I denna studie finns stöd för viss tidigare forskning. Eleverna som har deltagit i studien är, precis som eleverna i Nordbergs (2014) forskning, generellt positiva till fiktionsläsning. De har svårt att prioritera läsningen, men uppskattar att läsandet blir en vana och att de tvingas att läsa. Denna studie visar också, precis som Tengbergs (2011) att elever är positivt inställda till litteratursamtalet som arbets-form. De många studier (Johansson, 2005; Kåreland, 2009; Olin-Scheller, 2006, Schmidl, 2008; Torell, 2002) som visar på svenska elevers svaghet vad gäller performanskompetens får däremot inget tydligt stöd. Eleverna tycks medvetna om att olika kompetenser har betydelse och beskriver hur både textnära analyser och egna erfarenheter berikar samtalen. Tänkbara orsaker till att båda kompetenser präglar samtalen kan vara både att samtalen genomgående varit lärarledda och att lärarna genom projektets fortbildande inslag också blivit alltmer medvetna om begreppet läskompetens. Detta avspeglas sannolikt i elevernas erfarenheter och kan i så fall utgöra ett stöd för Nordbergs (2017) slutsats att eleverna är kompetenta läsare som kan anpassa sig till vad som efterfrågas av dem.
Det finns behov av fortsatt forskning om litteratursamtalets plats i gymnasiets svenskundervisning efter 2011, då gymnasiet fick en ny läroplan och styr-dokumenten i svenska förändrades. GY11 betonar performanskompetens i högre grad, vilket gör att situationen kan ha förändrats sedan merparten av studierna som beskrivits här gjordes. Även om Johanssons (2015) avhandling kom 2015 analyserar den elever i det ”gamla gymnasiet”. Nordbergs (2017) studie bygger delvis på elever som studerat under GY11, men då eleverna i studien utgör den andra årskullen med de nya styrdokumenten är det troligt att dessa inte riktigt hunnit sätta sin prägel på undervisningen.
Tengberg (2011) menar att glappet mellan forskning och skola riskerar att konsolideras genom att forskningen framhåller litteratursamtalens potential vid sidan av de praktiska misslyckandena. Inte sällan ges lärarna skulden för att samtalen inte blir bra. Lärarna säger sig välja litteratur enligt en princip medan forskningen visar att de väljer enligt helt andra principer (Lundström, 2007). Även om lärarna vill låta elevernas tankar styra samtalen, styr de själva genom att ställa slutna, styrande frågor (Wirdenäs, 2014). De tar för mycket talutrymme, men förklarar ändå för lite (Tengberg, 2011). Samtalet blir ett förhör i stället för en meningsskapande dialog (Eriksson Barajas, 2002) och när lärarna konstruerar uppgifter till texterna försvåras elevernas läsning (Nordberg, 2017). Dessutom väljer de böcker som eleverna finner ointressanta (Olin-Scheller, 2006). Lärarna vill väl, men misslyckas ständigt. Litteratursamtalet, som i forskningen framställs som ett fint ideal, blir i undervisningen något som lärarna gång på gång misslyckas med att realisera.
