Vidare forskning

Vi har under arbetets gång helt lämnat lärare och elevers personliga uppfattningar utanför i det som har studerats i denna studie, trots deras absoluta bärande roller. Detta har varit en medveten avgränsning då vi har velat få en förstahandsinformation. Dock tror vi att en mer heltäckande bild av talutrymmets användning kan fås genom att även eleverna och lärarnas tankar och uppfattningar implementeras. Därför vill vi föreslå som en vidare forskning att utgå från elevers och lärares perspektiv inom samma område i intervjuform.

Vi tycker att det skulle vara intressant att kunna undersöka ifall en kartläggning av den

kommunikativa förmågan skulle kunna framtas utifrån de krav som Lspec11 ställer. Vi undrar också om denna kartläggning skulle kunna utgöra ett underlag och stöd för läraren ifråga om elevernas utveckling av denna förmåga. En forskning med framtagande av ett kartläggnings- underlag med efterföljande undersökning huruvida detta kan vara användbart i

52

9 Referenser

Ahlberg, Ann. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.

Ahlberg, Ann. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik – att bygga broar. Stockholm: Liber.

Ahlgren, Inger & Bergman, Brita. (2006). Det svenska teckenspråket. I Teckenspråk och teckenspråkiga. Kunskaps- och forskningsöversikt. Statens offentliga utredningar. (2006:29) (s. 11-70). Stockholm: Regeringskansliet.

Allard, Karin. (2013). Varför gör de på detta viset? Kommunikativa praktiker i flerspråkig undervisning med svenskt teckenspråk som medierande redskap (Doktorsavhandling). Örebro: Örebro universitetet. Tillgänglig: http://oru.diva-

portal.org/smash/get/diva2:615203/FULLTEXT02.pdf

Bjørndal, Cato R.P. (2005). Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber.

Cummins, Jim. (2011). A dialogue between theory and practice: The education of Deaf and Hard-of-Hearing students. I Jim Cummins (Red.), Promoting academic achievement among minority group students (s. 1-26). Keio: University of Toronto

Danielsson, Louise. (2006). Samtal i det teckenspråkiga klassrummet – en interaktionsstudie. I Carin Roos & Siv Fischbein (Red.), Dövhet och hörselnedsättning: Specialpedagogiska perspektiv (s. 169-186). Lund: Studentlitteratur.

Denscombe, Martyn. (2009). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Dysthe, Olga. (1996). Det flerstämmiga klassrummet – Att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur.

Dysthe, Olga. (2003). Sociokulturella teoriperspektiv på kunskap och lärande. I Olga Dysthe (Red.) Dialog, samspel och lärande (s. 31-74). Lund: Studentlitteratur.

Dysthe, Olga & Igland, Mari-Ann. (2003). Vygotskij och sociokulturell teori. I Olga Dysthe (Red.) (2003). Dialog, samtal och lärande. (s 75-94). Lund: Studentlitteratur.

53

Elvstrand, Helene, Högberg Ronny & Nordvall Henrik. (2015). Analysarbete inom fältarbete. I Andreas Fejes & Robert Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 218-237).

Stockholm: Liber.

Englund, Tomas. (2013). Lärande genom deliberativ kommunikation. I Mikael Jensen (Red.) Lärandets grunder – teorier och perspektiv (s. 203-222). Lund: Studentlitteratur.

Fejes, Andreas & Thornberg, Robert. (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Andreas Fejes & Robert Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 16-43). Stockholm: Liber.

Granström, Kjell & Einarsson, Charlotta. (1995). Forskning om liv och arbete i svenska klassrum – en översikt. Stockholm: Skolverket.

Hendar, Ola. (2008). Måluppfyllelse för döva och hörselskadade i skolan. Redovisning av uppdrag enligt regleringsbrev: Slutrapport. (Rapport SPM, 2008:1). Örebro:

Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Kansanen, Pertti, Hansén, Sven-Erik, Sjöberg Jan & Kroksmark, Tomas. (2011). Vad är allmändidaktik. I Sven-Erik Hansén & Liselott Forsman (Red.), Allmändidaktik – vetenskap för lärare. Lund: Studentlitteratur.

Kullberg, Birgitta. (2004). Etnografi i klassrummet. Lund: Studentitteratur.

Körling, Anne-Marie. (2011). Nu ler Vygotskij – eleverna, undervisningen och Lgr 11. Stockholm: Liber.

Lerner, Gene. (1995). Turn design and the organization of participation in instructional activities. I Discourse Processes 19 (s. 111–131). Tillgänglig:

http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.476.1759&rep=rep1&type=pdf

Lindahl, Camilla. (2015). Tecken av betydelse. En studie av dialog i ett multimodalt,

teckenspråkigt tvåspråkigt NO-klassrum (Doctoral thesis from the department of mathematics and science education, 11). Stockholm: Institutionen för matematikämnets och

naturvetenskapsämnenas didaktik. Tillgänglig: http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:844591/FULLTEXT01.pdf

54

Luckner, John L, Slike, Samuel B & Johnson, Harold. (2012). Helping students who are deaf or hard of hearing succeed. Teaching Exceptional Children, Volume 44, Number 4, (s. 58-67).

