Studien kan komma att hjälpa andra skolor att få en bredare inblick i vad psykisk ohälsa är. De kan få syn på vad de eventuellt kan behöva lägga mer fokus på för att lyfta psykisk ohälsa hos eleverna redan i tidigare ålder. Samtliga fritidslärare som medverkade i studien upplevde att det var sociala svårigheter som oftast var anledningen till att eleverna hamnade i psykisk ohälsa. Det kunde vara att eleverna själva inte kunde sätta ord på vad de känner eller att det var hemmaförhållanden som påverkade dem negativt. Fritidslärarna upplevde att de ibland saknade kunskap för att kunna se dessa tecken hos eleverna i skolan och på fritidshemmet. Detta anser vi är ett intressant område för vidare forskning. Hur kan skolans ledning och stödfunktioner arbeta med att ge sin personal ökade kunskaper för att upptäcka de elever som ligger i riskzonen. Här skulle man kunna göra en undersökning ur rektors och kurators aspekt. Vad det är som fungerar och lyfta fram och belysa framgångsfaktorer men även ta upp utvecklingsområden hos dem båda. Hur ska rektorn och kuratorn arbeta för att på bästa sätt ge fritidslärarna ökade kunskaper för att upptäcka elever som är i riskzonen.
Det vore intressant att göra en jämförande studie mellan skolor som anser att de arbetar medvetet med att främja psykisk hälsa och skolor som anser att de inte arbetar medvetet med psykisk hälsa/psykisk ohälsa. Genom att leta efter likheter och skillnader i elevernas arbetsmiljö skulle man kunna undersöka om arbetsmiljön har en avgörande roll i hur de mår och även om det påverkar deras prestationer i skolan. Denna studie
fokuserar på fritidslärarens upplevelser kring arbetet med elever i psykisk ohälsa, skolans stödfunktioner och deras upplevelser kring det förebyggande arbetet. Det hade även varit intressant att göra en studie där fokus istället ligger på elevernas upplevelser kring psykisk ohälsa, vilken påverkan skolan har och hur de själva upplever att de mår.
32
7 Referenslista
Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2011). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I Ahrne, Göran & Svensson, Peter (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. 1. Uppl. Malmö: Liber
Alexanderson, Karin & Näsman, Elisabet (2017). Barns upplevelser när föräldrars missbruk upphört: “Alltså det är svårt att må bra igen”. Nordic Studies on Alcohol and
Drugs, Vol. 34(5), s. 400–414. Hämtad 10 April 2019, från
https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/1455072517732277
Björndal, Cato R. P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och
utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber.
Bremberg, Sven (2004). Elevhälsa: teori och praktik. 2., [helt omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Bris rapport (2017). Barns psykiska ohälsa - Det är dags att bryta trenden. Stockholm: Bris rapport. Hämtad 8 april 2019, från http://www.sfbup.se/wp-
content/uploads/2017/03/bris-rapport-2017_1.pdf
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber Eriksson-Zetterquist, Ulla & Ahrne, Göran (2011). Intervjuer. I Ahrne, Göran & Svensson, Peter (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. 1. Uppl. Malmö: Liber FN:s konvention om barns rättigheter. UNICEF. Hämtat 9 april 2019, från https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#short
Folkhälsomyndigheten (2018). Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och
unga i Sverige? Utvecklingen under perioden 1985 – 2014. Hämtad 16 maj 2019, från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/628f1bfc932b474f9503cc6f8e29fd4 5/varfor-psykiska-ohalsan-okat-barn-unga-18023-2-webb-rapport.pdf
Gelander, Lars (2011). Kvalitetssäkrad elevhälsa kan förebygga utslagning av unga.
Läkartidningen.se nr:9. Hämtad 10 april 2019, från
http://www.lakartidningen.se/OldWebArticlePdf/1/16055/LKT1109s460_461.pdf Hindberg, Barbro (2012). FÖREBYGGANDE ARBETE, TIDIGA INSATSER OCH SAMVERKAN... kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. Stockholm.
Hillman, Olle (2010). Skolhälsovård: introduktion och praktisk vägledning. 2., uppdaterade och utök. uppl. Stockholm: Gothia.
Hylander, Ingrid & Guvå, Gunilla (2017). Elevhälsa som främjar lärande: om
33
Kivimäki, Anja (2019). Skola som arena för psykisk hälsa. Hämtad 15 april 2019, från https://www.skolansomarena.com/
Partanen, Petri (2012). Att utveckla elevhälsa. 1. uppl. Östersund: Skolutvecklarna Sverige.