Ett tänkbart sätt att överbrygga glappet mellan teori och praktik är större inslag av lärarmedverkan i litteraturdidaktisk forskning. Det finns lärare som har forskat i sin egen praktik (Asplund, 2007; Bommarco, 2006; Elmfeldt, 1997), men de utgör undantag. Vargas (2017) studie visar tydligt på den potential som finns i samarbetet
41
mellan forskare och lärare. Undervisning är till karaktären relationell och kunskaper om relationerna i klassrummet är en tillgång för att verkligen förstå vad som sker. Att få syn på detta kan vara svårt som utomstående observatör. Ett samarbete mellan forskare och lärare innebär andra möjligheter. Läraren känner eleverna, deras studierelaterade styrkor och svårigheter samt miljön. Hen vet en hel del om deras relationer och om deras liv utanför skolan. Läraren vet vad de läst förr och har ofta god insikt vad gäller elevernas repertoarer, läserfarenheter och preferenser. Allt detta gör det möjligt att tolka utfallet i ett litteratursamtal på ett annat sätt än vad någon utifrån kan göra. Läraren kan se en utveckling hos en elev, som för en utomstående inte imponerar, för att läraren vet på vilken nivå eleven startade. Läraren kan veta varför det är viktigt för en viss elev att koppla det lästa till något självupplevt och läraren kan se storheten i ett förtroende eleven ger sina klass-kamrater. För en utomstående forskare kan ett elevyttrande reduceras till en literary transferblockering, medan läraren kan se vad Biesta (2006) kallar elevens försök att bryta in i världen som handlande subjekt. Läraren besitter kunskap om kontexten, om hur kunskaper är distribuerade i den aktuella gruppen och hur språket brukar användas av deltagarna. Detta innebär emellertid också att det kan vara svårt för läraren att distansera sig från upplevelsen, att betrakta skeendet på ett objektivt sätt och att systematisera det studerade. Det är möjligt att andra saker kommit fram om lärarna i ovan nämnda studier varit delaktiga i analyserna av resultaten, förklaringar till skeenden som är svåra att tolka ur ett utifrånperspektiv. I Vargas (2016) studie samverkar lärare och forskare även i tolkningen och det bidrar kanske till att hennes bild av samtalens realiserande är mer positiv än övriga forskares. Flera av de studier av litteratursamtal som genomförts har studerat samtal där läraren inte har varit närvarande (Olin-Schellers, 2006; Asplund, 2010). I de studier där lärare varit närvarande är just lärarens agerande i samtalen ofta det som studeras. Studierna är ofta baserade på ett litet antal samtal i ett fåtal grupper eller på elever vid särskilda program på gymnasieskolan. Denna uppsats bidrar med att analysera det lärande som sker i lärarledda texttolkande samtal ur elevperspektiv. Fokus är elevernas erfarenheter, men studien grundar sig i ett område som lärare lyft fram som angeläget och därför är resultatet sannolikt av intresse för yrkes-verksamma. Förhoppningen är att denna undersökning kan ha bidragit med att fylla vissa av de luckor som finns. Eleverna läser enligt GY11 och studien är i hög grad praktiknära. Eleverna som deltar studerar vid många olika program och ett stort antal lärarledda litteratursamtal ligger till grund för det resultat som kommer fram. Dock belyser denna studie enbart elevers erfarenheter av litteratursamtal. Det vore intressant att vidare undersöka hur lärare som deltar i samtalen ser på elevernas lärande och på arbetsformens möjligheter och utmaningar. Det vore också av vikt att följa elevers lärande i ett längre perspektiv. Vad händer med elever som arbetar på detta sätt under hela gymnasietiden?
42
Referenser
Asplund, S. (2010). Läsning som identitetsskapande handling: gemenskapande och utbrytningsförsök i fordonspojkars litteratursamtal. Diss. Karlstad : Karlstads universitet, 2010. Karlstad.
Berne, Birgitta, & Rönnerman, Karin. (2016). Forskningsresultat omsätts snabbt i praktiken när läraren är forskare. Infångad av praktiken: Skolutveckling genom partnerskap. En rapport från det nordiska nätverket i aktionsforskning. 21–42. Bernstein, B. (1990). The structuring of pedagogic discourse. Volume IV. Class,
codes and control. London: Routledge.
Bernstein, B. (2000). Pedagogy, symbolic control and identity : theory, research, critique (Rev d.). Lanham, Md.: Lanham, Md. : Rowman & Littlefield
Publishers.
Biesta, G. (2006). Bortom lärandet: demokratisk utbildning för en mänsklig
framtid. Lund: Studentlitteratur.
