Ämnet är relativt outforskat och litteratursökningar visar på mycket begränsade tidigare studier. Det innebär att möjligheterna för vidare forskning är stora. Ett intressant alternativ är att ytterligare undersöka metodens positiva effekt genom att tillämpa Amabile och Kramers (2011, 2012) studieform med dagliga statusuppdateringar och dagboksanteckningar på team som arbetar enligt Work Flow. Detta skulle ytterligare undersöka om de positiva effekterna för arbetsmiljö, motivation och resultat som spekulerats om i slutet av denna studie skulle ha någon faktisk effekt i ett längre perspektiv.
Det skulle även vara intressant att undersöka om upplevelsen av Work Flow upplevs olika i Agila och klassiska projektteam och om blir olika. Kanske passar arbetsformen för någon av projektformerna och kan metoden anpassas för att förbättra effektivitet och motivation i vardagen.
Undersökningens effekter skulle även vara intressant att göra med större grupper som inte själva sökt eventet, gärna i grupper som även inkluderar män, för att utröna generliserbarheten i denna studies resultat och därmed potentiella positiva effekter i en större skala.
Ett annat möjligt område för fortsatta studier är att ur ett arbetsmiljöperspektiv undersöka den upplevda känslan av stress för projektmedlemmar som
implementerat arbetsmetoden i sin vardag. Då arbetsrelaterad stress är en
avgörande faktor till vår tids ökade sjukskrivningsnivåer är all ny kunskap i detta ämne en tillgång för samhälle, individ och företag.
25
Litteraturlista
Aitken, A. & Crawford, L. (2007). Coping with stress: Dispositional coping strategies of project managers. International Journal of Project Management. 25 (7), ss. 666-673.
https://doi.org/10.1016/j.ijproman.2007.02.003
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Stockholm: Liber AB.
Amabile, T. M., & Kramer, S. J. (2011). The power of small wins. Harvard Business Review, 89 (May), 70-80.
doi: 10.1108/hrmid.2011.04419gaa.015
Amabile, T. M., & Kramer, S. J. (2012). The Progress Principle: Optimizing Inner Work Life to Create Value. Rotman Magazine, Winter, ss. 28-33.
Asquin, A., Garel, G. & Picq, T. (2010). When project-based management causes distress at work. International Journal of Project Management, 28 (2), ss. 166-172. https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.1016/j.ijproman.2009.08.006 Bayramoglu, Y. (2018). Därför ska du bara jobba 25 minuter i taget. Driva Eget,
(7), ss. 42-43.
Bosch-Sijtsema, P. M. & Tjell, J. (2017). The concept of project space: Studying construction project teams from a spatial perspective. International Journal of Project Management. 35, ss. 1312-13321.
doi: 10.1016/j.ijproman.2017.05.009
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative research in psychology, 3(2), s. 77-101.
https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa
Burton, L. (2016). Can a Tomato Increase Your Productivity? Journal of Research on Christian Education, 25 (2), ss. 95-96.
https://doi.org/10.1080/10656219.2016.1191926
Cirillo, F. (2011). Do more and have fun with time management.
https://francescocirillo.com/pages/pomodoro-technique [2019-01-01]. Collins, A. M., Hislop, D. & Cartwright, S. (2016). Social support in the
workplace between teleworkers, office-based colleagues and supervisors. New Technology, Work and Employment. 31 (2), ss. 161-175.
doi: 10.1111/ntwe.12065
Csikszentmihalyi, M. (2003). Flow: Den Optimala Upplevelsens Psykologi. 3 uppl., Stockholm: Natur & Kultur.
Deci, E. L. & Ryan, R. M. (2000). The “What” and “Why” of Goal Pursuits: Human Needs and the Self-Determination of Behavior. Psychological Inquiry, 11 (4), ss. 227-268. doi: 10.1207/S15327965PLI1104_01
Dominiguez, C., Moura, I.C. & Varajão, J. (2016). High Performance Teams: Do Perceptions and Reality Match?, International Journal of Information Technology Project Management. 7 (2), ss. 72–82.
Erhardsson, N. & Lindell, P. (2006). Projektledares psykosociala miljö – En kvalitativ fallstudie på en projektorienterad organisation i
telecombranschen.. Magisteruppsats. Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT/Informatik. Karlstad: Karlstads universitet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-368
Fred, M. (2018). Projectification – The trojan horse of local government. Diss. Malmö Universitet & Lunds Universitet. Öresund: All Media.
Ghaffari, M. & Emsley, M. W. (2016). The Boundary between Good and Bad Multitasking in CCPM. Journal of Modern Project Management, 4 (1), ss. 104–111.
Gobbo, F. & Vaccari, M. (2008). The Pomodoro Technique for Sustainable Pace in Extreme Programming Teams. I: Abrahamsson P., Baskerville R., Conboy K., Fitzgerald B., Morgan L., Wang X. (red.). Agile Processes in Software Engineering and Extreme Programming. XP 2008. Lecture Notes in Business Information Processing, vol 9. Springer, Berlin, Heidelberg ss. 180-184. https://doi.org/10.1007/978-3-540-68255-4_18 Gustavsson, T. (2016). Agil Projektledning. 3. Uppl., Stockholm: Sanoma
Utbildning.
