Vidare forskning

Mettler (2018) menar att longitudinella studier kring social mjukvara i vård behövs för att säkerställa dess effekt, vilket påvisar att vidare studier bör innefatta ett längre tidsspann. Vidare studier kan också innebära utförande av en liknande studie i en annan vårdkontext, och på så sätt kan slutsatser kring studiens generaliserbarhet dras, vilket underlättar för framtida design

av social mjukvara i vård. Vidare studier bör även innefatta användning i kombination med nuvarande system för att undersöka hur social mjukvara kan designas för att integreras med befintlig infrastruktur.

Då vårdrelaterade yrken karaktäriseras av känslig information bör designförslagen som presenterades i denna studie också studeras ur ett etiskt perspektiv. Exempelvis kan det vara av intresse att studera vilka negativa effekter transparens gällande användares aktuella arbetsuppgifter kan ha på vårdare och deras redan stressiga arbetsmiljöer. Då vårdområdet aktivt arbetar med att röra sig mot vård centrerad kring att involvera vårdmottagare, kan vidare studier fokusera på hur denna studie kan kompletteras för att involvera vårdmottagare i social mjukvara utan att påfresta vårdares möjlighet att erbjuda högkvalitativ vård.

Referenslista

Ash, J. S., Berg, M., & Coiera, E. (2004). Some unintended consequences of information technology in health care: the nature of patient care information system-related errors.

Journal of the American Medical Informatics Association, 11(2), 104-112.

Bacigalupe, G. (2011). Is there a role for social technologies in collaborative healthcare?.

Families, Systems, & Health, 29(1), 1.

Becker, J., & Janiesch, C. (2007, September). Restrictions in process design: a case study on workflows in healthcare. In International Conference on Business Process Management (pp. 323-334). Heidelberg; Berlin: Springer.

Benham-Hutchins, M. M., & Effken, J. A. (2010). Multi-professional patterns and methods of communication during patient handoffs. International journal of medical informatics, 79(4), 252-267.

Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative research in psychology, 3(2), 77-101.

Brown, T. (2009). Change by Design: How Design Thinking Transforms Organizations and Inspires Innovation. New York, NY: Harper Collins.

Butler, B., Sproull, L., Kiesler, S., & Kraut, R. (2002). Community effort in online groups: Who does the work and why. Leadership at a distance: Research in technologically supported work, 1, 171-194.

Carroll, N., & Richardson, I. (2016, May). Aligning healthcare innovation and software requirements through design thinking. In Proceedings of the International Workshop on Software Engineering in Healthcare Systems (pp. 1-7). ACM.

Cataldo, M., Wagstrom, P. A., Herbsleb, J. D., & Carley, K. M. (2006, November).

Identification of coordination requirements: implications for the Design of collaboration and awareness tools. In Proceedings of the 2006 20th anniversary conference on Computer supported cooperative work (pp. 353-362). ACM.

Dabbish, L., & Kraut, R. E. (2004, November). Controlling interruptions: awareness displays and social motivation for coordination. In Proceedings of the 2004 ACM conference on Computer supported cooperative work (pp. 182-191). ACM.

Dourish, P., & Bellotti, V. (1992, November). Awareness and coordination in shared workspaces. In CSCW 92(3), 107-114.

Ellis, C. A., Gibbs, S. J., & Rein, G. (1991). Groupware: some issues and experiences.

Communications of the ACM, 34(1), 39-58.

Ericsson, K., & Institutionen, P. (2003). Daglig verksamhet: En omsorgsform under utveckling.

Uppsala: Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet.

Fejes, A., & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.

Fichter, D. (2005). The many forms of e-collaboration: Blogs, wikis, portals, groupware, discussion boards, and instant messaging. Online, 29(4), 48-50.

Fussell, S. R., Kraut, R. E., & Siegel, J. (2000, December). Coordination of communication:

Effects of shared visual context on collaborative work. In Proceedings of the 2000 ACM conference on Computer supported cooperative work (pp. 21-30). ACM.

Gutwin, C., & Greenberg, S. (1997). Effects of awareness support on groupware usability.

Gutwin, C., Greenberg, S., Blum, R., Dyck, J., Tee, K., & McEwan, G. (2008). Supporting Informal Collaboration in Shared-Workspace Groupware. J. UCS, 14(9), 1411-1434.

Handel, M., & Herbsleb, J. D. (2002, November). What is chat doing in the workplace?. In Proceedings of the 2002 ACM conference on Computer supported cooperative work (pp.

1-10). ACM.

Haynes, S. R., Purao, S., & Skattebo, A. L. (2004, November). Situating evaluation in scenarios of use. In Proceedings of the 2004 ACM conference on Computer supported cooperative work (pp. 92-101). ACM.