Biesta, G. (2011). God utbildning i mätningens tidevarv. Stockholm: Liber. Blomqvist, P. (2016). NPM i välfärdsstaten: hotas universalismen? / NPM in the
welfare state: threatened universalism? Statsvetenskaplig Tidskrift, 118(1). Hämtad från http://search.proquest.com/docview/1835463509/
Bommarco, B. (2006). Texter i dialog: en studie i gymnasieelevers
litteraturläsning. Diss. Lund : Lunds universitet, 2006. Malmö.
Bommarco, B. & Parmenius Swärd, S. (2012). Läsning, skrivande, samtal: textarbete i svenska på gymnasiet. Lund: Studentlitteratur.
Brink, L. (2009). Skönlitteraturens väg till klassrummet – om läsarkarriär, skolkanon och verklighetsanpassning. I: Kåreland, L. (red.) (2009). Läsa bör man-?: den skönlitterära texten i skola och lärarutbildning. (38-65) Stockholm: Liber.
Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, Upplaga 3, Liber, Stockholm, 2018
Carlgren, I. (2011). Forskning ja, men i vilket syfte och om vad? Om avsaknaden och behovet av en ’klinisk’ mellanrumsforskning. Forskning om utbildning och
lärande. 65-79.
Carlgren, I. (2019). Dags att lägga ned New Public Management. Svenskläraren.
Tidskrift för svenskundervisningen, (2), 16-17.
Dysthe, O. (red.) (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur. Elmfeldt, J. (1997). Läsningens röster: om litteratur, genus och lärarskap. Diss.
Lund : Univ. Eslöv.
Elmfeldt, J. (2014). Det heliga i svenskämnet : en oåterkallelig reflektion.
I: Skolämnen i digital förändring : En medieekologisk undersökning. (203-224). Lund: Studentlitteratur.
Eriksson Barajas, K. (2002). Life and fiction: on intertextuality in pupils’
43
Erixon, P.-O. (2014). Svenskämnets sociodigitala klassrum. I: Skolämnen i
digital förändring : En medieekologisk undersökning. (225–250).Lund:
Studentlitteratur.
Erixon, P-O., & Löfgren, M. (2018). Ett demokratilyft för Sverige? Om relationen mellan literacy, skönlitteratur och demokrati i Läslyftet. Utbildning och
Demokrati, 27(3), 7–34.
Erixon, P-O., & Löfgren, M. (2020). Literature– a high risk route to literacy. Manuskript under arbete.
Ewald, A. (2007). Läskulturer: lärare, elever och litteraturläsning i grundskolans
mellanår. Diss. Lund : Lunds universitet, 2007. Malmö.
Hansson, K. (2014). Skola och medier: aktiviteter och styrning i en kommuns
utvecklingssträvanden. Diss. Umeå : Umeå universitet, 2014. Umeå.
Hartman, S.G. (2012). Det pedagogiska kulturarvet: traditioner och idéer i svensk
undervisningshistoria. (2., [rev] utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Hultin, E. (2006). Samtalsgenrer i gymnasieskolans litteraturundervisning: en
ämnesdidaktisk studie. Diss. Örebro : Örebro universitet, 2006. Örebro.
Håkansson, J. & Sundberg, D. (2016). Utmärkt skolutveckling: forskning om
skolförbättring och måluppfyllelse. Stockholm: Natur & Kultur.
Iser, W. (1978). The act of reading: a theory of aesthetic response. London: Routledge.
Jacobsson, K. & Skansholm, A. (2019). Handbok i uppsatsskrivande: för
utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, M. (2015). Läsa, förstå, analysera: en komparativ studie om svenska
och franska gymnasieelevers reception av en narrativ text. Diss. Linköping :
Linköpings universitet, 2015. Linköping.
Kroksmark, T. (2013). De stora frågorna om skolan. Lund: Studentlitteratur. Kulturrådet. (2019). Främja läsning [Elektronisk resurs]. (2019). Hämtad från
https://www.kulturradet.se/publikationer/handlingsprogram-lasframjande/ Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (Tredje
[reviderade] upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Kåreland, L. (2009). Längtan efter det ouppnåeliga – så kan Andersens ”Den lilla sjöjungfrun” läsas. I: Kåreland, L. (red.) (2009). Läsa bör man?: den
skönlitterära texten i skola och lärarutbildning. (192-220).. Stockholm: Liber.
