Under arbetets gång har kopplingen mellan digitala läromedel, motivation och hur de tillsammans uppfattas blivit tydlig. Fortsatt forskning inom matematik och digitala läromedel är således något som är viktigt och intressant för både lärare och de som säljer digitala läromedel. Hur elever uppfattar digitala läromedel är en fråga som skulle vara intressant att undersöka närmare. Har elever och lärare samma uppfattning om digitala läromedel? Identifierar de samma fördelar och nackdelar och hur ser elever på sitt eget lärande när de använder digitala läromedel? Vidare forskning skulle också kunna
innebära att en analys av olika digitala läromedel görs för att se vad som skiljer dem, vad som är lika och om de möjliggör lärande hos elever. Under arbetets gång har dessutom frågan om vad elever lär sig med digitala läromedel funderats över. I den här studien har den frågan behandlats till viss del, men det finns möjlighet att forska vidare i det ämnet ytterligare för att verkligen undersöka vad elever lär sig när de arbetar med digitala läromedel och om det är någon skillnad mot analoga läromedel.
Ytterligare ett område som vore intressant för vidare forskning är hur lärare arbetar med digitala läromedel för att elever ska utveckla samtliga förmågor och uppnå alla
kunskapskrav som finns i LGR11. Samtliga lärare i studien menar att elever kan arbeta med samtliga områden som ska tas upp i matematikundervisningen och då är det
34 världen ständigt utvecklas vore det också intressant att göra en undersökning över tid för att se om det har skett någon utveckling av digitala läromedel över tid. Både när det gäller vad elever lär sig och vad elever kan arbeta med i digitala läromedel. Dessutom kan ett område för vidare forskning vara att gå vidare med en kvantitativ ansats för att se hur Sveriges lärarkår uppfattar digitala läromedel med utgångspunkt i de uppfattningar som framkom i den här studien. Vilka av de identifierade uppfattningarna är
dominerande i lärarkåren? Hur vanliga är uppfattningarna som har framkommit i den här studien?
35
7 Litteraturlista
Alghamdi, M. S. (2017). The Reality and Difficulties of Employing ICT in Teaching from the Perspective of Math Teachers of Middle Stage in Riyadh. International Education Studies, 10(12), 109–129. https://doi.org/10.5539/ies.v10n12p109
Biró, P. (2012). Interactive Whiteboard in Mathematics Education. Acta Universitates Sapientiae Social Analysis, 2(1), 111–127.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2. uppl.). Stockholm, Sverige: Liber.
Chandra, V., & Briskey, J. (2012). ICT driven pedagogies and its impact on learning outcomes in high school mathematics. International Journal of Pedagogies and Learning, 7(1), 73–83.
Chen, Y-C. (2017). Empirical Study on the Effect of Digital Game-Based Instruction on Students’ Learning Motivation and Achievement. EURASIA Journal of Mathematics, Science and Technology Education, 13(7), 3177-3187.
https://doi.org/10.12973/eurasia.2017.00711a
Cunska, A., & Savicka, I. (2012). Use of ICT teaching-learning methods make school math blossom. Procedia - Social and Behavioral Sciences, 69, 1481 – 1488.
https://doi.org/10.1016/j.sbspro.2012.12.089
Day, L. (2013). A Snapshot of the Use of ICT in Primary Mathematics Classrooms in Western Australia. Australian Primary Mathematics Classroom, 18(1), 16–24.
Diaz, P. (2012). Webben i undervisningen. Digitala verktyg och sociala medier för lärande. Lund, Sverige: Studentlitteratur.
36 Gulz, A, & Haake, M. (2014). Att stödja och utforska lärande med hjälp av digitala läromedel. I A. Persson & R. Johansson (Red.), Vetenskapliga perspektiv på lärande, undervisning och utbildning i olika institutionella sammanhang –
utbildningsvetenskaplig forskning vid Lunds universitet (s. 45–64). Lund, Sverige: Institutionen för utbildningsvetenskap, Lunds universitet.
Hylén, J. (2011). Digitaliseringen av skolan. Lund, Sverige: Studentlitteratur.
Jönsson, P., & Lingefjärd, T. (2012). IKT i grund- och gymnasieskolans matematikundervisning (1. uppl). Lund, Sverige: Studentlitteratur.