Gällstedt, M. (2003). Working conditions in projects: perceptions of stress and motivation among project team members and project managers.
International Journal of Project Management, 21(6), ss. 449-455. https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.1016/S0263-7863(02)00098-4 Hayes, N. (2000). Doing psychological research: gathering and analysing data.
Buckingham: Open University Press.
Jansson, T. (2015). Agila projektledningsmetoder och motivation: Varför man blir produktiv av att flytta lappar på en whiteboard. Avhandling, Karlstads universitet, Karlstad.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:782985/FULLTEXT01.pdf Jansson, T & Ljung, L. (2004). Projektledningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Jansson, T. & Ljung, L. (2011). Individer, gupper och ledarskap i projekt. Lund:
Studentlitteratur AB.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB. Larsson, N. (2018). Stress i projekt: Erfarenheter av att hantera stress ur ett
projektledarperspektiv. Masteruppsats. Projektledning. Karlstad: Karlstads Universitet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67063 Leiter, M. P. & Maslach C. (1999). Six areas of worklife: Model of the
organizational context of burnout. Journal of Health and Human Services Administration. 21 (4), ss. 472-489. http://www.jstor.org/stable/25780925. Leonard, A. (2013). Keeping in mind the impact of social relationships when
managing software project teams. Procedia Technology. 9, ss. 767–776. Pashler, H. (1994). Dual-task interference in simple tasks: Data and theory.
27
Pons, D. & Haefele, S. (2016). Team Interactions for Successful Project Management in Small and Medium-Sized Enterprises. International Journal of Information Technology Project Management. 7 (2), ss. 17–43. doi:10.4018/IJITPM.2016040102
Ryan, R. & Deci, E. (2017). Self-Determination Theory: Basic Psychological Needs In Motivation, Development, And Wellness. [Elektronisk] Place of publication not identified: The Guilford Press, eBook Collection.
Tillgänglig: Karlstads Universitetsbibliotek.
Seddigh, A., Berntson, E., Bodin Danielson, C. & Westerlund, H. (2014).
Concentration requirements modify the effect of office type on indicators of health and performance. Journal of Environmental Psychology. 38, ss. 167–174. doi: 10.1016/j.jenvp.2014.01.009.
Siwertz, J. (2018). Glöm multitasking och se till att chefen är med på fikapauserna så får du rätt flow på jobbet. Veckans Affärer, 18 oktober. [Elektronisk]. Tillgänglig: https://vainsights.se/articles/563910/2018-10-18-08-10-43- glom-multitasking-och.-se-till-att-chefen-ar-med-pa-fikapuserna-sa-far-du-flow-pa-jobbet-?s=6c5b3 [2018-11-18].
Socialstyrelsen (2003). Utmattningssyndrom: Stressrelaterad psykisk ohälsa. [Elektronisk]. Tillgänglig: https://www.socialstyrelsen.se/Lists/
Artikelkatalog/Attachments/10723/2003-123-18_200312319.pdf [2018-09-10].
Sundstrom, E., Burt, R. E. & Kamp, D. (1980). Privacy at Work: Architectural Correlates of Job Satisfaction and Job Performance. Academy of Management Journal. 23 (1), ss. 101-117. doi: 10.2307/255498. Vetenskapsrådet (2018). Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. [Elektronisk] Vällingby: Elanders Gotab. Tillgänglig: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2018-06-14].
Wang, X., Gobbo, F. & Lane, M. (2010). Turning Time from Enemy into an Ally Using the Pomodoro Technique. I: Šmite, D., Moe, N. & Ågerfalk, P. (red.) Agility Across Time and Space. Berlin, Heidelberg: Springer, ss. 149-167. https://doi.org/10.1007/978-3-642-12442-6_10.
Bilagor
29
Bilaga 2 – Rekryteringsbrev
Var med i en studie om Work Flow!
Jag heter Maria Wikström och går en masterutbildning i projektledning på Karlstads universitet. Nu är det dags för uppsatsen och jag vill jobba med Work Flow.
Nu söker jag dig som jobbar i projekt. Som projektledare, projektmedarbetare, eller helt enkelt i projektform i och med att dina arbetsuppgifter ändras och du måste vara kreativ för att lösa dem. ”det här har jag aldrig gjort, men det ska jag säkert fixa!”. Jag ser gärna sitter på distans och arbetar, men det är helt ok om du gått från dina vanliga kollegor för att för en dag delta i Work Flow.
Vad ska du då göra? Du och jag träffas under en timme och pratar hur du upplever både ditt vanliga arbete och Work Flow. Vi hittar ett ställe att ses som funkar för dig. Jag spelar in och skriver efteråt ut intervjun. Textmaterialet kommer enbart att användas i min uppsats tillsammans med det material som jag samlar in från andra.
Kontakta mig på k.maria.wikstrom@gmail.com eller 070-306 62 88 så bokar vi en tid inom de kommande veckorna.
