Med tanke på vad jag undersökt och det som kommit fram skulle fortsatt forskning kunna vara ett större samarbetsprojekt mellan något universitet och något eller några av Ålands skolor för att driva ett utvecklingsprojekt kring just inkludering och ”en skola för alla”. Det skulle vara intressant att se vad det skulle generera i form av kunskapssyn och elevsyn och om det skulle finnas någon
möjlighet att förändra den individuella och medicinska kunskapssynen till en mer relationell sådan. Ur eget perspektiv är det just behovet av att börja föra diskussioner i ämnet och väcka intresset till att se över både sitt eget arbete och hur det kan förändras som känns viktigt. Utan någon form av utmaning kommer vi heller inte vidare i vårt arbete.
Det skulle också vara av intresse att göra en undersökning där eleverna inom den
specialpedagogiska undervisning fick föra fram sina åsikter kring hur det fungerar för dem och om det ur ett framtida perspektiv gynnar dem att få sin skolgång upplagd på det vis som det nu är på Åland, med olika differentierade åtgärder.
37
8. Referenser
Ahlberg, A. (2007). Specialpedagogik av igår, idag och i morgon, Pedagogisk forskning i Sverige (2), s 84 – 95.
Ahlberg, A. (2009). Specialpedagogisk forskning: en mångfasetterad utmaning, Lund: Studentlitteratur.
Allodi, Westling, M. (2010). Undervisningsmiljö och socialt klimat. I Helldin, R. & Sahlin, B. (Red.), Etik i specialpedagogisk verksamhet (s. 49 – 72), Lund: Studentlitteratur.
Asp-Onsjö, L. (2006). Åtgärdsprogram – dokument eller verktyg? En fallstudie i en kommun, (Doktorsavhandling, Göteborg studies in educational sciences 248), Göteborg: Acta universitatis gothonburgensis.
Assarson, I. (2010). Subjektivering på tvärs? I Helldin, R. & Sahlin, B. (Red.), Etik i
specialpedagogisk verksamhet (s. 97 – 118), Lund: Studentlitteratur
Assarson, I. (2009) Utmaningar i en skola för alla – några filosofiska trådar, Stockholm: Liber. Barton, L. (2010). The politics of education for all. In Rix, J. Nind, M. Sheehy, K. Simmons, K. & Walsh, C. (Ed.), Equality, Participation and Inclusion 1: Diverse Perspectives (s. 90 – 98), London: Taylor and Francis Ltd.
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder, Stockholm: Liber AB.
Börjesson, M. (1997). Om skolbarns olikheter. Diskurser kring ”särskilda behov” i skolan – med
historiska jämförelsepunkter, Stockholm: Skolverket.
Carlsson, R. & Nilholm, C. (2004). Demokrati och inkludering – en begreppsdiskussion,
Utbildning & Demokrati, Vol. 13 (2), s. 77 – 95.
Emanuelsson, I. & Persson, B. (2002). Differentiering, specialpedagogik och likvärdighet – En longitudinell studie av skolkarriärer bland elever i svårigheter, Pedagogisk forskning i Sverige årg. 7 (3).
Helldin, R. (2007). Klass, kultur och inkludering. En pedagogisk brännpunkt för framtidens specialpedagogiska forskning, Pedagogisk forskning i Sverige. Årg. 12 (2), s. 119 – 134. Isaksson, J. (2009). Särskilja eller inkludera. Krut, Nr. 136, s. 39 – 47.
38 Kilanowski – Press, L. Foote, C. J. & Rinaldo,V. J. (2010). Inclusion Classrooms and teachers: A survey of current practices, European Journal of Special Education. Vol. 25 (3), s. 43 – 56. Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Gindis, B. (1999). Vygotsky´s Vision Reshaping the Practise of Special Education for the 21st Century, Remedial and special education. Vol. 20 (6), s. 333 – 340.
Tinglev, I.( 2005). Inkludering I svårigheter. (Doktorsavhandling i pedagogiskt arbete, institutionen för barn och ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning), Umeå Universitet: Print & Media, 2005: 2000492.
Vislie, L. (2003) From intergration to inclusion: focusing global trends and changes in the western European societies, Eur. J. of Special Needs Education. Vol. 18 (1), s. 17 – 35.
Educare. (2009). Att infånga praxis – kvalitativa metoder i (special)pedagogisk forskning I Norden, Malmö: Holmbergs AB.
Rapport. (2005). Inkluderad undervisning och goda exempel, del II, Bryssel: European agency for development in special needs education.