Petersen, Solveig (2012). Aktuella Hälsoproblem bland skolbarn i Sverige. I Clausson, E.K. & Morberg, S. (Red.), Skolsköterskans hälsofrämjande arbete. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Rennstam, Jens & Wästerfors, David (2011). Att analysera kvalitativt material. I Ahrne, Göran & Svensson, Peter (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. 1. Uppl. Malmö: Liber Skolinspektionen (2014). Kunskapsöversikt för kvalitetsgranskning av elevhälsans
arbete. Hämtad 8 april 2019, från
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kva litetsgranskningar/2015/studieavbrott/kunskapsoversikt-elevhalsans-arbete.pdf
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011
(rev. 2017). Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2012). Skolverkets PM om Elevhälsa – tydligare krav. Hämtad 12 april 2019, från
https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/elevhalsa
Skolverket (2014). Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda: hur skolan kan arbeta mot
trakasserier och kränkningar. Hämtad 6 maj 2019, från
https://www.skolverket.se/getFile?file=3375
Skolverket (2018). Leda elevhälsan i skolan. Hämtad 16 april 2019, från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/systematiskt- kvalitetsarbete-i-skola-och-forskola/leda-elevhalsan-i-skolan
Skolverket (2019). Skolans ansvar för barn som far illa. Hämtad 22 april 2019, från https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i- arbetet/skolans-ansvar-for-barn-som-far-illa
Socialstyrelsen (2017). Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna. Hämtad 8 april 2019, från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20785/2017-12-29.pdf Specialpedagogiska Skolmyndigheten (2016). Att främst arbeta förebyggande och
hälsofrämjande. Hämtad 4 april 2019, från
34
Stukat, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap (rev. 2011). Lund: Studentlitteratur.
Sverige (2018). Skollagen (2010:800): med lagen om införande av skollagen (2010:801). Nionde upplagan Stockholm: Norstedts juridik
Törnsén, Monika (2014). Rektor, elevhälsan och elevers lärande och utveckling. Stockholm: Skolverket. Hämtad 16 maj 2019, från
Bilaga 1
Hej!
Vi är två studenter som läser till grundlärare med inriktning mot arbete i
fritidshem vid Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University. Vi är nu inne på vår sista termin i skolan och ska precis skriva vårt examensarbete. Syftet med studien är att undersöka vilka upplevelser lärare i fritidshem har gällande arbete med elever i psykisk ohälsa. Studien syftar också till att undersöka vilka upplevelser lärare i fritidshem har av eventuella stödfunktioner och förebyggande arbete kring elever i psykisk ohälsa.
För att vi ska kunna genomföra våran studie kommer vi behöver din hjälp!
Vi hoppas nu att du som är verksam lärare i fritidshem skulle vilja ta dig tid att medverka i en intervju med oss. Du kommer få svara på en del frågor om dina upplevelser
kring arbetet med elever i psykisk ohälsa.
Hoppas du tycker detta låter intressant och att du vill delta i vår undersökning! All information som samlas in kommer att avidentifieras vilket garanterar att du inte kommer att bli identifierad. Dessutom kommer all information som samlas in förvaras på ett säkert sätt som förhindrar att det inte hamnar i fel händer eller hos
obehöriga. Resultatet av dina svar kommer endast att användas till studien i examensarbetet.
Du har full rätt att avbryta ditt deltagande när du vill och i och med det ta tillbaka ditt samtycke när som helst och av vilken orsak som helst. Tack på förhand!
Jag godkänner mitt deltagande:
Datum:___________________________ Signatur:__________________________ Vid eventuella frågor kan du kontakta: Isabell: bris1289@studuent.ju.se
Handledare: Ann Arvidsson ann.arvidsson@lesmo.se
Med vänlig hälsning,
Bilaga 2 Intervjufrågor
Syftet med studien är att undersöka vilka upplevelser lärare i fritidshem har gällande arbete med elever i psykisk ohälsa. Studien syftar också till att undersöka vilka
upplevelser lärare i fritidshem har av eventuella stödfunktioner och förebyggande arbete kring elever i psykisk ohälsa.
Frågeställningar:
• Hur beskriver lärare i fritidshem sina upplevelser av arbete med elever i psykisk ohälsa?
• Hur beskriver lärare i fritidshem sina upplevelser av eventuella stödfunktioner? • Hur beskriver lärare i fritidshem sina upplevelser kring det förebyggande arbetet
med elever i psykisk ohälsa?
Inledande frågor:
Vad heter du och hur gammal är du? Vilken utbildning har du?
Hur länge har du arbetat som fritidslärare?
Hur många inskrivna elever har ni i fritidshemmet?
Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar
• Hur definierar du psykisk ohälsa?
• Vad har du för upplevelser kring elever i psykisk ohälsa?
• Vilka upplevelser har du av arbetet kring elever i psykisk ohälsa?
Upplevelser av stödfunktioner
• Vad har du för upplevelse av olika stödfunktioner?
• Berätta om de stödfunktioner som du upplever att ni har tillgång till i arbetet med elever i psykisk ohälsa?
• Hur upplever du samarbetet med elevhälsan så som tex kurator, psykolog, rektor m.fl.?
Förebyggande arbete
• Hur upplever du att ni arbetar förebyggande för att motverka psykisk ohälsa? • Hur upplever du din insats i det förebyggande arbetet på fritidshemmet?