Vidare forskning

Syftet med denna rapport har varit att undersöka hur gymnasielärare i matematik använder lärplattformar i sitt bedömningsarbete. Matematiklärarna skattade sin digitala kompetens högt men var samtidigt inte väldigt nöjda med sina plattformar vilket visar att det rimligtvis fortfarande finns potential för utveckling. Problematiken med att effektivt implementera lärplattformar behöver inte vara rent teknisk utan kan även bero på bristen av tydlig ledning och undermålig utbildning för lärare såväl som elever och vårdnadshavare om hur plattformarna effektivt ska användas. Denna rapport kan i framtiden användas som avstamp för att undersöka specifika frågor kopplade till lärplattformar för att vidare kartlägga utvecklingsområden. Under studien har följande områden identifierats som intressanta att undersöka vidare. Detta med målet att skapa en bättre förståelse för vad som gör en lärplattform användbar inom bedömning utifrån lärarnas perspektiv:

• Skiljer sig uppfattningen av lärplattformarna som bedömningsverktyg beroende på vilket ämne läraren undervisar i?

• Skiljer sig uppfattningen av lärplattformar som bedömningsverktyg beroende på lärares digitala kompetens?

• Finns det en funktion med att Skolverket i framtiden skulle sätta krav på vad en lärplattform måste innehålla, med målet att till exempel främja likvärdig bedömning över hela landet? • På vilket sätt använder sig lärare sig av teknik för att jobba med bedömning som inte tidigare

29

8 Slutsats

• Vad är matematiklärares upplevda erfarenheter om bedömningsarbete via lärplattformar?

Matmatiklärare på gymnasiet är överlag nöjda med att jobba med bedömning via digitala lärplattformar. Det finns fortfarande problem med ett digitaliserat system men dessa är inte nödvändigtvis enbart tekniska. Problemen verkar till stor del bero på hur skolledningen implementerat lärplattformen samt vilka direktiv som lokalt går ut till lärarna. Matematiklärare ser vinster med att jobba i ett mer digitalt klimat men otydliga direktiv och bristande utbildning ger ingen enhetlig bild om hur plattformarna ska användas vid bedömning. Matematiklärare anser att lärplattformar påverkar hur de strukturerar och utför bedömning där de anser att dokumentationskraven är vad som påverkar deras arbetssätt mest. Många lärare tar till egna kalkylark för att enklare dokumentera och överblicka sina elevers resultat då de anser att lärplattformarnas system är otillräckligt.

Skolverket skulle kunna kliva in och ta en större roll i inköp och utveckling av skolplattformar för att skapa ett mer homogent system över hela landet som främjar jämlik bedömning vilket är ett initiativ i digitaliseringsplanen av SKL. Att Skolverket ges ansvaret att samordna digitaliseringsarbetet säkerställer att statens, huvudmännen och andra aktörer resurser går till ett arbete som är i linje med varandra och säkerställer att prioriteringar och beslut baseras på huvudmännens behov och utmaningar inom skolan.

• Går matematiklärarnas arbete med bedömning i linje med direktiv från Skolverket?

Matematiklärare på gymnasiet följer Skolverkets råd och riktlinjer kring bedömning i stor utsträckning. Samtliga lärare som intervjuades arbetade med formativa bedömningsmoment samt majoriteten av de som svarade på enkäten. Det visade sig att själv- och kamraträttning oftare inkluderades i utbildningen om läraren hade tillgång till Kunskapsmatrisen. Det visade sig också att flera lärare inte dokumenterar informella bedömningstillfällen samt att flera lärare vill dokumentera informella bedömningstillfällen mer.

30

Referenser

Adiredja, A., & Karunakaran, S. (2016). Dual analyses examining proving process: Grounded theory and knowledge analysis. Wood, M. B., Turner, E. E., Civil, M., & Eli, J. A. (Eds.) Proceedings of the 38th Annual Meeting of the North American Chapter of the International Group for the Psychology of Mathematics Education (pp. 1573–1580). Tucson, AZ: The University of Arizona.

