Som lärare i de yngre årskurserna vore det intressant att genomföra en studie om förmågan att skriva handstil bland äldre ungdomar och vuxna idag. I vilken omfattning praktiseras och använder de handstil och innehar de förmågan att skriva för hand? Tar vi handstilen förgivet eller är den en självklarhet? Om den inte praktiseras vad händer då?
Cecilia nämnde en intressant aspekt under intervjun utifrån ett miljötänkande. För att minska pappershantering skriver de digitalt och eleverna sparar sina dokument i mappar. Läroplanen säger att ”undervisningen ska belysa samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa en hållbar utveckling
35
(Skolverket, 2018, s. 8). Kan miljötrenden för att minska pappershanteringen vara orsak till att man väljer digitalisering istället för penna och papper?
Frida pratar om att hon upplever att elever från andra kulturer, hon nämner arabisktalande länder och Syrien som exempel, har en bättre finmotorik än svenska barn. En intressant reflektion och ett område att forska vidare om. Vad har de barnen med sig och vad gör de som inte svenska barn lärt sig när det gäller finmotorik? Finmotorik är en viktig komponent i handstil.
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade” (Skolverket, 2018, s. 7). Vad står handstil och personlighet för i dagens digitaliserade samhälle? Elvira pratar mycket om kopplingen mellan identitet och handstil. Woxlin (2008) nämner också att handstilen har något att berätta om en själv likaså att man imponeras av människor med snygg handstil. Vidare påstår Woxlin att man upplever harmoni och välbefinnande i kropp och själ när man skriver för hand. Finns det sådana kopplingar bland eleverna i dagens skola?
36
Referenslista
Alamargot, D & Morin, M-F (2015). Does handwriting on a tablet screen affect students’ graphomotor execution? A comparison between Grades Two and Nine. Human Movement Science 44. Page 32–41
https://ac-els-cdn-com.www.bibproxy.du.se/S016794571530021X/1-s2.0- S016794571530021X-main.pdf?_tid=4e3c98fd-9789-4f69-ad21-
4f2c808a80d3&acdnat=1544168028_ba11fa85d234b9ad0426fbcf14e6dd3b
hämtad: 2018-12-07
Alatalo, T (2018). Språkstimulans och skrivutveckling i förskoleklass. Stockholm: Skolverket https:// larportalen.skolverket.se
Dahlgren, G, Gustafsson, K, Mellgren, E & Olsson, L-E (2018). Barn upptäcker skriftspråket. Stockholm: Liber
Davidsson, P & Thoresson, A (2017). Palm, M (red). Svenskarna och internet 2017 Undersökning om svenskarnas internetvanor. IIS Internetstiftelsen i Sverige s.22 - 28
https://www.iis.se/docs/Svenskarna_och_internet_2017.pdf hämtad: 2018-11-
16
Eliasson, A (2018). KVANTITATIV METOD FRÅN BÖRJAN. Uppl 4. Lund: Studentlitteratur
Fridolfsson, I (2015). Grunderna i läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur Hultin, E (2015). Att skriva sig till läsning. I Hultin, E & Westman, M (red). Att skriva sig till läsning ERFARENHETER OCH ANALYSER AV DET DIGITALISERADE KLASSRUMMET. Malmö: Gleerups
Hultin, E & Westman, M (2015). Digitalisering av den tidiga läs- och skrivundervisningen. I Hultin, E & Westman, M (red). Att skriva sig till läsning ERFARENHETER OCH ANALYSER AV DET DIGITALISERADE KLASSRUMMET. Malmö: Gleerups
James, Karin H & Engelhardt, L (2012). The effects of handwriting experience on functional brain development in pre-literate children. Trends in Neuroscience and Education 1 (2012) page 32 – 42
https://ac-els-cdn-com.www.bibproxy.du.se/S2211949312000038/1-s2.0- S2211949312000038-main.pdf?_tid=4bac515e-46b1-4f35-81cf-
f796d338f0a7&acdnat=1543315139_f58069a111f19e79f9bdf50124637899
37
Kihlström, S (2014). Fenomenografi som forskningsansats. I Dimenäs, J (red). Lära till lärare. Stockholm: Liber
Larsen, A-K (2017). Metod helt enkelt EN INTRODUKTION TILL SAMHÄLLSVETENSKAPLIG METOD. Malmö: Gleerups
Lundberg, I (2008). God skrivutveckling Kartläggning och undervisning. Stockholm: Natur och kultur.