Nationalencyklopedin. (2016). Kommunikation. Hämtad 2016-04-23, från

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kommunikation

Rienecker, Lotte & Stray Jørgensen, Peter. (2014). Att skriva en bra uppsats. Stockholm: Liber.

Sahlström, Fritjof. (2008). Från lärare till elever, från undervisning till lärande – utvecklingslinjer i svensk, nordisk och internationell klassrumsforskning. Stockholm:

Vetenskapsrådet. Tillgänglig: https://publikationer.vr.se/produkt/fran-larande-till-elever-fran- undervisning-till-larande

Schönström, Krister. (2010). Tvåspråkighet hos döva skolelever. Processbarhet i svenska och narrativ struktur i svenska och svenskt teckenspråk. (Doktorsavhandling). Stockholm:

Stockholms universitet. Tillgänglig: http://su.diva- portal.org/smash/get/diva2:347371/FULLTEXT01.pdf

Skolverket. (2011). Läroplan för specialskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2012). Greppa språket. Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet.

Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: http://www.lh.umu.se/digitalAssets/82/82559_greppa- sprket-pdf.pdf

Skolverket. (2015). Göra/pröva. Hämtad 2016-02-09, från

http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/sju-timmar-om/jamstallt-bemotande-i- forskolan/gora-prova-1.227142

Skolverket. (2016a). Didaktik – vad, hur och varför. Hämtad 2016-04-06, från

http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik

Skolverket. (2016b) Statistik om specialskolan. Hämtad 2016-04-23, från

55

Smith, David Harry & Ramsey, Claire L. (2004). Classroom Discourse Practices of a Deaf Teacher Using American Sign Language. I Sign Language Studies, Volume 5, Number 1, Fall 2004 (s. 39-62). Washington, D.C.: Gallaudet University Press

Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2016a). Undervisning i specialskola. Hämtad 2016- 04-23, från https://www.spsm.se/skolalternativ/undervisning-i-specialskola/mojligheter-pa- vara-skolor/tva-sprak/

Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2016b). Årsredovisning 2015 Specialpedagogiska skolmyndigheten. Hämtad 2016-04-22, från

https://webbshop.spsm.se/globalassets/publikationer/arsredovisning-2015-tillganglig- version.pdf/

Svartholm, Kristina, Andersson, Ronny & Lindahl Ulf. (1993). Samspråk i dövundervisning – studier av klassrumskommunikation i två olika skolformer för döva. Stockholm: Stockholms universitet.

Säljö, Roger. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.

Säljö, Roger, Jacobsson, Anders, Lilja, Patrik, Mäkitalo, Åsa & Åberg, Mikaela. (2011). Att förädla information till kunskap. Lärande och klassrumsarbete i mediesamhället.

Stockholm: Norstedt.

Thornberg, Robert & Fejes, Andreas. (2015). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I Andreas Fejes & Robert Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 256-278). Stockholm: Liber.

Roos, Carin. (2004). Skriftspråkande döva barn. En studie om skriftspråkligt lärande i förskola och skola (Doctoral thesis, Gothenburg Studies in Educational Science, nr 210). Doktorsavhandling, Göteborg: Göteborgs universitet

Wedin, Åsa. (2011). Klassrumsinteraktion i de tidiga skolåren: flerspråkiga elever i skolans språkliga vardag. Nordic Studies in Education, 31(3). (s. 210-225) Hämtad 2016-03-29 från

56

Wennergren, Ann-Christine. (2007). Dialogkompetens i skolans vardag. En

aktionsforskningsstudie i hörselklassmiljö (Doctoral thesis, Luleå Studies in Educational Sciences, nr 34). Doktorsavhandling, Luleå: Luleå tekniska universitet

Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Hämtad 2016-01-28 från

Bilaga 1 Stockholm 2016-01-26

Till rektorer för tillstånd Hej!

Som ni känner till, ställer läroplanen Lspec11 krav på att eleverna ska uppnå kommunikativa förmågor med följande begrepp kommunicera, resonera, diskutera, argumentera, samtala m.fl genom muntlig framställning. Det finns flera olika orsaker till att specialskolans döva och hörselskadade elever inte har en hög måluppfyllelse mot specialskolans styrdokument. Kan faktorer i klassrumskommunikationen med fokus på elevernas talutrymme tänkas påverka förmågorna i de kommunikativa praktikerna enligt läroplanen?

För att undersöka detta behöver en studie genomföras på en specialskola för döva och hörselskadade med videoobservation i minst sex lektioner i teoretiska ämnen, i mellan- eller högstadiet, där undervisningen sker på teckenspråk. Den här studien ska vi göra i vårt examensarbete i vår utbildning, Speciallärarprogrammet med inriktning mot dövhet och hörselnedsättning vid Örebro Universitetet. Vi som ska skriva examensarbetet heter Ann-Sofi Henning och Jenny Ryttervik. Vi är verksamma lärare på Manillaskolan som studerar sista terminen på speciallärarprogrammet på halvfart.