Intervjumaterialet kommer uteslutande och endast användas för studien. Alla dina uppgifter kommer hanteras konfidentiellt och både ditt namn och din arbetsplats kommer att avidentifieras. Intervjumaterialet i sin helhet kommer endast vara tillgängligt för mig (och min handledare/examinator om de begär så) och raderas helt efter att studien publicerats. Skulle det någon gång inte kännas bra kan du när som helst avbryta både intervjun och/eller i efterhand be mig förstöra och radera allt material kopplat till dig och exkludera det från studien.
Bilaga 3 – Kodningsguide
Kod Beskrivning
Ansvar Känna sig ansvarig, att allt ansvar vilar på mina axlar. Även se behov och ha mandat att ändra dessa
Arbetsuppgifter Beskrivning av de egna arbetsuppgifterna Balans Hitta en balans i arbetet
Bekräftelse Känna att man gör något rätt, något bra. Från andra eller sig själv. Café-fokus Sorl på t ex café och som jag lätt kan koppla bort. Gäller även radio mm Chitchat Samtal som berör mig och gör att jag inte kan fokusera. Tenderar vara på
arbetsplatsen
Copingstrategier Hur hanterar jag distraktioner, negativa känslor mm? Delaktighet Kunna påverka mer än sin egen arbetssituation. Vi-känsla Distraktioner Beskrivning av de saker som distraherar
Ensamhet Vara ensam i sin roll, känna sig utanför, känna sig ostörd Flexibilitet Ser behov och vad företagets behov är
Fokus Vad gör att personen kan fokusera?
Fritt arbete Beskrivning av egna arbetet och att man kan styra mycket av det själv Förståelse Förståelse för och insikt i det egna arbetet från kollegor
Förändring arbetsplats Önskan om en förändring och att kanske leda den på arbetsplatsen Gemenskap De man upplever sig nära, kollegor eller personer utanför den egna
organisationen som man tyr sig till
Händelsestyrning Brandutryckningar, jaga ikapp, inte kunna styra allt
Hänsyn Kollegor och omgivning visar respekt genom att inte störa hur som helst Inställning Vilken approach man har till arbetsuppgifterna
JAG då? Sätter sig själv sist, men är det hållbart i längden? Kreativitet Hur blir jag kreativ?
Ledarskap arbetsmiljö Beskrivning av arbetsmiljö - kontor, uppgifter, osäkerheter Ledarskap möten Beskrivning av egna organisationens möteskultur
Ledarskap struktur Beskrivning av egna organisationens ledarskap och struktur Listor Fördelarna och nackdelarna med att göra listor
Mål Fördelarna och nackdelarna med att sätta mål
Nätverkande Professionella kopplingar och samarbeten med personer utanför och inom det egna företaget
Osäkerhet Vad gör personen osäker? Hur hanterar man det?
Passande uppgifter Beskrivning av vilka uppgifter man väljer att göra med Work Flow Paus Vikten av att avbryta, röra på sig, tänka på annat
Prioriteringar Vad är viktigt att göra först, vad ska jag fokusera på Progress Känna att man kommer framåt
Rutin Önskan att ändra en rutin men även att faktiskt göra det och varför . Även vad man gör och observerar andra göra på rutin
Samarbete Inte vara ensam i projekt
Skapa struktur Egna former av struktur för att hantera sitt arbete
Syfte Meningsfullhet i det jag gör, något mer. Var drömjobbet rätt?
Tidsmedvetenhet Känslan av vad tiden räcker till. Vad är realistiskt och vad behöver jag? Tillgänglighet Vill vara tillgänglig för kunder och kollegor både personligen och andra
kontaktvägar
WF beskrivning Beskrivning av vad Work Flow innebär för personen WF känsla Hur man upplevde Work Flow
WF mervärden Övriga saker som skapar värde under dagen WF nätverkande Övriga personer på Work Flow
WF varför Orsaker till varför man sökt sig till Work Flow Överblick Ha kontroll på sina egna ansvarsområden
31 Bilaga 4 – Tematiseringsöversikt Tillgänglighet försvårar arbetsdagen Café-fokus Chitchat Flexibilitet Hänsyn Ledarskap arbetsmiljö Tillgängligh et Tillgängligh etskanaler WF nätverkand e Överblick Behov av styrning och bekräftelse Ansvar Bekräftels e - andra Delaktighe t Ensamhet Fritt arbete Förståelse Gemenska p Ledarskap struktur Nätverkan de Osäkerhet Samarbet e WF nätverkan de Inre bekräftelse, kontroll och progress Bekräftelse - egen Fokus Inställning Listor Mål Progress Skapa struktur Aktiva pauser Balans Paus Work Flow på arbetsplatsen Förändring arbetsplats Rutin WF känsla
Check!
Projektmedarbetares
behov av struktur och
bekräftelse
Göra det viktigaste, prioritera Händelsesty rning Ledarskap möten Prioritering ar Skapa struktur Syfte Tidsmedvet enhetFigur 2 Tematiseringsöversikt. Gruppering av koder i sex teman. De mest frekvent använda koderna markerade i en mörkare grå färg och de mest ovanliga koderna i en ljusare grå färg