Hevner, A., & Chatterjee, S. (2010). Design science research in information systems. In Design research in information systems (pp. 9-22). Boston, MA: Springer.

Hevner, A., March, S. T., Park, J., & Ram, S. (2004). Design science research in information systems. MIS quarterly, 28(1), 75-105.

Jones, P. (2013). Design for care: Innovating healthcare experience. Brooklyn, NY: Rosenfeld Media.

Leftheriotis, I., & Giannakos, M. N. (2014). Using social media for work: Losing your time or improving your work?. Computers in Human Behavior, 31, 134-142.

Leonard, M., Graham, S., & Bonacum, D. (2004). The human factor: the critical importance of effective teamwork and communication in providing safe care. BMJ Quality & Safety, 13(suppl 1), i85-i90.

Li, J. (2014). Data protection in healthcare social networks. IEEE software, 31(1), 46-53.

Li, J. (2015). A privacy preservation model for health-related social networking sites. Journal of medical Internet research, 17(7), e168.

Lim, Y. K., Stolterman, E., & Tenenberg, J. (2008). The anatomy of prototypes: Prototypes as filters, prototypes as manifestations of design ideas. ACM Transactions on Computer-Human Interaction (TOCHI), 15(2), 7.

Malone, T. W., Grant, K. R., Lai, K. Y., Rao, R., & Rosenblitt, D. (1987). Semistructured messages are surprisingly useful for computer-supported coordination. ACM Transactions on Information Systems (TOIS), 5(2), 115-131.

McAfee, A. P. (2006). Enterprise 2.0: The dawn of emergent collaboration. MIT Sloan management review, 47(3), 21.

Mettler, T. (2018). Contextualizing a professional social network for health care: Experiences from an action design research study. Information Systems Journal, 28(4), 684-707.

Muller, M., Ehrlich, K., Matthews, T., Perer, A., Ronen, I., & Guy, I. (2012, May). Diversity among enterprise online communities: collaborating, teaming, and innovating through social media. In Proceedings of the SIGCHI Conference on Human Factors in Computing Systems (pp. 2815-2824). ACM.

Mun, J., Shin, M., Lee, K., & Jung, M. (2009). Manufacturing enterprise collaboration based on a goal-oriented fuzzy trust evaluation model in a virtual enterprise. Computers &

Industrial Engineering, 56(3), 888-901.

Myers, M. D., & Newman, M. (2007). The qualitative interview in IS research: Examining the craft. Information and organization, 17(1), 2-26.

Nardi, B. A., Whittaker, S., & Bradner, E. (2000, December). Interaction and outeraction:

instant messaging in action. In Proceedings of the 2000 ACM conference on Computer supported cooperative work (pp. 79-88). ACM.

Neale, D. C., Carroll, J. M., & Rosson, M. B. (2004, November). Evaluating computer-supported cooperative work: models and frameworks. In Proceedings of the 2004 ACM conference on Computer supported cooperative work (pp. 112-121). ACM.

Peters, L. M., & Manz, C. C. (2007). Identifying antecedents of virtual team collaboration.

Team Performance Management: An International Journal, 13(3/4), 117-129.

Razmerita, L., Kirchner, K., & Nabeth, T. (2014). Social media in organizations: leveraging personal and collective knowledge processes. Journal of Organizational Computing and Electronic Commerce, 24(1), 74-93.

Razmerita, L., Kirchner, K., & Nielsen, P. (2016). What factors influence knowledge sharing

Saldana (2015). The Coding Manual for Qualitative Research. California: Sage.

Shneiderman, B., Plaisant, C., & Hesse, B. W. (2013). Improving healthcare with interactive visualization. Computer, 46(5), 58-66.

Stuart, H. C., Dabbish, L., Kiesler, S., Kinnaird, P., & Kang, R. (2012, February). Social transparency in networked information exchange: a theoretical framework. In Proceedings of the ACM 2012 conference on Computer Supported Cooperative Work (pp.

451-460). ACM.

Sutcliffe, K. M., Lewton, E., & Rosenthal, M. M. (2004). Communication failures: an insidious contributor to medical mishaps. Academic medicine, 79(2), 186-194.

Tasselli, S. (2015). Social networks and inter-professional knowledge transfer: the case of healthcare professionals. Organization Studies, 36(7), 841-872.

Tepper, M. (2003). The rise of social software. NetWorker, 7(3), 18-23.

Twidale, M., Randall, D., & Bentley, R. (1994, October). Situated evaluation for cooperative systems. In Proceedings of the 1994 ACM conference on Computer supported cooperative work (pp. 441-452). ACM.