Vår förhoppning med studien är att den kan ge ökade kunskaper om och utveckling av undervisning för döva och hörselskadade i specialskolan, till exempel hur kommunikativa praktiker kan bidra till bättre måluppfyllelse. Vi undrar om Du som rektor ger ditt tillstånd till att din skola ställer upp i vår studie för en utveckling av undervisningen?

Genom hela studien och i examensarbetet kommer allt material inklusive information om skola, rektorer, lärare och elever att hållas helt konfidentiellt. När studien är avslutad kommer allt videomaterial och våra anteckningar att förstöras enligt Vetenskapsrådets föreskrifter.

Du som rektor kan via mail till oss ge ditt tillstånd till att din skola deltar i studien.

Vänliga hälsningar

Ann-Sofi Henning Jenny Ryttervik

Bilaga 2 Stockholm 2016-02-12

Till pedagoger – för samtycke Hej!

Vi heter Ann-Sofi Henning och Jenny Ryttervik och läser på Specialärarprogrammet med riktning mot dövhet och hörselnedsättning vid Örebro Universitet. Vi är inne på vår sista termin och under våren 2016 skriver vi ett examensarbete som ska handla om

klassrumskommunikation med fokus på elevernas talutrymme i koppling till de kommunikativa förmågorna i enlighet med Lspec11.

För vår studie behöver vi genomföra deltagande- och videoobservationer i en klass med döva och hörselskadade elever där undervisningen sker på teckenspråk. Det innebär att vi följer en klass i minst sex lektioner i teoretiska ämnen under ett antal tillfällen under vårterminen. Vi skulle gärna vilja göra denna studie i din klass.

Vår förhoppning och syftet med studien är att den kan ge ökade kunskaper om och utveckling av undervisning för döva och hörselskadade i specialskolan, till exempel hur kommunikativa praktiker kan bidra till bättre måluppfyllelse. Vi hoppas och tror att Du som pedagog ger ditt samtycke till att Du och din klass ställer upp i vår studie för en utveckling av undervisningen.

Berörda elever och vårdnadshavare kommer också att kontaktas för att ge sitt samtycke. Genom hela studien och i examensarbetet kommer allt material inklusive information om skola, lärare och elever att hållas helt konfidentiellt. När studien är avslutad kommer allt videomaterial och våra anteckningar att förstöras enligt Vetenskapsrådets föreskrifter.

Vänliga hälsningar

Ann-Sofi Henning Jenny Ryttervik

ann-sofi.henning@spsm.se jenny.ryttervik@spsm.se

Jag ger mitt samtycke att delta i studien:

__________________________ ________________________

Stockholm 2016-02-12 Bilaga 3 Till elever och vårdnadshavare – Samtycke för deltagande i studie

Hej!

Vi heter Ann-Sofi Henning och Jenny Ryttervik och läser på Specialärarprogrammet med riktning mot dövhet och hörselnedsättning vid Örebro Universitet. Vi är inne på vår sista termin och under våren 2016 skriver vi ett examensarbete (D-uppsats) som ska handla om klassrumskommunikation med fokus på elevernas talutrymme i koppling till de

kommunikativa förmågorna i enlighet med läroplanen för Specialskolan.

För vår studie behöver vi genomföra deltagande- och videoobservationer i klassen vid ett antal tillfällen under vårterminen med totalt minst sex lektioner i teoretiska ämnen. Under observationerna kommer vi att upprätta ett par videokameror i klassrummet och vi själva kommer även att sitta med och göra egna anteckningar.

Vi kommer inte att ställa frågor till varken eleverna eller lärarna utan endast observera klassrumsinteraktionen.

Vi har rektorn och ert barns lärares samtycke till vår studie. Allt material kopplat till denna studie kommer att hanteras i enlighet med Vetenskapsrådets föreskrifter om tystnadsplikt, sekretess och anonymitet. Vårt material kommer att hållas konfidentiellt under studiens gång och förstöras när studien är avslutad. Deltagandet är helt frivilligt och ditt barn kan avbryta sin medverkan under perioden för vår studie, någon orsak behöver inte anges. Vi hoppas att ni och ert barn vill medverka i vår studie. Ni är välkomna att kontakta oss vid funderingar eller frågor på våra nedanstående mailadresser. Skriv under och lämna lappen till ditt barns mentor senast fredag 19 februari.

Stort tack!

Vänliga hälsningar

Ann-Sofi Henning Jenny Ryttervik

ann-sofi.henning@spsm.se jenny.ryttervik@spsm.se

Jag ger mitt samtycke att mitt barn är med i studien Jag ger inte mitt samtycke att mitt barn är med i studien Elevens namn: ____________________________

__________________________ ________________________

Vårdnadshavares underskrift Namnförtydligande

__________________________ ________________________