Det svenska humanitära biståndsarbetet är omfattande och det finns flera olika outforskade områden som säkerligen behöver forskas. Jag har också insett att forskningsarbeten och andra
förbättringsarbeten som berör barnperspektiv eller barns rättigheter i de humanitära biståndsinsatserna är bristfälliga och behöver utforskas och utvecklas.
Det finns också många frågor och funderingar som har dykt upp under uppsatsens gång. Frågor som behöver besvaras eller utforskas med hjälp andra typer av forskningsstudier. Enligt metoden grundad teori kan den utarbetade teorin modifieras utifrån nytillkommen data samt om verkligheten ändras. I denna studie innebär förändring i verkligheten exempelvis ett regeringsskifte som resulterar i
samhällsförändring samt förändring i biståndsarbetet. Detta i samband med de förändringar som sker i den humanitära krissituationen gör det högst relevant att utföra denna studie för nytt resultat eller förstärkning av den existerande förklaringsmodellen. Det gäller att skaffa sig ny data om
forskningsområdet. Enligt grundad teori kallas kriterier om att modifiera teorin för
modifierbarhetskriteriet och det anses vara stödjande för metoden eftersom den framtagna teorin eller modellen anpassar sig efter verkligheten (Hartman, 2001, s 55).
En annan anledning till valet av grundad teori var att jag i ett tidigt skede märkte att de humanitära insatserna skilde sig åt beroende på insatsens form och inslag, vilka som är givarna och mottagarna och så vidare. Min undersökning och det datamaterial som samlats in skulle inte kunna ge allmänna förklaringar om till exempelvis hur barnperspektivet realiseras i de svenska humanitära
biståndsinsatserna i allmänhet.
Andra kan fördjupa sig ytterligare i studien genom att samla data på plats, alltså på fältet där den humanitära krissituationen äger rum. Detta kan då jämföras med det data som samlats in via
intervjupersonerna för att kontrollera om de överensstämmer med det arbete som utförs på plats. Ett exempel på vidare forskning är att studera närmare de olika metoderna och verktygen som används av
organisationerna för att informera barnen om att möjligheter att komma på aktiviter eller samtal finns. Enligt till exempel barnrättsorganisation Rädda barnen fanns det olika child fair spaces utrymmen. Dessa utrymmen kunde barnen besöka för att komma till tals, få stöd och få leka. Dessa utrymmen och de verktygen som används där kan utforskas för att undersöka om dessa barn verkligen får komma till tals eller får det stöd de behöver. Andra kan till exempel titta på de olika tillvägagångssätten som används för att få dit barn. Är det anpassade för just de barnen och för just den humanitära krisen?
Referenser
Dahnsdotter, N., & Ewald, J. (2014). Det civila samhället och internationellt utvecklingssamarbete. Stockholm: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)(4), 1-21.
Gingerich, R., & Cohen, M. (2015). Tuning the humanitarian system on its head- Saving lives and livelihoods by strengthening local capacity and shifting leadership to local actors. Oxford: Oxfam GB.
Guvå, G., & Hylander, I. (1998). Att tillägna sig Grounded Theory. Linköping: Institutionen för Pedagogik och Psykologi.
Guvå, G., & Hylander, I. (2003). Grundad teori: Ett teorigenererande
forskningsperspektiv. Stockholm: Liber.
Hammarberg, T. (2006). Mänskliga rättigheter – Konventionen om barnets rättigheter. Stockholm: Regeringskansliet.
Harper, C., Jones, N., & Tincati, C. (2010) Opportunities and challenges in promoting policy- and
practice-relevant knowledge on child rights, 1-69. Hämtad från
http://www.odi.org/sites/odi.org.uk/files/odi-assets/publications-opinion-files/6050.pdf. Hartman, J. (2001). Grundad teori: Teorigenerering på empirisk grund. Lund: Studentlitteratur. Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande: Från kunskapsteori till metodteori (2. uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Hedlund-Thulin, K. (1998). Ett humanitärt bistånd med barnrättsperspektiv. ORT: Novum Grafiska. Howe, H., Stites, E., & Chudacoff, D. (2015) Breaking the hourglass: Partnerships in remote
management settings: The cases of Syria and Iraqi Kurdistan. Somerville: Feinstein
International Center.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. May, T. (2001). Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). (2011). Samverkan- för säkerhets skull! Karlstad: Advant Produktionsbyrå AB. Hämtad från
https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/25963.pdf
OCHA. (2015). Global humanitarian overview: A consolidated appeal to support people affected by
disaster and conflict. Hämtad från
http://www.humanitarianresponse.info/en/system/files/documents/files/gho-final-17122014- web.pdf
OCHA. (2015). Iraq strategic response plan 2014-2015. Hämtad från
http://www.humanitarianresponse.info/en/system/files/documents/files/Iraq_Humanitarian_Nee ds_Overview_Summary_%282014_2015%29.pdf
OCHA. (2015) Global humanitarian overview- A consolidated appeal to support people affected by
disaster and conflict. Hämtad från http://reliefweb.int/sites/reliefweb.int/files/resources/GHO-
FINAL-web.pdf
Odén, B., & Wohlgemuth, L. (2006). Svensk biståndspolitik i ett internationellt perspektiv.