Langer, J.A. (2017). Litterära föreställningsvärldar: litteraturundervisning och
litterär förståelse. (2. uppl.). Göteborg: Daidalos.
Lindgren, L. (2014). Nya utvärderingsmonstret: om kvalitetsmätning i den
offentliga sektorn. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lundström, S. (2007). Textens väg: om förutsättningar för texturval i
gymnasieskolans svenskundervisning. Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007.
Umeå.
44
En tendens i Lgr11 och en konsekvens för svensklärarutbildningen. Utbildning
& Demokrati, 20(2), 7–26.
Lundström, S., & Svensson, A. (2017). Ungdomars fiktionsvanor. Forskning om
undervisning och lärande, 2(5), 30-51.
Malmgren, G. (2003). Svenskämnet som demokrati- och värdegrundsämne. Utbildning och demokrati, 12(2), 63–76.
Malmgren, L. (1996). Svenskundervisning i grundskolan. (2.uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Marner, A. & Örtegren, H. (2013). Digitala medier i bildämnet: möten och spänningar. KLÄM. 28-49. Hämtad från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-71269
Martinovic, D., Wiebe, N., Ratkovic, S., Willard-Holt, C., Spencer, T., & Cantalini-Williams, M. (2012). "Doing Research Was Inspiring": Building a
Research Community with Teachers. Educational Action Research, 20(3), 385–
406.
Martinsson, B. (2017). En statlig kanon blir alltid politik. Svenskläraren. Tidskrift
för svenskundervisningen, (1). Hämtad från
https://www.svensklararforeningen.se/en-statlig-kanon-blir-alltid- politik/ Martinsson, B. (2018). Litteratur i skola och samhälle. (Upplaga 1). Lund:
Studentlitteratur.
McCormick, K. (1994). The culture of reading and the teaching of English. Manchester: Manchester Univ. Press.
Melin, L. (2016, 6 december). Elevers ovana vid informativ text kan förklara PISA-raset. Dagens Nyheter. Hämtad från https://www.dn.se/debatt/elevers-ovana-vid-informativ-text-kan-forklara-pisa-raset/
Mellegård, Karin, & Rönnerman, Karin. (2016). Likvärdighet i praktiken – ett aktionsforskningsprojekt i två arbetslag i grundskolan. I: Fångad av praktiken:
Skolutveckling genom partnerskap. En rapport från det nordiska nätverket i aktionsforskning. 67–89.
Molloy, G. (2002). Läraren, litteraturen, eleven: en studie om läsning av
skönlitteratur på högstadiet. Stockholm: Lärarhögsk.
Molloy, G. (2008). Reflekterande läsning och skrivning. (2., rev. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Mossberg Schüllerqvist, I. (2008). Läsa texten eller "verkligheten":
Tolkningsgemenskaper på en litteraturdidaktisk bro. Diss. Stockholm :
Stockholms universitet, 2008. Stockholm.
Nordberg, O. (2014). Nöjesläsare och analytiska texttolkare: Empiriska
perspektiv på läsarattityder och litterär kompetens hos svenska 18-åringar.
Lic.-avh. Uppsala : Uppsala universitet, 2014.
Nordberg, O. (2017). Avkoppling och analys: empiriska perspektiv på
läsarattityder och litterär kompetens hos svenska 18-åringar. Diss. Uppsala :
45
Olin-Scheller, C. (2006). Mellan Dante och Big Brother: en studie om
gymnasieelevers textvärldar. Diss. Karlstad : Karlstads universitet, 2007.
Karlstad.
Olsson Jers, C. (2012). Klassrummet som muntlig arena: att tala fram sin
trovärdighet. Stockholm: Liber.
Persson, M. (2007). Varför läsa litteratur?: om litteraturundervisningen efter den
kulturella vändningen. Lund: Studentlitteratur.