Van House, N. (2004, October). Weblogs: Credibility and collaboration in an online world. In Computer Supported Cooperative Work Workshop.

Van Teijlingen, E. R., & Hundley, V. (2001). The importance of pilot studies. Surrey:

University of Surrey.

Vetenskapsrådet (2002). Vetenskapsrådets forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Elanders Gotab.

Webster, J., & Watson, R. T. (2002). Analyzing the past to prepare for the future: Writing a literature review. MIS quarterly, xiii-xx.

Yarosh, S., Matthews, T., Zhou, M., & Ehrlich, K. (2013, February). I need someone to help!:

a taxonomy of helper-finding activities in the enterprise. In Proceedings of the 2013 conference on Computer supported cooperative work (pp. 1375-1386). ACM.

Bilaga 1 - Kontextscenario

Sara Johansson arbetar som vårdare inom daglig verksamhet för människor med diverse funktionsvariationer. När Sara är på arbetsplatsen använder hon jobbtelefonen och den interna sociala mjukvaran Sonar som ett samarbetsverktyg för att kommunicera och koordinera med medarbetare och anhöriga till vårdmottagare.

Sara loggar in i Sonar genom att skriva in sitt personal-id och verifiera med ansiktsigenkänning.

Inne i tjänsten får Sara upp en skärm med olika flöden, vilket gör det möjligt för Sara att publicera inlägg i rätt flöde beroende på vilka hon vill ska se kunna se hennes inlägg. Sara kan tyvärr inte medverka på morgondagens musikpass med musikanten Calle, och behöver därför hjälp av en medarbetare. Med hjälp av flödet ställer Sara frågan om någon kan ta med vårdmottagaren Josef om de ändå ska dit.

När frågan är ställd noterar Sara en ny händelse där hennes medarbetare Yvonne har bjudit in till att delta i en omröstning gällande tid för årets stormöte. Sara röstar på 14:e Augusti 2019, då det är alternativet som passar henne bäst.

Senare på dagen Sara går sara in på chatten för att fråga kollegan Daniel om vårdmottagaren Josef möjligen har missats att sjukanmälas i och med att han inte dök upp på förmiddagen. Då Daniel för tillfället är upptagen föreslår tjänsten andra medarbetare med liknande egenskaper att fråga. Sara ges möjlighet att skriva till Daniel ändå, men väljer att istället skriva till Ebba som för tillfället är tillgänglig. Ebba menar att Josef är sjuk, men att någon har missat att sjukanmäla honom. Sara svarar att hon löser det och sköter sjukanmälan genom att via meddelandet direkt sjukanmäla Josef och på så sätt uppdateras personal som påverkas av Josefs frånvaro.

När sjukanmälan är bekräftad går Sara in och kollar schemat för att få en överblick av vilka aktiviteter som ska genomföras under dagen. Hon noterar att sjukgymnastiken på eftermiddagen kan innehålla felaktig information då vårdmottagaren Maja som det rör sig om har varit sjuk under en längre tid. För att försäkra sig om aktiviteten kommer äga rum eller inte väljer Sara att föra en chatt med medarbetaren Yvonne som är med på aktiviteten. Hon får då snabbt svar om att informationen stämmer och aktiviteten kommer att bli av. Sara svarar och bekräftar att hon har förstått och stänger ner tjänsten och återgår till sitt arbete.

Bilaga 2 – Semi-strukturerad intervjuguide

• Vad jobbar du med?

• Kan du beskriva dina arbetsuppgifter?

• Vad är det viktigaste för dig i ditt arbete?

• Vilka samarbetar du med i ditt arbete?

• Kan du ge exempel på situationer när du behöver samarbeta?

• Vad innebär samarbete för dig?

• Kan du beskriva din användning av tjänsten?

• Vad tycker du om kommunikationsmöjligheterna som finns tillgängliga? Varför?

• Hur hade tjänsten kunnat påverka samarbete mellan olika avdelningar?

• Finns det några nuvarande arbetsprocesser som inte stöds av tjänsten?

• Finns det någon information som gör att du känner tillit till användare i tjänsten?

• Vad får dig att känna tillit till människor?

• Känner du att informationen som presenteras om kollegor och kunder är relevant?

• Vad behöver du för information för att kunna utföra ditt arbete?

• Kan du beskriva ett scenario som hade kunnat stödjas av tjänsten?

Bilaga 3 – Prototyp

https://xd.adobe.com/view/2e9404f4-3c36-4ecc-5046-bb06a8a3ffc2-58a5/

Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00

E-mail: registrator@hh.se David Dalsmyr

Oliver Weberg