Atkins, L., & Wallace, S. (2015). Interviewing in educational research. SAGE publications Ltd.

Bennett, E. B. (2011). Formative assessment: a critical review. Assessment in education: Principles,

Policy och Practices, 18(1), 5-25. doi:0.1080/0969594X.2010.513678

Bowen, G. A. (2009). Document Analysis as a Qualitative Research Method. Qualitative Research

Journal, 9, (2), 27-40. doi:10.3316/QRJ0902027.

Bruun, S. (2018, 30 augusti). Färgernas förbannelse [Blogginlägg]. Hämtad från: https://skolvarlden.se/bloggar/sara-bruun/fargernas-forbannelse

Carter, N., Bryant-Lukosius, D., DiCenso, A., Blythe, J., & Neville, A. (2014) The use of triangulation in qualitative research. Oncology Nursing Forum, 41(5), 545-547.

Chow, J., Tse, A., & Armatas, C. (2018). Comparing trained and untrained teachers on their use of LMS tools using the Rasch analysis. Computers & Education, 123, 124–137.

doi:10.1016/j.compedu.2018.04.009

Cohen, J. (1988). Statistical Power Analysis for the Behavioral Sciences (2 upplaga). New York, New York: Lawrence Erlbaum Associates

Cronhjort, M., Nyberg, S., & Naeslund, L. (2017) Civilingenjör och lärare – ett bidrag till hållbar ingenjörsutbildning. 6:e Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar, Chalmers tekniska högskola, 22 november – 23 november 2017

Dahlgrens, L. O., & Johansson, K. (2009). Fenomenografi. I A. Frejes och R. Thornberg (Red.),

Handbok i kvalitativ analys. (s. 122-135). Stockholm: Liber AB

Dalby, D., & Swan, M. (2019). Using digital technology to enhance formative assessment in mathematics classrooms. British Journal of Educational Technology, 50(2), 832–845. doi:10.1111/bjet.12606

Day, J., Freiberg, K., Hayes, A., & Homel, R. (2019). Towards Scalable, Integrative Assessment of Children’s Self-Regulatory Capabilities: New Applications of Digital Technology. Clinical Child and

Family Psychology Review 2019(22), 90–103. doi:10.1007/s10567-019-00282-4

Denscombe, M. (2017). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom

31

Fanemo, A. (2011). Lärares erfarenheter av digitala lärplattformar, Fronter i Jönköpings kommun. (Examensarbete, Högskolan i Jönköping, Jönköping). Hämtad från:

http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:431000/FULLTEXT01.pdf

Golding, J., & Bretscher, N. (2018). Developing pedagogies for a synchronous online course on teaching pre-university methematics. Teaching Mathematics and its Applications: An International Journal of the IMA, Volume 37, Issue 2, June 2018, Pages 98–

112, https://doi.org/10.1093/teamat/hry010

Grettve, A., Israelsson, M., & Jönsson, A. (2014) Att bedöma och sätta betyg. Tio utmaningar i

lärares vardag (1.), Stockholm: Natur och Kultur.

Gustafsson, J., & Hankanen, L. (2015). Lärares syn på lärplattformen som kommunikativt verktyg. (Examensarbete, Högskolan Väst, Trollhättan). Hämtad från:

http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A787890&dswid=-4416

Harris, L.R., & Brown, G.T.L. (2010). Mixing interview and questionnaire methods: Practical problems in aligning data. Practical Assessment, Research & Evaluation, 15(1).

