Föreliggande studie baseras på datainsamlingsmetoden self report där respondenterna själva skriver ner sin berättelse om sitt arbete med barns delaktighet och inflytande i förskolan. Frågan vi ställer oss är hur resultatet skulle bli om empirin samlas in med observation och därmed möjlighet att vara på plats i verksamheten och/eller med intervjuer där följdfrågor kan ställas. En kombination av insamlingsmetoder kan ge en större bredd av och ett större djup i resultatet. Enligt Kihlström (2007, s. 231) ökar dessutom studiens validitet när studien grundas på olika insamlingsmetoder. Vi finner det intressant som vidare forskning, att med hjälp av andra redskap vid insamling av empirin, undersöka förskollärares dagliga arbete med barns delaktighet och inflytande. Ett annat intressant perspektiv vore att undersöka hur barn i förskolan själva upplever sin rätt till delaktighet och inflytande.
R
EFERENSERArnér, E. (2006). Barns inflytande i förskolan - problem eller möjlighet för de vuxna?:
en studie av ett utvecklingsarbete och dess betydelse för att förändra pedagogers förhållningssätt till barns initiativ. Licentiatavhandling Örebro:Univ.,
urn:nbn:se:oru:diva-34987
Arnér, E. (2009). Barns inflytande i förskolan: en fråga om demokratifostran. Lund: studentlitteratur
Bae, B. (2009). Children´s right to participate: challenges in everyday interactions. European Early Childhood Education Research Journal. Volume 17, Issue 3, ss. 391-406.
https://doi.org/10.1080/13502930903101594
Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. (2009). Stockholm: UNICEF
Sverige.
http://unicef-porthos-production.s3.amazonaws.com/barnkonventionen-i-sin-helhet.pdf Biesta, G. (2006). Bortom lärandet: demokratisk utbildning för en mänsklig framtid. Lund: Studentlitteratur.
Björkdahl Ordell, S. (2007). Etik. I Dimenäs, J. (red.) Lära till lärare: att utveckla
läraryrket-vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber, ss. 21-28.
Corsaro, W. A. (2011). The sociology of childhood. 3. ed.Thousand Oaks: Pine Forge Press. Davidsson, B. (2007). Self report - att använda skrivna texter som redskap. I Dimenäs, J. (red.) Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig
metodik. Stockholm: Liber, ss.70-81.
Dimenäs, J. (2007). Teori som redskap. I Dimenäs, J. (red.) Lära till lärare: att utveckla
läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber,
ss.103-121.
Dolk, K. (2013). Bångstyriga barn: makt, normer och delaktighet i förskolan. Diss. Stockholm : Stockholms universitet.
Emilson, A. (2008). Det önskvärda barnet: fostran uttryckt i vardagliga
kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan. Diss. (sammanfattning)
Göteborg: Göteborgs universitet. http://hdl.handle.net/2077/18224
Engdahl, K. (2014). Förskolegården [Elektronisk resurs] En pedagogisk miljö för barns
möten, delaktighet och inflytande. Diss. Umeå: Umeå universitet.
urn:nbn:se:umu:diva-86738
Fejes, A. & Thornberg, R. (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Fejes, A. och Thornberg, R. (red.) Handbok i kvalitativ analys. 2. uppl., Stockholm: Liber, ss. 16-43.
Förskolans och skolans värdegrund: förhållningssätt, verktyg och metoder. [Ny], rev. [utg.] (2013). Stockholm: Skolverket.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2579
God forskningssed [Elektronisk resurs]. Reviderad utgåva (2017). Stockholm:
Vetenskapsrådet.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1529480532631/God-forskningssed_VR_2017.pdf
Halldén, G. (2007). Barndomssociologi och möjligheten av ett psykosocialt perspektiv. I Halldén, G. (red.) Den moderna barndomen: och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson bokförlag, ss. 25-40.
Hamerslag, A. (2013). Barns deltagande och delaktighet: projektarbete i en förskola med
inspiration från Reggio Emilia. Lic.-avh. Uppsala: Uppsala universitet, 2013.
urn:nbn:se:uu:diva-203036
Hjalmarsson, M. (2014). Enkäter till förskollärare. I Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (red.) Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber, ss. 157-165.
Hägglund, S., Löfdahl Hultman, A. & Thelander, N. (2017). Förskolans demokratifostran: i
ett föränderligt samhälle.Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Karlsson, R. (2014). Demokrati i förskolan: fokus på barns samspel. Stockholm: Liber. Kihlström, S. (2007). Att undersöka utbildning och undervisning. I Dimenäs, J. (red.) Lära till
lärare: att utveckla läraryrket-vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik.
Stockholm: Liber, ss. 15-20.
