Om vi hade gått vidare med denna undersökningstudie hade vi velat se en annan metod som
komplement till intervjuer som vi använde nu, till exempel observationer. Att observera hade gett oss möjligheter till att själva få se med egna ögon hur vi själva skulle ha uppfattat förskollärarnas situation om vi hade sett det på ett annat sätt än vad de berättat för oss i intervjuerna i relation till det
förskollärarna uttrycker i intervjuerna. Det hade varit intressant att se hur arbetet med en stor
barngrupp går till. Att observera hade dessutom gett oss möjligheten till att se om det skiljde sig något från stor eller små barnavdelningar, om det är lättare att arbeta med en stor barngrupp med äldre barn eller yngre. I denna studie har vi bara valt att intervjua förskollärare på förskolorna och hur de upplever deras situation på deras avdelning, en upplevelse som inte behöver stämma överens med hur resterande pedagoger känner. Vi hade därmed i en ny studie även kunnat intervjua barnskötare på samma förskola där vi intervjuade förskollärarna för att se om åsikterna hade varit annorlunda eller liknande. Ett tillägg som hade kunnat göra studien mer trovärdig. För att ta en frågeställning vidare vad gällande läroplanens intentioner, hade vi kunnat gå närmare inpå läroplanen genom att ta reda på hur de tycker denna riktlinje är uppbyggd, finns det något där som fattas eller som borde finnas med?
En ny frågeställning kunde därmed sett ut som såhär; “Finns det några riktlinjer i läroplanen som ni som förskollärare skulle vilja ändra på för att lättare kunna utföra ert pedagogiska arbete?”
30
Referenser
Back, Christina & Berterö, Carina (2015). Interpretativ fenomenologisk analys. I Fejes. A & Thornberg, R. (red.) Handbok i kvalitativ analys. 2.uppl. Stockholm: Liber, ss. 148-161.
Bouvin, Emma (2015-11-03). Journalist; “Stor brist när lärare flyr förskolorna”. Tillgänglig: <
http://www.dn.se/ >. Sökväg: stor brist när lärare flyr förskolorna. [2015-11-09].
Brodin, Jane & Renblad, Karin (2014). Reflections on the Revised National Curriculum for Preschool in Sweden – interviews with the heads. Early Child Development and Care, 184(2) ss. 306-321.
De Schipper, Elles, Riksen-Walraven, Marianne & Geurts, Sabine (2006). Effects of Child–Caregiver Ratio on the Interactions Between Caregivers and Children in Child-Care Centers: An Experimental Study. Child Development, 77(4) ss. 861-874.
Eriksson, Annika (2014). Förutsättningar blir till erbjudanden; Belyst genom utformning och genomförande av förskolans temainriktade arbetssätt. Lic.-avh. Umeå: Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå Universitet.
Eriksson Barajas, Katarina, Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur & Kultur.
Eriksson-Zetterquist, Ulla & Ahrne, Göran (2011). Intervjuer. I Ahrne, G & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, ss. 36-57.
Eriksson-Zetterquist, Ulla & Ahrne, Göran (2015). Intervjuer. I Ahrne, G & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. 2. uppl. Stockholm: Liber, ss. 34-54.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Fejes. A & Thornberg, R. (red.) Handbok i kvalitativ analys. 2.uppl. Stockholm: Liber, ss. 16-43.
Elfström, Ingela (2013). Uppföljning och utvärdering för förändring - pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Diss. Stockholm: Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.
Linde, Göran (2006). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. Lund: Studentlitteratur.
Löfdahl, Annica (2014). God forskningssed - regelverk och etiska förhållningssätt. I Löfdahl, A, Franzén, K &
Hjalmarsson, M. (red.) Förskollärarens metod- och vetenskapsteori. Stockholm: Liber, ss. 32-43.
Löfgren, Håkan (2014). Lärarberättelser från förskolan. I Löfdahl, A, Franzén, K & Hjalmarsson, M. (red.) Förskollärarens metod- och vetenskapsteori. Stockholm: Liber, ss. 144-156.
