Denna studie anser författarna inte kan generaliseras för hela gruvindustrin eller för alla externa parter som har för avsikt att söka sig in i den branschen då studien endast omfattar en aktör inom gruvindustrin. Därav anser författarna att ytterligare studier bör genomföras vilka rör fler aktörer inom gruvindustrin. Detta kan då leda till en mer generaliserbar bild om hur
IoT kan implementeras i gruvindustrin. Sedermera anser författarna att vidare forskning bör beröra faktiska applikationer som den elektroniska filterindikatorn kan använda sig av eller integreras med. Vidare anser författarna att om fler respondenter varit delaktiga i studien hade det lett till en mer nyanserad bild. Slutligen bör inte denna studie ses som en generell bild för hur IoT kan implementeras i vilken produkt som helst. Därmed bör ytterligare forskning läggas på att undersöka mer specifika produkter som har för avsikt att implementeras i gruvindustrin.
9. Slutsats
Efter avslutad studie kan författarna konstatera att IoT motiverar gruvindustrin till att förändra processer och vilka produkter de använder. Detta då implementationer av IoT i gruvindustrin har resulterat i ökad säkerhet, effektivare affärsprocesser, högre produktionseffektivisering, ökad kontroll, ekonomisk besparing och bättre planerings möjligheter.
Syfte med denna studie har varit att se till de möjliggörande faktorer och begränsningar som finns för implementering av IoT i elektroniska filterindikatorer i gruvindustrin.
Författarna har kommit fram till att då tidigare implementationer av IoT och uppkopplade produkter i gruvindustrin har lett till en förbättring av arbetsprocesser och miljön. Är synen inom gruvindustrin att vidare implementationer av IoT vilka leder till en förbättring är något som är eftersträvansvärt. Möjliggörande faktorer för IoT som författarna har kunnat urskilja är att det inom gruvindustrin finns en god förvaltning av servrar och datahantering av olika karaktär, utbrett nätverk med förvaltning av flertal olika uppkopplade produkter vilka kommunicerar med varandra och olika system. De utmaningar och begränsningar som studien finner för implementering av IoT i gruvindustrin är den rådande miljön vilken har en stor mängd damm och vatten närvarande. Vidare utmaning som författarna har kunnat urskilja är upprätthållande av nätverk, tillgång till uppkoppling och ström.
Denna studie ser också till ett utomstående tillverkningsföretags vilja och förmåga att utveckla och implementera en uppkopplad produkt inom gruvindustrin. För att detta skall kunna vara möjligt så bör tillverkningsföretaget av elektroniska filterindikatorer veta och ta hänsyn till vilka utmaningar som finns i gruvindustrin och hur det kan motverkas. Utöver utmaningar anser författarna även att resurser behöver läggas på att förvärva den kompetens som krävs för att både utveckla samt implementera IoT. Det här bör ses som ett första steg i processen för att kunna lyckas med en framtida uppkoppling av den elektroniska filterindikator. Vidare bör en mängd testning och utvärdering ske i den miljö som produkten syftar på att användas i för att den skall fungera så bra och underhållsfritt som möjligt.
10. Referenser
Al-Fuqaha, Ala. Guizani, Mohsen. Mohammadi, Mehdi. Aledhari, Mohammed. och Ayyash, Moussa. 2015. Internet of things: A survey on enabling technologies, protocols, and applications. IEEE Communications surveys and tutorials. 17(4), pp.2347–2376.
https://doi.org/10.1109/COMST.2015.2444095. [Hämtad: 2022-03-12].
Atzori, Luigi. Iera, Antonio och Morabito, Giacomo. 2010. The Internet of Things: A survey.
Computer networks. 54(15). pp. 2787–2805. ISSN 1389–1286.
https://doi.org/10.1016/j.comnet.2010.05.010. [Hämtad: 2022-02-28]
Aziz, Abdullah. Schelén, Olov. och Bodin, Ulf. 2020. A Study on Industrial IoT for the Mining Industry: Synthesized Architecture and Open Research Directions. vol. 1(2). 529–550.
https://doi.org/10.3390/iot1020029. [Hämtad: 2022-04-11].
Borgia, E. 2014. The Internet of Things vision: Key features, applications and open issues.
Computer communications. 54, pp.1–31.
http://dx.doi.org/10.1016/j.comcom.2014.09.008. [Hämtad: 2022-02-28].