Kilderry, A., Yelland, N., Lazaridis, V. & Dragicevic, S. (2012). ICT and Numeracy in the Knowledge Era Creating Contexts for New Understandings. Childhood Education, 79, 293–298. https://doi.org/10.1080/00094056.2003.10521215
Kroksmark, T. (2013). Den tidlösa pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Kroksmark, T. (Red.), Albertsson, J., Almén, L., Ek, M., Kenthsdotter Persson, L., Segolsson, M., & Sohlberg, M. (2013). Den trådlösa pedagogiken. En- till- en i skolan på vetenskaplig grund. Lund, Sverige: Studentlitteratur.
Kuiper, E., & de Pater Sneep, M. (2014). Student perceptions of drill-and-
practice mathematics software in primary education. Mathematics Educational Research Journal, (26), 215–236. https://doi.org/10.1007/s13394-013-0088-1
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund, Sverige: Studentlitteratur.
Larsen, A.K. (2009). Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö, Sverige: Gleerups.
Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys – exemplet fenomenografi. Lund, Sverige: Studentlitteratur.
37 Lennerstad, H., & Olteanu, C. (2012). Åtta IKT-projekt för matematiken i skolan
- empiri och analys (Research report No. 2012:2). Hämtad från Blekinge tekniska högskola: http://bth.diva-portal.org/smash/get/diva2:834919/FULLTEXT01.pdf
Lin, M-H., Chen, H-C., & Liu, K-S. (2017). A Study of the Effects of Digital Learning on Learning Motivation and Learning Outcome. EURASIA Journal of Mathematics Science and Technology Education, 13(7), 3553-3564.
https://doi.org/10.12973/eurasia.2017.00744a
Majgaard, G., Misfelt, M., & Rønne, A. (2013). Surfplattematte – erfarenheter och möjligheter. Nämnaren, tidskrift för matematikundervisning (3), 36–38.
Marton, F., & Booth, S. (2000). Om lärande. Malmö, Sverige: Studentlitteratur AB.
Myndigheten för skolutveckling. (2007). Digitala lärarresurser – möjligheter och utmaningar för skolan. Hämtad från http://www.janhylen.se/wp-
content/uploads/2011/02/MSU-Digitala-lärresurser.pdf
Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet: En vägledning för lärarstudenter. Malmö, Sverige:
Studentlitteratur AB.
Orgill, M. (2012). Variation theory. I N. Seel (Red.), Encyclopedia of the Sciences of Learning (s. 2608- 2611). New York, NY: Springer.
Scanlon, M., Buckingham, D., & Burn, A. (2005). Motivating Maths? Digital Games and Mathematical Learning. Technology, Pedagogy and Education, 14(1), 127–140.
Hämtad från
Shin, N., Sutherland, L-A., Norris, C. A. & Soloway, E. (2012). Effects of game technology on elementary student learning in mathematics. British Journal of Educational Technology, 43, 540- 560.
38 Sjödén, B. (2014). Vad är ett bra digitalt läromedel?. I A. Persson & R. Johansson (Red.), Vetenskapliga perspektiv på lärande, undervisning och utbildning i olika institutionella sammanhang – utbildningsvetenskaplig forskning vid Lunds universitet (s. 79–94). Lund, Sverige: Institutionen för utbildningsvetenskap, Lunds universitet.
Skolforskningsinstitutet. (2017). Digitala lärresurser i matematikundervisningen. Delrapport skola. Systematisk översikt 2017:02 (1/2). Solna: Skolforskningsinstitutet. Hämtad från https://www.skolfi.se/wp-content/uploads/2017/11/Fullst%C3%A4ndig- rapport-delrapport-skola-pdf.pdf
Skolverket. (2016a). IT-användning och IT-kompetens i skolan: Skolverkets IT- uppföljning 2015. Stockholm: Skolverket. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/getFile?file=3617
Skolverket. (2017a). Kommentarmaterial till kursplanen i matematik. Stockholm, Sverige: Skolverket.
Skolverket. (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11. Stockholm, Sverige: Skolverket.
Thorndike, E. (1914). Educational psychology: briefer course. New York, NY: Teachers College, Columbia University.
Trigueros, M., Lozano, M-D., & Sandoval, I. (2014). Integrating Technology in the Primary School Mathematics Classroom: The Role of the teacher. I A. Clark-Wilson, O. Robutti, & N. Sinclair (Red.), The Mathematics Teacher in the Digital Era: An
International Perspective on Technology Focused Professional Development (s. 111- 138). Dordrecht: Springer
Tärning, B., Silervarg, A., Gulz, A., & Haake, M. (2018). Instructing a Teachable Agent with Low or High Self-Efficacy – Does Similarity Attract?. International Journal of Artificial Intelligence in Education, 29(1), 89-121.
39 Vetenskapsrådet. (2012). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad från: http://codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (hämtad 2019-04-01)
1