Skolverket. (1999). Överenskommet! 2:a reviderade upplagan, Stockholm: Skolverket. Vetenskapsrådet. (2011). GOD FORSKNINGSSED, Stockholm: Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådet. (2013). Individualiserad undervisning i skolan – en forskningsöversikt, Stockholm: Vetenskapsrådet.
Regler och riktlinjer för forskning. (2015). CODEX, Hämtad 2015 – 04 – 18, http://codex.vr.se/manniska2.shtml
Portal för elevhälsa i Svensk-Finland. (2011). Differentiering, Hämtad 2015 – 04 – 18, http://blogs.abo.fi/elevhalsa/?page_id=114
Åländska regeringen. (2013). Åländska läroplanen, Hämtad 2015 – 04 – 18,
http://www.regeringen.ax/.composer/upload//utbildning_kultur/Laroplan_for_landskapet_Aland_20 13.pdf
Finlandssvenskt specialpedagogiskt resurscentrum (SPERES). (2012). Trestegsmodellen, Hämtad 2015 – 04 – 26,
39
9. Bilagor
9.1 Missivbrevet
Hej,Mitt namn är Mariana Berlin. Jag studerar till specialpedagog på halvfart vid Stockholms universitet och är inne på min sista termin nu där jag ska skriva mitt examensarbete.
Mitt examensarbete handlar om att undersöka den differentierade undervisningen på Åland och huruvida detta arbete gynnar de elever som är i behov av särskilt. Mer exakt om det här kan få eleverna att bli mer inkluderade i en social kontext i skolan. Detta utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv och utifrån en professionell synvinkel. Däri önskar jag intervjuer med speciallärare som arbetar med dessa barn/elever varje dag.
Jag har, av olika skäl, bestämt mig för att jag håller mig till högstadiet. Dels för att det är en arena jag är bekant med och dels för att jag inte kan ha för många intervjuer. Min förhoppning är att få hjälp med att få några speciallärare att ställa upp på en intervju. Denna intervju är tänkt att inte ta längre tid än 45 – 60 min. Och det gäller enbart vid ett tillfälle. Intervjun kommer att spelas in, av den enkla anledningen att det är svårt för mig som intervjuare att komma ihåg allt som sägs och att inte komma behöva ägna tid under intervjun att sitta och anteckna.
Detta är högst frivilligt och intervjupersonen kan när som helst under studiens gång hoppa av. Delar av intervjun kommer att finnas med i studien, men några namn kommer inte att finnas med och hela intervjun kommer inte att synas i den färdiga produkten. Det kommer heller inte finnas någon referens till någon specifik skola eller distrikt. Eftersom Åland är så pass litet så kommer jag vara väldigt noga med att man inte kan utröna personer. Alla deltagare har möjlighet att få gå över sina svar tillsammans med mig innan det används och alla har möjlighet att få tillgång till det färdiga resultatet eftersom det kommer vara tillgängligt för allmänheten efter att det är godkänt.
Mitt utgångsläge är att få en överblick över hur man ser på arbetet med elever i behov av särskilt stöd och om specialläraren ser att det differentierade arbetet gynnar eleven i en social kontext med andra elever. Er hjälp är ovärderlig för mig även om studien kommer att underbyggas av mer än enbart intervjuerna.
Om du har möjlighet att hjälpa mig genom att ställa upp på en intervju så vore jag väldigt tacksam. Min mailadress är: mariana.berlin@sahd.ax eller så går det bra att nå mig på nr. 04573444399 //Mvh Mariana Berlin
40
9.2 Intervjufrågorna
Intervjuschema
Presentera studiens syfte och vad intervjun går ut på. Ge praktisk information om vad som kommer ske.
Intervjufrågor
Berätta om
Hur ser du på ditt arbete som speciallärare? För/nackdelar?
Nyckelfrågor
Den differentierade undervisningen är väl integrerad i den åländska läroplanen. Hur skulle du beskriva att man arbetar med det i just din skola?
För elever i behov av särskilt stöd så differentierar man undervisningen. Vilka för- och nackdelar ser du med det?
Finns det något som du skulle vilja förändra gällande den differentierade undervisningen? Hur ser dina elevers sociala samvaro ut med andra elever i klassen?
Vad betyder inkludering för dig?
Går det att sammanföra det differentierade arbetet med inkludering? Vad är ”en skola för alla” för dig?
Är det något som man borde arbeta för? För/nackdelar?
Avslutande frågor
Vad tror du det är som gör att det går så bra för den åländska skolan?
Avslutningsvis efter att ha tagit del av din uppfattning om det åländska sättet att arbeta med elever i behov av stöd, är det något som du skulle vilja tillägga angående det specialpedagogiska arbetet med eleverna?
41
Stockholms universitet/Stockholm University SE-106 91 Stockholm
Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se