Vi anser att det kan bli viktigt att fortsätta göra forskning som undersöker förskollärares berättelser kring musikämnet i åren framöver för att få reda på hur förskollärare talar om musik utvecklas, då får man en möjlighet att se om musiken blir mer eller mindre framträdande över åren. Det vore även intressant att göra samma studie med ett större urval förskollärare för att få en bredare bild av hur det nuvarande läget ser ut. Ytterligare kan man fortsätta att utföra en liknande forskningsstudie där man intervjuar annan personal inom förskola eller till förskolecheferna för att få en inblick i deras tankar kring musiken, det vill säga, hur talar folk med olika arbetspositioner inom förskolan om musiken? I diskussionen kom vi fram till att förskollärare inte nödvändigtvis tar åt sig barnens kultur, det var åtminstone ingenting som nämndes, men de berättar att det är viktigt för barnen att ta del av de vuxnas kultur. Är det av samma vikt för de vuxna att ta åt sig av barnens kultur? Kan barnens kultur bidra
28
med någonting värdefullt till vuxna, eller anser vuxna att barns kultur inte är lika värdefull som deras egna? Detta skulle kunna bli intressant att forska kring. Denna studie har fokuserat på förskollärares berättelser om deras syn på musiken i förskolan, en studie som istället fokuserar på barns perspektiv på musiken skulle därför också kunna vara givande. Genom att undersöka barns berättelser om musiken, får vi ytterligare perspektiv på vad musiken kan tillföra i förskolan.
Flera förskollärare uppmärksammade även instrumentens betydelse för barns kreativa musikaliska skapande, en brist på dessa i förskolan skulle därav kunna begränsa barns musikaliska skapandemöjligheter. Vi skulle därför vilja se forskning kring instrumentens betydelse för kreativt skapande och för musikämnet i allmänhet. Mycket forskning har gjorts kring musikaktiviteter och personalens relation till musikundervisningen, men under studien så upptäckte vi endast väldigt lite forskning om musikens potential till utforskande och skapande, som till exempel barns komposition av musik. Vidare hade ytterst lite av den forskning vi hittade en direkt relation till förskolan. Detta ser vi därför som ett potentiellt område för vidare forskning.
29
Referenser
Ahlskog-Björkman, Eva (2014). Interaktionens betydelse för barns lärande - en studie av barns möte med slöjd i förskolan. Nordisk barnehageforskning 7. ss. 1-14.
Ahrne, Göran, & Svensson, Peter (2015) Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I Ahrne, Göran, & Svensson, Peter (red.). Handbok i kvalitativa metoder. Upplaga 2:1. Stockholm: Liber, ss. 17-31. Dahlin-Ivanof, Synneve (2015). I Fokusgruppdiskussioner. I Ahrne, Göran, & Svensson, Peter (red.). Handbok i kvalitativa metoder. Upplaga 2:1. Stockholm: Liber, ss. 81-92.
Ehrlin, Anna (2012a) Att lära av och med varandra – En etnografisk studie av musik i förskolan i en flerspråkig miljö Örebro: Örebro universitet.
Ehrlin, Anna (2012b) Att starta musikprofil i förskolan. I Riddersporre, Bim & Söderman, Johan (red.) Musikvetenskap för förskolan Stockholm: Natur & Kultur ss. 140-152.
Ehrlin, Anna (2015). Swedish preschool leadership – supportive of music or not? British Journal of Music Education, ss. 163-175 doi:10.1017/S0265051714000308 .
Ehrlin, Anna & Gustavsson, Hans Olof (2015) The Importance of Music in Preschool Education, Australian Journal of Teacher Education. ss. 32-42.
Ehrlin, Anna & Wallerstedt, Cecilia (2014). Preschool teachers’ skills in teaching music: two steps forward one step back. Early Childhood Development and Care, 184(12), ss.1800-1811.
Emilsson, Inga-Lill (2014) Sandlådan med nya ögon. I Löfdahl, Annica, Franzén, Karin & Hjalmarsson, Maria. Förskollärarens metod- och vetenskapsteori. Stockholm: Liber. ss.81-91.
Eriksson-Zetterquist, Ulla & Ahrne, Göran (2015), Intervjuer. I Ahrne, Göran, Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.). Handbok i kvalitativa metoder. Upplaga 2:1. Stockholm: Liber, ss. 35-54. Fägerborg, Eva (2011) Intervjuer. I Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus (red.). Etnologiskt fältarbete. 2.uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 85-112.
Granberg, Ann (1994) Småbarnsrytmik – lek och rörelse till musik. Stockholm: Liber Utbildning. Holmberg, Ylva (2012) Musikstunden – sång spel och rörelse. I Riddersporre, Bim & Söderman, Johan (red.) Musikvetenskap för förskolan Stockholm: Natur & Kultur ss. 123-137.
Jederlund, Ulf (2011) Musik och språk – Ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling och lärande. Upplaga 2. Stockholm: Liber.
30
Kelly, Steven (1998) Preschool Classroom Teachers' Perceptions of Useful Music Skills and Understandings. Journal of Research in Music Education. ss.374-383.
Löfdahl, Annica (2014) God forskningssed - regelverk och etiska förhållningssätt. I Löfdahl, Annica, Franzén, Karin & Hjalmarsson, Maria. Förskollärarens metod- och vetenskapsteori. Stockholm: Liber. ss.32-43.
Löfgren, Håkan (2014) Lärarberättelser från förskolan. I Löfdahl, Annica, Franzén, Karin & Hjalmarsson, Maria. Förskollärarens metod- och vetenskapsteori. Stockholm: Liber. ss.144-156. Palmer, Anna (2011). Hur blir man matematisk?: att skapa nya relationer till matematik och genus i arbetet med yngre barn. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Rainbow, Edward (1981) A Final Report on a Three-Year Investigation of the Rhythmic Abilities of Preschool Aged Children. Bulletin of the Council for Research in Music Education. ss.69-73.
Riddersporre, Bim (2012) Barns tidiga upplevelser av musik. I Riddersporre, Bim & Söderman, Johan (red.) Musikvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur & Kultur ss. 21-34.
Rieber, Robert & David, Robinson (2013). The essential Vygotsky. New York: Springer Science & Business Media.
Still, Johanna (2011). Musikalisk lärandemiljö: planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem. Åbo: Åbo Akademis förlag.
Strandberg, Leif (2009). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts.
Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Ny, rev. utg.]. Stockholm: Skolverket.
Säljö, Roger (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Söderman, Johan (2007) Rap(p) i käften – Hiphopmusikers konstnärliga och pedagogiska strategier Lund: Lunds universitet.
Söderman, Johan (2012) Barnmusik eller musik för barn I Riddersporre, Bim & Söderman, Johan (red.) Musikvetenskap för förskolan Stockholm: Natur & Kultur ss. 37-50.
Söderman, Johan (2016) Hiphop som folkbildning med implikationer på läs- och skrivfrämjande Malmö: Region Skåne.
Uddén, Berit (2001) Musik pedagogik med kunskapande barn – Vad Fröbel visste om visan som tolkande medel i barndomens studiedialog. Stockholm: Univ.
31
Vygotskij, S. Lev (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos.
Wassrin, Maria (2013) Musicking - Kreativ improvisation i förskolan Stockholm: Stockholms Universitet.
Wassrin, Maria (2016) Towards Musicking in a Public Sphere 1-3 year olds and music pedagogues negotiating a music didactic identity in a Swedish preschool Stockholm: Stockholms Universitet. Westerlund, Mallo (2003) Musikspråka i förskolan. Stockholm: Runa.
32