Perspectives, 21, Göteborg: Center for African Studies.
Odén, B. (2012). Samverkan mellan Sida och svenska ramorganisationer: Utveckling och
förändringar. Stockholm: Statskontoret.
Olsson, Å. (2009). On vulnerable children in emergencies. I T. Saar., S. Hägglund & A. Löfdahl (Red.), Det politiska barnet (ss.8-16). Karlstad: Karlstads universitet.
Openaid. (2015). Om svenskt bistånd. Hämtad 16 januari, 2015, från Openaids hemsida http://www.openaid.se/sv/about-swedish-aid/
Openaid. (2015). Begrepp och förklaringar. Hämtad från http://www.openaid.se/sv/concepts-and- explanations/
Qvarsell, B. (2003). Barns perspektiv och mänskliga rättigheter. Godhetsmaximering eller kunskapsbildning. Pedagogisk Forskning i Sverige, 8(1-2), 101-113.
Ramalingam, B., Gray, B., & Cerruti, G. (2013). Missed opportunities- the case for strengthening
national and local partnership-based humanitarian responses. London: Christian aid.
Regeringskansliet (2001). Barnperspektiv i utvecklingssamarbetet- Rapport från barnprojektet. Ödeshög: Danagårds Grafiska.
Regeringskansliet & Sida. (2009.) Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med Irak. Stockholm: GS Grafisk service.
Regeringskansliet. (2014). Konventionen om barnets rättigheter: Med strategi för att stärka barnets
rättigheter i Sverige. Stockholm: Regeringskansliet.
Regeringskansliet & Sida. ( 2014). Sveriges humanitära bistånd 2014. Hämtad från
http://www.sida.se/globalassets/sida/sve/sa-arbetar-vi/humanitart-bistand/sveriges-humanitara- bistand-2014.pdf
Riddell, R. (2007). Does foreign aid really work? Oxford: Oxford University Press.
Sida. (2014). Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med Irak 2009-2014. Hämtad från http://www.openaid.se/wp-content/files_mf/1396942090Irak_samarbetsstrategi.pdf Sida. (2015). Sidas humanitära stöd 2015. Hämtad i januari 2015 från
http://www.svt.se/svts/article2679994.svt/binary/Allokeringskarta_Humanitara_2015_webb.pdf Sommer, D., Pramling Samuelsson, I., & Hundeide, K. (2010). Barnperspektiv och barnens perspektiv
i teori och praktik. Stockholm: Liber.
Statskontoret. (2011). Styrning av svensk biståndspolitik: En utvärdering. Stockholm. Hämtad från http://www.statskontoret.se/upload/Publikationer/2011/201125.pdf
Stern, R. (2006). The child's right to participation: Reality or rhetoric? Law and Human Behavior,
27(2), Uppsala: Universitetstryckeriet.
Thornberg, R., & Forslund-Frykedal, K. (2015). Interpretativ fenomenologisk analys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (ss. 44-70). Stockholm: Liber.
Unicef. (2015). Humanitarian action for children. Hämtad från http://www.unicef.org/appeals/iraq.html
UNDAC. (2013). United Nations disaster assessment and coordination. Office for the Coordination of Humanitarian Affairs, (6), 1-24. Hämtad från
https://docs.unocha.org/sites/dms/Documents/UNDAC%20Handbook%202013_english_final.p df Utrikesdepartementet (2011). Rädda liv och lindra nöd – policy för Sveriges humanitära
bistånd 2010-2016. Hämtad från http://www.regeringen.se/content/1/c6/15/44/53/fd664b78.pdf
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed (Vetenskapsrådets skriftserie 2011:1). Hämtad 16 januari, 2015, från https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
Väyrynen, R. (2000). Complex humanitarian emergencies: Concepts and issues. I N. Wayne, S. Frances& R. Väyrynen (Red), War, Hunger, and Displacement, Volume 1, (ss. x-y). doi:10.1093/acprof:oso/9780198297390.003.0002
Åkermark-Spiliopoulou, S. (2002) Humanitär rätt och mänskliga rättigheter: Samspel under utveckling (ss. 1-63) Stockholm: XBS Grafisk Service.
Örénius, P., & Pettersson, T. (2013). Portföljeanalys av Sveriges humanitära bistånd:
Sammanfattning, slutsatser och rekommendationer. Hämtad 19 januari, 2015 från
http://www.sida.se/globalassets/global/sa-arbetar-vi/peace-and-security/portfoljanalys-av- sveriges-humanitara-bistand.pdf.