Pramling Samuelsson, Ingrid, Williams, Pia & Sheridan, Sonja (2015). Stora barngrupper i förskolan relaterat till läroplanens intentioner. Tidsskrift för nordisk barnehageforskning, 9(7) ss. 1-14.
31
Vallberg Roth, Ann-Christine (2011). De yngre barnens läroplanshistoria. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed (Rapportserie 1:2011). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Öberg, Peter (2015). Livshistorieintervjuer. I Ahrne, G & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. 2 uppl. Stockholm: Liber, ss. 55-67.
32
Bilagor
Bilaga 1. Intervjufrågor
1. Berätta hur era avdelningar är uppbyggda. Hur många barn är det på varje avdelning? Hur många förskollärare? Hur stora ytor har ni att röra er på?
2. På vilka sätt tycker ni att storleken på barngruppen påverkar er dagliga verksamhet? När? Var?
Om Ja: Hur arbetar ni för att trots detta genomföra verksamheten?
3. Vilka samband ser ni i ert genomförande av pedagogiskt arbete i relation till barngruppens storlek?
4. Vad känner ni är den största svårigheten respektive möjligheten med stora barngrupper?
5. Vad känner ni är den största svårigheten respektive möjligheten med små barngrupper?
6. Finns det något specifikt i läroplanen som hamnar i skymundan på grund av barngruppens storlek?
7. Om du fick chansen att bestämma hur skulle en lämplig barngrupp se ut enligt dig?
När passar det bäst med liten respektive stor barngrupp?
Vad är en liten respektive stor barngrupp för dig?
Bilaga 2. Etik brevet
Hej XXX på XXX Förskola!
Vi är studenter på Barn- och Ungdomsvetenskapliga Institutionen, avdelningen för
förskollärarutbildning och förskoleforskning vid Stockholms universitet. Inom ramen för vår sista och avslutande kurs på förskollärarutbildningen ska vi skriva ett examensarbete. Vår studie kommer handla om förskollärares syn på betydelsen av barngruppernas storlek för genomförandet av ett pedagogiskt arbete som går i linje med läroplanen.
För att samla in material till arbetet skulle vi vilja komma till förskolan under tiden vecka 48-49. Vid dessa tillfällen vill vi intervjua förskollärare enskilt med hjälp av främst ljudupptagningar men även anteckningar som komplettering. Varje intervju beräknas ta cirka 30 minuter.
Ett självständigt arbete är reglerat av regler om tystnadsplikt, personuppgiftslagen (1998:204) samt Vetenskapsrådets skrift om God Forskningssed. Detta innebär exempelvis att personalens och förskolans identitet inte får avslöjas och att fullständig anonymitet gäller. Allt insamlat material kommer därmed att avidentifieras och inga listor/register över personuppgifter kommer att upprättas.
Det dokumenterade materialet får endast användas för vår egen bearbetning och analys samt
sammanställas i en uppsats. Materialet kommer att förstöras efter att uppsatsen är godkänd. Uppsatsen kommer att publiceras digitalt.
Med detta brev vill vi be om ert medgivande för ert medverkande i studien. All medverkan är frivillig och kan när som helst avbrytas. Samtycker ni till studien så skriver ni under bifogad blankett.
Önskar ni ytterligare information är ni välkomna att kontakta oss studenter eller vår handledare vid Stockholms universitet.
Vänliga hälsningar Isabelle Färje & Sarah Lejonsol Studenternas namn: Isabelle Färje/Sarah Lejonsol Tele: 0704154761 / 0704252673
Mailadress: isabelle.farje@gmail.com / lejonsol_89_@hotmail.com
Handledarens namn: Anna Palmer Stockholms Universitet
Barn och Ungdomsvetenskapliga Institutionen 106 91 Stockholm
Telefon: 08-1207 6234
Mailadress: anna.palmer@buv.su.se
Förskolans namn:
Förfrågan om samtycke till medverkan i studie. Återlämnas ifylld till förskollärare...innan den………
Om du/ni inte samtycker till medverkan är det bara att bortse från detta brev.
Ja, jag samtycker till medverkan i studien.
Förskollärarens namn
………
……….
……….
Förskolechefens namn
………
………
……….