Petersson, M. (2009) Jag kan inte komma på nåt jag läst på gymnasiet, det måste ju betyda nåt eller hur? Om blivande svensklärare som läsare. I: Kåreland, L. (red.) (2009). Läsa bör man?: den skönlitterära texten i skola och
lärarutbildning. (16-37). Stockholm: Liber.
Rienecker, L. & Stray Jørgensen, P. (2018). Att skriva en bra uppsats. (Upplaga 4). Stockholm: Liber.
Rosenblatt, L.M. (2002). Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa. Lund: Studentlitteratur.
Ryve, A., Hemmi, K. & Kornhall, P. (2016). Skola på vetenskaplig grund. Stockholm: Natur & Kultur.
Rönnerman, K. (red.) (2012). Aktionsforskning i praktiken: förskola och skola på
vetenskaplig grund. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Rönnerman, K., Edwards-Groves, C. & Grootenboer, P. (2018). Att leda från
mitten: lärare som driver professionell utveckling. Stockholm: Lärarförlaget.
Schmidl, H. (2008). Från vildmark till grön ängel: receptionsanalyser av läsning
i åttonde klass. Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2008. Göteborg.
SFS 2010:800 (2010). Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Skolverket. (2000). Betygssättningen. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2017). Ämne – svenska. Hämtad från
https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.265605!/Amnesplan_Svenska_Gy.pdf Skolverket. (2020). Elever i gymnasieskolan läsåret 2019/20. Hämtad från
https://www.skolverket.se/download/18.6b138470170af6ce91449/1583747332 571/pdf6425.pdf
SOU 2012:65 (2012). Läsandets kultur. Slutbetänkande av Litteraturutredningen. Stockholm: Regeringskansliet.
Svensson, A. (2011). Lärarstudenters berättelser om läsning: från tidig barndom
till mötet med lärarutbildning. Diss. Malmö : Malmö högskola, 2011. Malmö.
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Tengberg, M. (2011). Samtalets möjligheter: om litteratursamtal och
litteraturreception i skolan. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2011.
46
Torell, Ö. (red). (2002). Hur gör man en litteraturläsare? Om skolans
litteraturundervisning i Sverige, Ryssland och Finland. Rapport från projektet
Literary Competence as a Product of School Culture. Härnösand: Institutionen för humaniora, Mitthögskolan.
Thavenius, J. (red.) (1999). Svenskämnets historia. Lund: Studentlitteratur. Thomsson, H. (2010). Reflexiva intervjuer. (2., [rev. och uppdaterade] uppl.)
Lund: Studentlitteratur.
Uppsala Universitet. (2017). Läsarnas cirklar. En litteratursociologisk
undersökning om socialt läsande och läsargemenskaper i dagens Sverige.
Hämtad från https://www.abm.uu.se/forskning/pagaende forskningsprojekt/bokcirklar/
Varga, A. (2016). Frågan som didaktiskt verktyg: en studie av textsamtal kring skönlitteratur i årskurs 6 och 7. Forskning om undervisning och lärande. 4(2) 24-45.
Varga, A. (2017). Om lässtrategier och textrörlighet: En studie av elevers
textsamtal kring skönlitteratur i årskurs 9. Educare - Vetenskapliga Skrifter, (2), 103–129.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/ God-forskningssed_VR_2017.pdf
Vygotskij, L.S. (1978). Mind in society: the development of higher psychological
processes. Cambridge, Mass.: Harvard U.P..
Wirdenäs, K. (2014). Samtal som lärandestöd. I: Boglind, A. (red.) (2014).
Mötesplatser: texter för svenskämnet. (85-110). Lund: Studentlitteratur.
Årheim, A. (2009). Perspektiv på värdet av skönlitterära erfarenheter. I: Kåreland, L. (red.) (2009). Läsa bör man-?: den skönlitterära texten i skola och
lärarutbildning. (66- 85). Stockholm: Liber.