Chehri, Abdellah. och Mouftah, Hussein T. 2019. Autonomous vehicles in the sustainable cities, the beginning of a green adventure. Sustainable cities and society. 51, p.101751–
.https://doi.org/10.1016/j.scs.2019.101751. [Hämtad: 2022-04-09].
Chehri, Abdellah., Ouahmani, Tarik El. och Hakem, Nadir. 2021. Mining and IoT-based Vehicle Ad-hoc NETwork: Industry opportunities and innovation. Internet of Things.
14, p.100117–. https://doi.org/10.1016/j.iot.2019.100117 [Hämtad: 2022-02-24]
Fejes, Andreas. och Thornberg, Robert. 2019. Handbok i kvalitativ analys. 6. uppl. Stockholm:
Liber.
Kvale, Steinar. Brinkmann, Svend. och Torhell, Sven-Erik. 2014. Den kvalitativa forskningsintervjun. 3:e [reviderade] upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Lee, In. och Lee, Kyoochun. 2015. The Internet of Things (IoT): Applications, investments, and challenges for enterprises. Business horizons. 58(4), pp.431–440.
http://dx.doi.org/10.1016/j.bushor.2015.03.008 [Hämtad: 2022-03-09]
Misra, Gourav. Kumar, Vivek. Agarwal, Arun. och Agarwal, Kabita. 2016. Internet of Things (IoT) – A Technological Analysis and Survey on Vision, Concepts, Challenges, Innovation Directions, Technologies, and Applications (An Upcoming or Future Generation Computer Communication System Technology). American Journal of
Electrical and Electronic Engineering. Vol. 4, No. 1, 2016, pp 23–32.
Molaei, Fatemeh. Rahimi, Elham. Siavoshi, Hossein. Afrouz, Setareh Ghaynchi. och Tenorio, Victor. 2020. A Comprehensive Review on Internet of Things (IoT) and its Implications in the Mining Industry. American journal of engineering and applied sciences. 13(3), pp.499–515. [Hämtad: 2022-02-24]. https://doi.org/10.3844/ajeassp.2020.499.515 Nylander, Stina. Wallberg, Anders. och Hansson, Pär. 2017. Challenges for SMEs entering the
IoT world - Success is about so much more than technology In: ACM International Conference Proceeding Series. https://doi.org/10.1145/3131542.3131547. [Hämtad:
2022-02-24]
Olsson, Henny. och Sörensen, Stefan. 2011. Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. 3. uppl. Liber.
Prevent. 2019.
https://www.prevent.se/globalassets/.prevent.se/bransch/industri/gruvindustrin/gr uvindustrins-arbetsmiljo.pdf [Hämtad: 2022-03-24].
Sohlberg, Peter. och Sohlberg, Britt-Marie. 2019. Kunskapens former: vetenskapsteori, forskningsmetod och forskningsetik. 4. uppl. Stockholm: Liber.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed.
https://publikationer.vr.se/produkt/godforskningssed [Hämtad: 2022-03-01]
Westergren, Ulrika H. Saarikko, Ted. och Blomquist, Tomas. 2017. IoTguiden. Hämtad från Umeå universitet website: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva- 130623 [Hämtad: 2022-02-25]
Zhou, Chenming. Damiano, N. Whisner, Bryce. and Reyes, M. 2017. Industrial Internet of Things: (IIoT) applications in underground coal mines. Mining engineering. 69(12), pp.50–56. https://doi.org/10.19150/me.7919 [Hämtad: 2022-04-11].
http://pubs.sciepub.com/ajeee/4/1/4 [Hämtad: 2022-04-10]
Bilaga 1 - Intervjuguider
Intervju 1 – Grundare/VD
Övergripande Teman:
• Information om individen
o Introducera dig själv (Namn och ålder) o Vilken är din arbetsroll?
▪ Kan du beskriva vilka dina huvudsakliga ansvarsområden är?
▪ Hur länge har du haft den arbetsroll du har nu?
o Hur länge har du arbetat inom företaget?
o Vad är er åsikt om filter och filterindikatorer. Är de tillfredställande? Fungerar de som de ska?
• Respondenten om IoT/ uppkopplade produkter:
o Kan du beskriva hur din kunskap inom IoT är? (alt. Kan du, till det bästa av din förmåga beskriva vad IoT är?)
o Hur mycket tidigare erfarenhet av att arbeta med IoT har du?
o Vad är din/er vision om arbetet med IoT i filter indikatorn inom gruvindustrin?