Harrison, C. (2007). Harvard University Program on Survey Research - Tip sheet on question

wording. Hämtad 2019-02-27 från:

https://psr.iq.harvard.edu/files/psr/files/PSRQuestionnaireTipSheet_0.pdf

Hattie, J., & Timperley, H. (2007). The power of feedback. Review of Educational Research, 77, (1), 81–112. doi:10.3102/003465430298487

Helfaya, A. (2019). Assessing the use of computer-based assessment-

feedback in teaching digital accountants. Accounting Education, 28(1), 69-99. doi:10.1080/09639284.2018.1501716

Jaara Åstrand, J. (2019, 15 mars). ”Digitala lärplattformar dyra och ineffektiva”. Svenska Dagbladet. Hämtad från: https://www.svd.se/digitala-lararplattformar-ar-dyra-och-ineffektiva

Jönsson, A., & Svingby, G. (2007). The use of scoring rubrics : reliability, validity and educational consequences. Educational Research Review, 2(2), 130–144.

https://doi.org/10.1016/j.edurev.2007.05.002

Kabir, Syed Muhammad. (2016). Methods of data collection. (1. Uppl.). Book Zone Publication, Chittagong-4203, Bangladesh

Karolčík, Š., & Čipková, E. (2017). Attitudes among chemistry teachers toward increasing personal competencies in applying ICT. Chem didact ecol metrol, 22(1-2), 99-121. doi:10.1515/cdem-2017-0006 Kjellström, K. (2000). Bedömningsmatris. Nämnaren nr 1, 2000, 45-51.

Klapp, A. (2015). Bedömning, betyg och lärande. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Kingston, N., M., & Broaddus, A. (2017). The Use of Learning Map Systems to Support the

Formative Assessment in Mathematics. Education sciences, 7(41), 1-13. doi:10.3390/educsci7010041

32 https://www.kunskapsmatrisen.se/gymnasium.php

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys - exemplet fenomenografi. (1., uppl.) Linköping: Studentlitteratur.

Lluka, L., & Chunduri, P. (2015). A grading matrix assessment approach to align student performance to Threshold Learning Outcomes (TLOs) in a large first year biology class. The International Journal

of the First Year in Higher Education, 6(1), 49-60. doi:10.5204/intjfyhe.v6i1.262

Lärarförbundet. (2019). Stör- eller stödfunktion? En rapport om lärplattformar. Hämtad 2019-05-25 från

https://res.cloudinary.com/lararforbundet/image/upload/v1558354383/ac7428335d3e05ab2fc15341 b5767ece/St_r_eller_st_dfunktion_-_en_rapport_om_l_rplattformar_.pdf

Mitten, C., Jacobbe, T., & Jaccobe, E. (2017). What do they understand?

Using technology to facilitate formative assessment. Australian Primary Mathematics Classroom, 22(1), 9-12. https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1138035.pdf

Mothlagh, S., Amari, K., Yazdani, M., J., Abderahim, H., & Souri, H. (2011). The relationship between self-efficacy and academic achievement in high school students. Procedia Social and Behavioral

Sciences, 15 (2011), 765–768. doi:10.1016/j.sbspro.2011.03.180

Naverfeldt, V., & Olovsson, M. (2018). Implementeringen av en lärplattform, en fallstudie. (Examensarbete, Göteborgs Universitet, Göteborg). Hämtad från

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/57026/1/gupea_2077_57026_1.pdf

Ní Fhloinn, E., & Carr, M. (2017). Formative assessment in mathematics for engineering students.

European Journal of Engineering Education, 42(4), 458-470. doi:10.1080/03043797.2017.1289500

OECD. (2016). PISA 2015 Results (Volume I): Excellence and Equity in Education. Hämtad från https://read.oecd-ilibrary.org/education/pisa-2015-results-volume-i_9789264266490-en#page1 Panadero, E., & Jonsson, A. (2013). The use of scoring rubrics for formative assessment

purposes revisited: A review. Educational Research Review, 9, 129-144.

doi:0.1016/j.edurev.2013.01.002

Papanthymou, A., & Darra, M. The Contribution of Learner Self-Assessment for Improvement of Learning and Teaching Process: A Review. Journal of Education and Learning, 8(1), 48-64. doi:10.5539/jel.v8n1p48

Puentedura, R. R. (2006, 28 November). Transformation, technology, and education in the state of Maine [Blogginlägg]. Hämtad från http://www.hippasus.com/rrpweblog/archives/2006_11.html

Repstad, P. (2007). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. (4., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Sadler, M., & Good, E. (2006). The Impact of Self- and Peer-Grading on Student Learning.

