Vidare forskning

Studien visar att digitaliseringen är ett faktum för skolorna att förhålla sig till. Det satsas stora pengar på att varje elev ska få en enhet och 2022 ska alla elever i svensk grundskola ha en egen enhet enligt Utbildningsdepartementet (2017). Då är det också av yttersta vikt att skolan lyckas med implementeringen. I våra intervjuer uttryckte flera av informanterna att det fortfarande finns många pedagoger ute på skolorna som inte är bekväma i att använda sig av digitala redskap. Det skulle vara intressant att fördjupa sig i hur man kan lyckas med implementeringen av de digitala redskapen i skolan. Man kan också se i studien att lärare har mycket att lära av varandra i den fortsatta digitala utvecklingen. Hur man kan sprida kunskapen mellan lärare kring hur man kan nyttja digitaliseringen för ökat lärande hade också varit intressant att fördjupa sig i.

Studien visar också att lärarna använder sig av de digitala redskapen på olika sätt, de flesta använder dem i ett didaktiskt syfte och som ett sätt att fånga och motivera eleverna. De använder även redskapen i skrivande- och kommunikativt syfte. Alla lärare använder dem också som ett sätt att öka likvärdigheten. Majoriteten av informanterna ansåg att ipad var det mest användbara digitala redskapet. Detta då den kan användas i alla ämnen på många olika sätt och att den dessutom är enklare för eleven att använda. Detta har väckt tankar kring vidare forskning. En intressant studie skulle vara att titta ytterligare på hur ipaden kan användas didaktiskt i undervisningen.

39 REFERENSER

Agélii Genlott, A. & Grönlund, Å. (2013) Improving literacy skills through learning

reading by writing: The iWTR method presented and tested. Computers & Education.

Volume 67, september 2013, sid 98–104.

Ahl, H. (2004). Motivation och vuxnas lärande. En kunskapsöversikt och

problematisering. Myndigheten för skolutveckling. Stockholm: Liber.

Ahlbäck, T. (2018). Digitala skrivtavlor-Till vad, hur och varför? Doktorsavhandling: Linnéuniversitetet.

Beach, D. & Lahelma, E. (2003). Democratic Education-Ethnographic Changes. Tuffnell press.

Björndal, CR P. (2002). Det värderande ögat. Oslo: Gyldendal Akademisk.

Blomgren, J. (2016). Den svårfångade motivationen. Doktorsavhandling: Göteborgs Universitet.

Buskqvist, U. & Enochsson, A-B. (2012). Digital kompetens som förutsättning och

lärandemål i nätbaserad lärarutbildning. Karlstads Universitet.

Carlberg, G. (1994). Dynamisk utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och Kultur. Cuban, L. (2001). Oversold and underused: Computers in the classroom. Cambridge, MA: Harvard University Press.

Creswell, J.W. (2014). Research Design. Qualitative, Quantitative, and Mixed Methods

Approaches. Sage Publications, Inc.

Diaz, P. (2014). Arbeta formativt med digitala verktyg. Dimograf, Poland: Studentlitteratur.

Dewey, J. (1897). Mitt pedagogiska credo. IT. Kroksmark. (2003). Den tidlösa

pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.

Erstad, O. (2009). Addressing the Complexity of Impact – a Multilevel Approach

Towards ICT in Education. I F. Scheuermann och P. Francesc (red) Assessing the Effects of ICT in Education. Indicators, criteria and benchmarks for international comparisons. sid 21–40. JRC, European Commission.

http://www.rcc.gov.pt/SiteCollectionDocuments/EfectsICTinEducation-OCDE2009.pdf Fejes, A. & Thornberg, R.(red.). (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök.uppl.) Stockholm: Liber.

Findahl, O. (2013). Svenskarna och internet. Göteborgstryckeriet.

Giota, J. (2013). Individualiserad undervisning i skolan, en forskningsöversikt ur

40

Grönlund, Å. (2014). Att förändra skolan med teknik, bortom en dator per elev. Stockholm: TMG.

Grönlund, Å. Andersson, A. Wiklund, M. (2014). Unos Uno årsrapport 2013. Örebro universitet.

Hargreaves, A. (2004). Läraren i kunskapssamhället: i osäkerhetens tidevarv. Lund: Studentlitteratur.

Hattie, J.C. (2009). Visible Learning: A Synthesis of Over 800 meta-analyses relating to

achievement. London: Routledge.

Hsieh, H-F. & Shannon, S. (2005). Three Approaches to Qualitative Content Analysis.

Qualitative Health Research:15(9), 1277-1288. Doi: 10.1177/1049732305276687

Hultin, E. & Westman, M. (2014). Att skriva sig till läsning. Malmö: Gleerups. Hylén, J. (2013). Digitalisering i skolan – en kunskapsöversikt. Ifous rapportserie 2013:1. Stockholm: Ifous.