Bilagor Bilaga 1 Intervjuguide
Jag vill börja med och tacka er för ni ställer upp och lägger er tid på att delta i min studie. Intervjun kommer ta ca 1 timme och ni kan ta en paus om ni skulle behöva de. Självklart kan ni säga till om det finns några funderingar eller frågor som dyker upp eller om det är en av mina frågor som ni inte kan svara på. Jag tänkte också berätta att samtalet kommer spelas in om ni godkänner det så klart. Detta för att jag ska komma ihåg allt senare. Har du några frågor än så länge? Annars kan vi påbörja intervjun. Allmän information från intervjupersonen om den intervjuade
Vad har du för roll inom organisationen? Hur länge har du jobbat med humanitärt biståndsarbete? Vad är dina arbetsuppgifter?
Sveriges humanitära bistånd:
Kan du berätta vad som menas med ett humanitärt bistånd? Om det finns några speciella kännetecken just för det humanitära biståndet? Hur styrs den humanitära biståndet i Sverige? Hur arbetar ni med humanitära insatser hos er på Sida?
Humanitära biståndsinsatserna till Irak 2014-2015: Hur har ni jobbat med krisen/katastrofen som har skett i Irak? Hur jobbar ni idag med det? Vilka Humanitära bistånds insatser/Projekt har ni haft och har idag? Varifrån kommer biståndsresurserna? Hur fick du arbete med dessa? Kan du berätta om arbetet med detta? Vad är din roll i detta?
Hur fördelar resurserna? Hur väljer ni organisationerna? Kan du berätta varför just till dessa? Kan du berätta mer om de olika organisationerna?
Humanitär krissituation:
Vad är det som krävs/kännetecknar en kris för att den ska räknas som en kris och att Sverige ska gå in med ett humanitärt bistånd? (Akut, hur akut?)
Kan du berätta hur du tror att människor drabbas av kris? Finns det vissa grupper som är särskild drabbade? Vad är viktigt för er att tänka på när ni går in med en humanitär biståndsinsats i en kris tex som den pågående i Irak? Hur ser man på de inblandade i kris situationer? Ser de olika ut? Berätta för mig om vilka som är särskild viktiga att tänka på? Tar man extra hänsyn till vissa grupper? Hur påverkas ert arbete av de grupper som är mer utsatta? T.ex. i fördelningen av resurserna. Berätta om hur en akut insats går till? Vad innebär det för att det ska ske snabbt? Hur påverkar den snabba insatsen framtiden?
Barnperspektiv i det humanitära biståndet: Berätta för mig hur barnen blir påverkade av
krisen/katastrofen? Berätta hur barnen blir sedda i såna situationer? Påverkar barnen insatserna, insatsfördelningen, resurserna? På vilkets ätt uppmärksammas barnen i projekten/biståndsinsatserna? Hur synliggörs barnen? Berätta om det är något särskilt som uppmärksammas extra mycket?
Insats: Är insatserna behovsbaserade? Hur påverkar barnen insatserna? Hur vet ni att insatserna är specifikt riktade för barnen? Berätta vad det är som gör så att de riktas just för barnen? (Vilka behov? Vems behov? Vilka behov priorieras?) Var får ni kunskapen om barnen? (barnens behov) Kan du
berätta hur informationen hanteras hos er? (Tar ni till er en viss information mer än. Gärna om hur ni försäkrar er om deras information och erfarenheter?) berätta om det är några särskilda grupper av barn som är extra viktiga att tänka på? Några särskilda barns behov som är extra viktiga att tänka på? Varför? Hur?
När avslutar ni insatsen/insatserna? Vad är det som gör att den avslutas? Hur tar ni reda på att insatserna har nått till barnen? Hur vet ni att insatsen har kommit till nytta?( Nytta för barnen? För de mer utsatta grupperna? ) Barnens behov? Hur vet ni att barnets alla behov är med i insatserna? (Via vilka kanaler, vilka organisationer, syns det tydligt, vad är det som syns tydligt, hur förändras barnens situation)
Hinder/svårigheter: Några särskilda svårigheter som är återkommande i kris och katastrofer? Berätta om det finns några hinder eller svårigheter i ditt arbete? (när det gäller barn och deras behov, att få med barnen i insatserna,) Kan du ge ett exempel?
Bilaga 2
Hej!
Jag heter Tara Azizi och studerar ett masterprogram i barnets bästa och mänskliga rättigheter, på Stockholms universitet bästa och mänskliga rättigheter. Jag går sista terminen på masterprogrammet och nu är det dags för mig att skriva min examensuppsats som handlar om de svenska humanitära biståndsinsatserna till Irak.
Jag skulle vara tacksam om Du kan ställa upp på en intervju som tar max en timme. All material kommer att avidentifieras och kommer endast användas i forskningssyfte.
Hör gärna av dig om du kan och är intresserad så kan vi boka ett datum och tid för intervju.
Jag ser fram emot ett svar från er.
Vänliga hälsningar
Stockholms universitet/Stockholm University SE-106 91 Stockholm
Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se