33

Schirmer, B. R., Bailey, J., & Fitzgerald, S. M. (1999). Using a writing assessment rubric for writing development of children who are deaf. Exceptional Children, 65, 383–397.

doi:10.1177/001440299906500308

SKL. (2018). Dataskyddsförordningen inom gymnasieskolan. Hämtad 2019-04-06 från

https://skl.se/skolakulturfritid/forskolagrundochgymnasieskola/digitaliseringskola/dataskyddsforord ningengdpr/fragorochsvardataskyddsforordningenforskolan.15637.html#5.497baebe1614cbe448611ce a,5.c697d52160463c52d043bac

SKL. (2019). Nationell handlingsplan för digitalisering av skolväsendet (ISBN: 978-91-7585-773-2). Hämtad 2019-05-05 från https://webbutik.skl.se/shop?funk=visa_artikelochartnr=7585-773-2

Skolverket. (2011) Kunskapsbedömning i skolan. (11:1254) Hämtad 2019-02-19 från

www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5cdfa2899/55935574/wtp ub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf2660.pdf?k=2660

Skolverket. (2016) Digitalisering – Grundskola och gymnasieskola Modul: Digitalt berättande. Del 5: Bedömning i digitala lärmiljöer. Hämtat 2019-05-05 från

https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-

v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/0-digitalisering/Grundskola/202_Digitalt_berattande/del_05/Material/Flik/Del_05_MomentA/Artikl ar/D2_GRGY_05A_01_bedomning.docx

Skolverket. (2018a). Skolverkets allmänna råd med kommentarer, Betyg och betygsättning (1403-4549) Hämtad 2019-02-15 från

www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5cdfa2899/55935574/wtp ub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf4000.pdf?k=4000

Skolverket. (2018b). Nya råd för mer rättvisande och likvärdiga betyg. Hämtad 2019-02-20 från www.skolverket.se/om-oss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2018-10-29-nya-rad-for-mer-rattvisande-och-likvardiga-betyg

Skolverket. (2019). Digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning (Rapportnummer 476). Hämtad från https://www.skolverket.se/getFile?file=4041

Skolverket. (u.å) Ämne - Matematik. Hämtad 2019-02-24 från

www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubject.htm %3FsubjectCode%3DMAT%26tos%3Dgyochsv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3

Skott, J., Jess, K., Hansen, H.C., & Lundin, S. (2010). Matematik för lärare. Malmö: Gleerups Utbildning.

Steinberg, J. (2013). Lyckas med digitala verktyg i skolan: Pedagogik, struktur och

ledarskap. Stockholm: Gothia Fortbildning.

Stockholm. (2019). Frågor och svar om lärplattformen. Hämtad 2019-03-01 från

https://www.stockholm.se/ForskolaSkola/lärplattformen/Fragor-och-svar-om-lärplattformen-/

34

Mittuniversitetet. (Examensarbete, Mittuniversitetet, Härnösand). Hämtad 2019-02-14 från

http://miun.diva-portal.org/smash/get/diva2:464112/FULLTEXT01.pdf

Utbildningsdepartementet. (2017) Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet (l:1) Hämtad 2019-02-15 från

https://www.regeringen.se/4a9d9a/contentassets/00b3d9118b0144f6bb95302f3e08d11c/nationell-digitaliseringsstrategi-for-skolvasendet.pdf

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2019-03-01 från

http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf

Woods, R., Baker, J., D., & Hopper, D. (2004). Hybrid structures: Faculty use and perception of web-based courseware as a supplement to face-to-face instruction. Internet and Higher Education, 7, 281– 297. doi:10.1016/j.iheduc.2004.09.002

Åge, L-J. (2011). Grounded thoery methodology: positivism, hermeneutics, and pragmatism. The Qualitative Report, 16(6), 1599-1615. http://www.nova.edu/ssss/QR/QR16-6/age.pdf

35