Kihlström, S. (2007). Uppsatsen-examensarbete. I Dimenäs, J. (red.) Lära till lärare: att
utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm:
Liber, ss. 226-242.
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2016). Stockholm: Skolverket.
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/forskola
Läroplan för förskolan: Lpfö 18. (2018). Stockholm: Skolverket.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=4001
Löfdahl, A. (2014). God forskningssed - regelverk och etiska förhållningssätt. I Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (red.) Förskollärarens metod och vetenskapsteori.
Stockholm: Liber, ss. 32-43.
Orlenius, K. & Bigsten, A. (2006). Den värdefulla praktiken: yrkesetik i pedagogers vardag. 2. uppl. Stockholm: Liber.
Pramling Samuelsson, I. & Sheridan,S. (2003). Delaktighet som värdering och pedagogik.
Qvarsell, B. (2011). Demokrati i små barns liv och verksamhet. Nordisk barnhageforskning, 4 (2), ss. 65-74. Issn 1890-9167.
https://doi.org/10.7577/nbf.307
Qvortrup, J. (1994). Barn halva priset: nordisk barndom i samhällsperspektiv. Esbjerg: Sydjysk Universitetsforl.
Rantala, A. (2016). Snälla du kan du sätta dig?: om vägledning i förskolan. Lic.-avh. Seland, M., Sandseter, E.B.H. & Bratterud, Å. (2015). One-to three-year-old children’s
experience of subjective wellbeing in day care. Contemporary Issues in Early Childhood 16(1), ss. 70-83.
urn:nbn:se:umu:diva-126087
Ribaeus, K. (2014). Demokratiuppdrag i förskolan. Karlstad: Karlstads universitet. urn:nbn:se:kau:diva-31484
Roos, C. (2014). Att berätta om små barn: att göra en minietnografisk studie. I Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (red.) Förskollärarens metod och vetenskapsteori.
Stockholm: Liber, ss 46-57.
Rydjord Tholin, K. & Jansen Thorsby, T. (2012). Something to Talk about: Does the
Language Use of Pre-School Teachers Invite Children to Participate in Democratic Conversation?
https://doi.org/10.1080/1350293X.2012.650010
Thornberg, R. & Fejes, A. (2015). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I Fejes, A. och Thornberg, R. (red.) Handbok i kvalitativ analys. 2. uppl., Stockholm: Liber, ss. 256-278.
Thornberg, R. & Forslund Frykedal, K. (2015). Grundad teori. I Fejes, A & Thornberg, R.
Handbok i kvalitativ analys. 2. uppl., Stockholm: Liber, ss. 44-70.
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. 2., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber. Trost, J. & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. 5., [moderniserade och rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Westlund, K. (2010). Demokrati i förskolan. I Riddersporre, B. & Persson, S. (red.)
Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur & kultur, ss. 83-99.
Westlund, K. (2011). Pedagogers arbete med förskolebarns inflytande: en demokratididaktisk
studie. Licentiatavhandling Malmö : Malmö högskola.
B
ILAGA1
Missivbrev
Hej!
Vi är två studenter som läser till förskollärare vid Borås högskola. Under vårterminen 2019 läser vi vår sista termin där vi skall genomföra vårt examensarbete. Syftet med vår studie är att ta reda på förskollärares uppfattning om samt deras arbete med begreppen delaktighet och inflytande.
Vår forskningsmetod i denna studie är self-report vilket innebär att du som respondent i lugn och ro svarar på våra frågor genom att skriva ner dina tankar i form av en berättelse. I och med att vi studenter inte är närvarande är det viktigt att du beskriver tydligt så inga
missförstånd sker.
I arbetet med vår studie tar vi hänsyn till god forskningsetik enligt följande viktiga principer. Informationskravet, vilket innebär att vi är tydliga till dig med vårt syfte med
undersökningen.
Samtyckeskravet, vilket innebär att vi är tydliga med att det är frivilligt att delta samt att du när som helst kan dra dig ur.
Konfidentialitetskravet, vilket innebär att det ej skall gå spåra vem/vilka som deltagit i studien. För att förhålla oss till konfidentialitetskravet kommer du som respondent tilldelas self-report i ett vitt kuvert. Skriv inget namn, lägg ditt svar i det vita kuvertet och slut igen. Vi kommer samla in alla svar och därefter öppna dem vid ett och samma tillfälle.
Nyttjandekravet, vilket innebär att vi är tydliga med att den information vi tar del av aldrig används i något annat sammanhang än för föreliggande studie.
Vi vill på förhand tacka för ditt engagemang. Om några oklarheter eller frågor dyker upp får du gärna kontakta oss per telefon eller mail.
Med vänliga hälsningar Marita Löfgren och Pernilla Bengtsson Kontaktuppgifter: Marita Löfgren tel: ………. mail: ………