Jenner, H. (1987). Motivation hos missbrukare och behandlare i ett pedagogiskt

perspektiv. Lund: Studenlitteratur.

Kjällander, S. (2014). En dator per elev. Lund: Studentlitteratur.

Kroksmark, T. (2001). Lärandets stretchadhet: Lärandets digitala mysterium i En -till- En-miljöer i skolan. Didaktisk tidskrift 20(1),1-22.

Kroksmark, T. (2011). Lev S. Vygotskij. I T Kroksmark. (Red). (2011). Den tidslösa

pedagogiken (s.445-470). Lund: Studentlitteratur.

Kroksmark, T. (2013). Den trådlösa pedagogiken. Lund: Studentlitteratur. Kvale, S. & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lantz-Andersson, A. & Säljö, R. (2014). Lärare i den uppkopplade skolan. Polen:

Gleerups Utbildning AB.

Ljung-Djärf, A. Åberg-Bengtsson, L. Ottosson, T. (2005). Ways of relating to computer

use in pre-school activity. Ingår i: International Journal of Early Years Education, ISSN

0966-9760, E-ISSN 1469-8463, Vol.13, nr 1, s.29-41.

Nordenbo, S-E

.

learning in primary and lower secondary schools. Copenhagen: Aarhus University

41

Pihlgren, A. (2012). Demokratiska arbetsformer. Lund: Studentlitteratur.

Puentedura, R. (2006). As We May Teach: Educational Technology, From Theory Into

Practice. Online Sound Apple.

Salavati, S. (2016). Use of Digital Technologies in Education. Växjö: Linnaus university press.

Samuelsson, U. (2014). Digital (o)jämlikhet: IKT-användning i skolan och elevers

tekniska kapital. Doktorsavhandling: Jonkoping University.

SFS 2010:800. (2014). Ny skollag i praktiken. Lagen med kommentarer fjärde

upplagan. Svensk facklitteratur.

Skolinspektionen. (2012). Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning. Hämtad från Skolinspektionen 2019-02-12.

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsgra nskningar/2012/it/pm-it-iundervisningen.pdf

Skolverket. (2016). IT-användningen och IT-kompetens i skolan Hämtad 2018-12-29. https://www.skolverket.se/publikationer?id=3005Utvärderingsavdelningen

Skolverket. (2017a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

2011: reviderad 2017. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2017b). Få syn på digitaliseringen på grunskolenivå – Ett

kommentarsmaterial till läroplanerna för förskoleklass, fritidshem och grunskoleutbildning. Stockholm: Skolverket.

Säljö, R (2014). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Thomson, M. & Wery, J. (2013). Motivational strategies to enhance effective learning

in teaching struggling students. NASEN.

Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber.

Utbildningsdepartementet (2017). Nationella digitaliseringsstrategier för skolväsendet. Hämtad 2019-04-11.

https://www.regeringen.se/4a9d9a/contentassets/00b3d9118b0144f6bb95302f3e08d11c/nationel l-digitaliseringsstrategi-for-skolvasendet.pdf

Utbildningsutskottet. (2016). Digitalisering i skolan – dess påverkan på kvalitet,

likvärdighet och resultat i utbildningen. Riksdagstryckeriet, Stockholm.

Vetenskapsrådet. (2011). Forskningsetiska principer inom humanistiskt-

samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2018-12-29.

42

Wilson, C. Grizzle, A. Tuazon, R. (2011). Medie- och informationskunnighet i skolan

BILAGA 1

Intervjuguide

Hur länge har du varit verksam lärare? Hur länge har du jobbat på skolan?

Hur ser det ut med den digitala utrustningen på skolan? Activeboard/clevertouch, surfplattor, datorer, dokumentkamera, annat, speciella program, appar, mm

Forskningsfrågor

Digitala redskap i undervisningen

Vilka digitala redskap använder du dig av i din undervisning?

Hur använder du digitala redskap och tjänster (program, appar, mm) i din undervisning? Kan du beskriva ditt arbete? Ge exempel?

Varför använder du dessa hjälpmedel?

Digitalisering och ökad motivation för lärande

Upplever du att de digitala redskapen och tjänsterna ökar motivationen hos eleverna? I vilka situationer i så fall?

Vilka digitala redskap anser du motiverar mest? Varför tror du att just dessa motiverar mest? Hur ser du att eleverna blir motiverade?

Avslutande frågor

Vad innebär digitalisering för dig?

Vilka nackdelar och fördelar kan du se med digitaliseringen i skolan? Har din lärarroll förändrats i och med digitaliseringen? Hur?