtjänsten. Handboken om SoL, LVU och LVM. Stockholm: Gothia AB.
Hallgren, E. (2019, 22 april). Familjehemmen lämnas åt sitt öde. Göteborgs-Posten [GP]. Hämtad 2019-11-0 från http://www.gp.se
Hammarlund, C-O. 2012. Bearbetande samtal. Krisstöd, avlastningssamtal, stress- och konflikthantering. (2:a uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.
Hebert, A., Kulkin, S. H., & McLean, M. (2013). Grief and foster parents: How do foster parents feel when a foster child leaves their home? Adoption & Fostering, 37(3), 253–267. doi: 10.1177/0308575913501615
Hupcey, J.E. (1998). Clarifying the social support theory-research linkage. Journal of
ii Höjer, I. (2019). Vård i familjehem. I G. Andersson, I. Höjer, M. Sallnäs & Y. Sjöblom
(Red.), När samhället träder in. Barn, föräldrar och social barnavård. (s. 277-301) Lund: Studentlitteratur.
Khoo, E., & Skoog, V. (2013). The road to placement breakdown: Foster parents’ experiences of the events surrounding the unexpected ending of a child’s placement in their care.
Qualitative Social Work, 13(2), 255-269. doi: 10.1177/1473325012474017
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3e uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (SFS 1990:52). Hämtad från riksdagens webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/lag-199052-med-sarskilda-bestammelser-om-vard_sfs-1990-52 Lag om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande friheterna (SFS 1994:1219). Hämtad från riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag- 19941219-om-den-europeiska-konventionen_sfs-1994-1219
Lee, E.H. & Cho, J. (2019). Social Media Use and Well-Being in People with Physical
Disabilities: Influence of SNS and Online Community Uses on Social Support, Depression, and Psychological Disposition. Health Communication, 34:9, 1043-1052, doi:
10.1080/10410236.2018.1455138
Lindén, G. (u.å). Fosterbarn. I Nationalencyklopedin. Hämtad 2019-10-25 från https://www.ne.se
Lundsbye, M., Sandell, G., Ferm, R., Währborg, P., Petitt, B., Fälth, T. & Holmberg, B. (2000). Familjeterapins grunder - ett interaktionistiskt perspektiv. Stockholm: Natur & Kultur.
Lynes, D., & Sitoe, A. (2019). Disenfranchised grief: the emotional impact experienced by foster carers on the cessation of a placement. Adoption & Fostering, 43(1), 22-34. doi: 10.1177/0308575918823433
Pettersson, U. (2011). Från fattigvård till socialtjänst. Om socialt arbete och
utomparlamentarisk aktivitet. Lund: Studentlitteratur AB
Pipping, L. (2011). Familjehemsboken - frågor, fakta och personliga berättelser. Stockholm: Gothia Förlag AB
iii Powell, M. A., & Smith, A. B. (2009). Children’s Participation Rights in Research.
Childhood, 16(1), 124–141. doi: 10.1177/0907568208101694
Riggs, D. W., & Willsmore, S. (2012). Experiences of disenfranchised grief arising from the unplanned termination of a foster placement: an exploratory South Australian study.
Adoption & Fostering, 36(2), 57-66. doi: 10.1177/030857591203600206
Sallnas, M., Vinnerljung, B., & Westermark Kyhle, P. (2004). Breakdown of teenage placements in Swedish foster and residential care. Child and Family Social Work, 9(2), 141–152. doi: 10.1111/j.1365-2206.2004.00309.x
Socialstyrelsen. (2013). Barn och unga i familjehem och HVB. Handbok om socialnämndens
ansvar och uppgifter. (Artikelnummer 2013-1-1). Hämtad från Socialstyrelsen webbplats:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/handbocker/2013-1-1.pdf
Socialstyrelsen. (2019). Statistik om socialtjänstinsatser till barn och unga 2018. (Artikelnummer 2019-8-6261). Hämtad från Socialstyrelsens webbplats: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/statistik/2019-8-6261.pdf
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende (SOSFS 2012:11).
Hämtad från Socialstyrelsens webbplats:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/foreskrifter-och-allmanna-rad/2012-6-56.pdf Socialtjänstförordning (SFS 2001:937). Hämtad från Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/socialtjanstforordning-2001937_sfs-2001-937 Socialtjänstlag (SFS 2001:453). Hämtad från Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
Utredningen om tvångsvård för barn och unga. (2014). Boende utanför det egna hemmet -
placeringsformer för barn och unga: Delbetänkande. (SUO 2014:3). Stockholm: Fritzes
iv
Bilaga 1
Blankett för etisk egengranskning av studentprojekt som involverar människor
Projekttitel: När banden klipps - Familjehemsföräldrars upplevelse och önskemål av stöd från socialtjänsten när en längre placering upphör.