Lundborg, G (2016). Handen spelar huvudrollen i hjärnan i Pedagogiska magasinet nr 2 2016. Lärarförbundet
https://pedagogiskamagasinet.se/handen-spelar-huvudrollen-i-hjarnan/
Mangen, A, Anda, L, Oxborough, G & Brønnick, K (2015). Handwriting verus Keyboard Writing: Effect on Word Recall. Jornal of WRITING RESEARCH. volym 7 nr 2, s. 227-247
http://www.jowr.org/articles/vol7_2/JoWR_2015_vol7_nr2_Mangen_et_al.pdf
hämtad: 2019- 01-01
Nilholm, C (2018). Teori i examensarbete – en vägledning för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur
Nordmark, M (2014). Digitalt skrivande i gymnasieskolans svenskundervisning. En ämnesdidaktisk studie av skrivprocessen. Örebro universitet
Nordmark, M (2018). Att skriva med och utan digitala verktyg. Stockholm: Skolverket
Patel, R & Davidsson, B (2011). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Uppl 4. Lund: Studentlitteratur
Skolverket (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska reviderad 2017. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet REVIDERAD 2018. Stockholm: Skolverket
38
Stukat, S (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: studentlitteratur
Sveriges radio (2017). P4 Malmöhus. Publicerat måndag 11 december 2017 kl. 16.08 https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=6840611
Szklarski, A (2017). Fenomenologi. I Fejes, A & Thornberg, R (red). Handbok i kvalitativ ANALYS. Stockholm: Liber
Säljö, R (2016). Lärande EN INTRODUKTION TILL PERSPEKTIV OCH METAFORER. Malmö: Gleerups
Taube, K (2014). BARNS TIDIGA SKRIVANDE. Uppl 2. Lund: Studentlitteratur Trageton, A (2005). ATT SKRIVA SIG TILL LÄSNING- IKT i förskoleklass och skola. Stockholm: Liber
Trost, J (2010). KVALITATIVA INTERVJUER. Uppl 4. Lund: Studentlitteratur Vetenskapsrådet (2017). God forskningsed. VR1708 ISBN 978-91-7307-352-3 Stockholm.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1529480532631/Go
d-forskningssed_VR_2017.pdf hämtad: 2018-11-29
Vinter, A & Chartrel, E (2010). Effects of different types of learning on handwriting movements in young children. Learning and instruction. volym 20, Issue6, December 2010, Pages 476-486
https://www-sciencedirect-
com.www.bibproxy.du.se/science/article/pii/S0959475209000681 hämtad: 2018-
11-27
Walter, G (1995). BONNIERS SYNONYM ORDBOK. Stockholm: Bonnier
Wollscheid, S, Sjaastad, J, Tømte, C & Løver, N (2016). The effect of pen and paper or tablet computer on early writing - A pilot study. Computers & Education 98. Page 70-80
https://ac-els-cdn-com.www.bibproxy.du.se/S0360131516300653/1-s2.0- S0360131516300653-main.pdf?_tid=6601c878-1133-4af0-895d-
bf576b3f742a&acdnat=1544093293_8207f7934b80669fb1f426156ddaed22
hämtad: 2018-12-06
39
Bilaga 1
Information om intervju inför examensarbete 2
Jag heter Anna-Karin Uhr och studerar min sista termin på Grundlärarprogrammet vid Högskolan Dalarna med inriktning F-3. Nu skriver jag mitt examensarbete 2 och i det arbetet ingår att genomföra en empirisk studie. Jag har valt att samla empiri genom intervju med lärare. Undersökningen går ut på att studera på vilket sätt lärare uppfattar att de arbetar i grundskolans tidigare år med hur elever lär sig skriva med handstil, dels hur de värdesätter skrivande med handstil i det
digitaliserade samhället som vi lever i.
Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning, som handlar om handstilsundervisning.
Intervjuerna kommer att spelas in för att sedan transkriberas och analyseras.
Empirin kommer bara att användas i denna studie och när analysen av materialet är genomförd och arbetet godkänts kommer intervjuerna att raderas. I enlighet med Vetenskapsrådets aspekter och etiska principer kommer informanten och den skola empirin samlas in på behandlas på ett sådant sätt att anonymitet garanteras.
Ditt deltagande i undersökningen är helt frivillig. Du kan när som helt avbryta ditt deltagande utan närmare motivering.
Ytterligare upplysningar lämnas av mig eller nedanstående handledare. Anna-Karin Uhr Handledare: Natalia Ringblom
Ditt deltagande är värdefullt för forskningen om lärares uppfattningar om
handstilsundervisningen. Jag är därför oerhört tacksam om du vill medverka i en intervju.
Genom att skriva ditt namn och e-post adress nedan anger du ditt deltagande i undersökningen. Besvara dokumentet senast 2019-02-08.
Ort/datum:________________________________________________________ __________________________________________________________________
Anna-Karin Uhr Natalia Ringblom
40
Bilaga 2
Intervjufrågor till lärare
Bakgrundsfrågor:
Vad har du för utbildning? Vad är din ålder?
Hur länge har du arbetat inom yrket? Vilken/vilka klasser undervisar du?
I vilken omfattning arbetar du/eleverna med digitala resurser? Vad innebär handstil för dig- Skriver du själv mycket för hand?
Enligt läroplan för grundskolan ska undervisning stimulera elevernas intresse att skriva med handstil och digitala verktyg (Skolverket, 2018, s.258).
Huvudfrågor: Berätta……
Varför det är viktigt att eleverna lär sig skriva för hand?
Hur du arbetar så att dina elever utvecklar och lär sig skriva med handstil? Hur mycket fokus läggs det på handstilen i grundskolans tidigare år? Berätta om hur du arbetar med handstil i din klass/undervisning?
Hur skulle du vilja utveckla ämnet?
Stödfrågor:
Hur lär sig dina elever handstil?
Anser du att det viktigt att elever lär sig handstil?
När börjar du specifikt arbeta med handstilsundervisning? Beskriv din roll som pedagog vid elevers handstilsinlärning.
Woxlin (2008) säger att man upplever harmoni i kroppen när man skriver med handstil. Aktiva händer leder till stimuli av hjärnan, ju mer aktiva händer desto större stimuli. ”Handens mest kraftfulla redskap är penna” (Lundborg, 2016). Beskriv om det finns för och nackdelar med att skriva med handstil.
Anser du att alla elever kan öva upp en läslig handstil? Vad tror du om framtiden för handstilsundervisning?