Studenter: Monia Sundgren & Monica Andersson Handledare: Irving Palm
v
Bilaga 2
Intervjuguide Bakgrundsfrågor:Hur länge har du varit familjehem?
Vilken kommuns socialtjänst hade ni handläggare hos? Hur kom det sig att du/ni ville bli familjehem från början? Hur många placeringar har du haft?
Är du familjehem idag? Varför/varför inte?
Tänk på en långvarig placering som du har haft, (mer än 2 år) som har avbrutits eller avslutats.
Tema: stöd i samband med att placeringen upph
ör
Vem tog initiativet till att avsluta placeringen du tänker på?
Kände du att du var i behov av någon form av stöd i samband med att placeringen upphörde? Upplever du att du fick något stöd från socialtjänsten i samband med att/när barnet flyttade? Hur såg stödet ut?/ vad bestod stödet av?
Var stödet utformat efter era behov?
Hur skulle du önska att stödet såg ut?/ vilken sorts stöd skulle ha varit bra för din familj?
Tema: stöd efter avslutad placering (eftervård)
Kände du att du var i behov av någon form av stöd när uppdraget var avslutat och barnet hade flyttat?
Upplever du att du fick något stöd från socialtjänsten efter att barnet hade flyttat? Hur såg stödet ut?/ vad bestod stödet av?
Var stödet utformat efter era behov?
Hur skulle du önska att stödet såg ut?/ vilken sorts stöd skulle ha varit bra för din familj?
vi Finns det något annat som socialtjänsten skulle kunna göra bättre för att underlätta för
familjehem i samband med och/ eller efter en avslutad placering?
Vilket/vilka råd skulle du vilja ge till andra människor som funderar på att bli familjehem? Nästa år blir barnkonventionen lag. Har du koll på vad det innebär?
Om ja, hur tror du att det kommer påverka konceptet familjehem?
Har du någon annan synpunkt, tanke eller åsikt som du vill att vi tar med oss innan vi avslutar?
vii
Bilaga 3
Informationsbrev
Information om att medverka i studie om familjehemsföräldrars
upplevelse av stöd i samband med uppsagt uppdrag av kommunen
.Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning.
Hej!
Just nu skriver vi som två socionomstudenter examensarbete vid Högskolan Dalarna och har valt att vända vi oss till dig under rekryteringen av informanter till vår studie. Vårt syfte med studien är att undersöka hur familjehemsföräldrar upplever stödet från Socialtjänsten när placeringen av barnet har upphört och barnet flyttat. Vi är även intresserade av att veta vad du som familjehemsförälder önskar för stöd från Socialtjänsten i sådana situationer. Forskning visar att majoriteten av familjehemsföräldrar sörjer de barn som de haft placerade hos sig och som förr eller senare av olika anledningar flyttat vidare. Däremot finns det knappt någon forskning som tar upp frågan om det funnits behov av stöd för dessa familjehem efter separationen från barnet, vilket stöd som funnits att tillgå från de ansvariga aktörerna, eller hur familjehemmen hade önskat att stödet skulle ha sett ut. Vi tycker att detta är ett problem som behöver lyftas och hoppas att du som familjehemsförälder vill dela med dig av dina erfarenheter till oss.
Vi kommer att genomföra fem stycken intervjuer med familjehemsföräldrar som har haft ett (eller flera) barn placerat hos sig i minst ett år, och som sedan flyttat utan att familjehemmet själva begärt det. Under intervjun kommer vi ställa frågor kring hur eventuella stödinsatser har sett ut, eller vid uteblivna insatser; vilket stöd som hade önskats. Intervjuerna beräknas ta ca 30-50 minuter och kommer att spelas in.
Följande inkluderingskriterier bör uppfyllas för att kunna medverka i studien:
• Du ska ha haft en placering som varat i minst ett år och som sedan avslutats utan att du själv begärt det.
Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering. Om du anser att vi ställer frågor som är känsliga för dig så kan du välja att inte besvara dem. Ditt namn och andra känsliga uppgifter kommer att anonymiseras, och du har rätt att ta del av det material som gäller dig och självklart senare det färdiga examensarbetet i sin helhet.
viii Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Högskolan Dalarna under januari 2020. Det inhämtade intervjumaterialet såsom inspelningar och transkriberingar kommer att förstöras när examensarbetet är godkänt.
Intervjun kommer att ske efter dina önskemål om tid och plats. Har du frågor hör gärna av dig! Ytterligare upplysningar lämnas av nedanstående ansvariga.
Falun, 2019-11-11
Student Monia Sundgren Student Monica Andersson
h15mosun@du.se h14monia@du.se
076-1486105 073-9603266
--- ---
Handledare Irving Palm irving.palm@soc.uu.se