Vidare forskning

För att inkludera SUM-elever på en kunskapsmässig nivå är vidare forskning inom området specialpedagogik viktigt och relevant med anledning av att öka kunskapen om hur

specialundervisning bör genomföras. Förslagsvis skulle metoden observation kunna vara av relevans för en liknande studie. Observation av klasslärare/specialpedagog/speciallärare kan vara av vikt med anledning av att synliggöra pedagogers arbetssätt samt en eventuell observation av SUM-elever för att synliggöra deras delaktighet i olika konstellationer. Syftet med att observera SUM-elever är att synliga om det finns ett samband mellan elevers kunskapsmässiga inkludering

och deras placering. Sammanfattningsvis skulle en kombination av intervju-och observationsstudie kunna synliggöra vad lärare menar samt hur de gör i verkligheten.

8. Slutord

I inledningen synliggjordes svårigheten för lärare att i klassrumsundervisningen bemöta elever på deras individuella nivå för att möjliggöra att elever uppnår de uppsatta målen i slutet av årskurs 3. En situation med eleven Eric presenterades där det framkom att Eric inte förstår sig på matematik. Vi ställde oss frågande till hur pedagoger och skolledning går vidare med detta. För att synliggöra pedagoger och skolledningens syn på specialpedagogik användes tre specialpedagogiska perspektiv (Nilholm, 2007; 2012) tillsammans med inkluderingsbegreppet (Svenska Unescorådet, 2006). Det visade sig utifrån studiens resultat att vissa informanter inte endast upplevde känslan av

frustration kring otillräcklighet i mötet med SUM-elever, utan även att läroplanen ställer orimliga krav på dessa elever. I resultatet framkom dessutom att skolor genomför specialundervisning på skilda sätt och att synen på inkludering och delaktighet skiljer sig mellan skolorna. Utifrån studiens resultat synliggörs att olika tillgång till resurser påverkar hur specialundervisning genomförs på skolor samt synen på elevers delaktighet. Detta påverkar i sin tur idéen om att den svenska skolan ska vara en skola för alla som enligt Haug (1998) innebär att alla elever ska befinna sig i gemenskapen. Vår känsla utifrån resultatet är att deltagande skolor ständigt hamnar i

dilemman. Det med anledning av att lärare varken känner sig eller anses tillräckliga i mötet med SUM-elever för att uppnå en kunskapsmässig inkludering, samtidigt finns en önskan och en strävan att alla elever ska befinna sig i klassrummet under skoltid.

Sammanfattningsvis bör pedagoger och skolledning göra en kartläggning av Erics situation för att utifrån den erbjuda stöd i form av extra anpassningar och eventuellt särskilt stöd (Skolverket, 2014; 2019). Hur specialundervisning genomförs skiljer sig dock mellan skolor beroende på tillgång till resurser, och det specialpedagogiska perspektiv som råder på skolan.

Framgångsfaktorer studien redogör för är att upptäcka elever i svårigheter i ett tidigt skede samt vikten av kompetenta pedagoger. Avslutningsvis är det mest framgångsrika arbetssättet enligt studiens resultat och tidigare forskning en-till-en-undervisning samt att arbeta med elevers attityd till ämnet och tilltro till sin matematiska förmåga.

Avslutningsvis har detta examensarbete författats och genomförts i kollaboration mellan Frida Thelenius och Hanna Bäckman under höstterminen 2018 och vårterminen 2019. Studiens författare har bidragit i samma utsträckning i utformningen av examensarbetet.

Referenslista

Ahlberg, A. (1995). Barn och matematik: problemlösning på lågstadiet. Lund: Studentlitteratur. Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.

Ahlberg, A. (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. (2., [förändrade] uppl.) Stockholm: Liber.

Ainscow, M. (1998). Would it work in theory? Arguments for practitioner research and theorising in the special needs field, in: I. C. Clark, A. Dyson & A. Millward (Eds) Theorising special

education (London, Routledge), 123–137.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber ekonomi

Butterworth, B. & Yeo, D. (2004). Dyscalculia guidance: helping pupils with specific learning

difficulties in maths. London: David Fulton.

Dahlgren, L.O. & Johansson K. (2015). Fenomenografi. I Fejes A. Thornberg R. (red), Handbok i

kvalitativ analys (s.122-133). Stockholm: Liber AB.

Emanuelsson, I., Persson, B. & Rosenqvist, J. (2001). Forskning inom det specialpedagogiska

området: en kunskapsöversikt. Stockholm: Statens skolverk.

Fredriksson, L.M. (2018). Pedagog som tagit ställning. Hämtad 2019-01-16 från

https://www.hb.se/Forskning/Aktuellt/Magasin-1866/Personportratt/Pedagog-som-tagit-stallning/

Grynova, M & Kalinichenko I. (2018). Trends in Inclusive Education in the USA and Canada.

Comparative Professional Pedagogy 8(2) 28-34 Doi: 10.2478/rpp-2018-0016

Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: specialundervisning. Stockholm: Statens skolverk. Haug, P. (1999). Utvikling og motseiingar i forskningsfeltet. I. P. Haug, J. Tøssebro & M. Dalen (red.). Den mangfaldige spesialundervisninga. Status for forskning om specialundervisning. Oslo: Universitetsforlaget.

Jakobsson, I. & Nilsson, I. (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm: Natur & Kultur

Johansson, B. & Svedner, P.O. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. (5. uppl.) Uppsala: Kunskapsföretaget

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. uppl). Lund: Studentlitteratur

Landerl, K., Bevan, A. & Butterworth, B. (2004). Developmental dyscalculia and basic numerical capacities: A study of 8-9-year-old students. Cognition, 93(2), 99-125.

doi:10.1016/j.cognition.2003.11.004

Lunde, O. (2011). När siffrorna skapar kaos: matematiksvårigheter ur ett specialpedagogiskt perspektiv. (1. uppl.) Stockholm: Liber

Lundqvist, J., Westling Allodi, M. & Siljehag, E. (2015). Inclusive education, support provisions and early childhood educational pathways in the context of Sweden: a longitudinal study.

International Journal of special education 30(3), 3-16

Malmer, G. (2002). Bra matematik för alla. Nödvändig för elever med inlärningssvårigheter. Lund: Studentlitteratur AB.

McIntosh, A. (2008). Förstå och använda tal: en handbok. (1. uppl.) Göteborg: Nationellt centrum för matematikundervisning (NCM), Göteborgs universitet.

Nilholm, C. (2006a). Möten?: Forskning om specialpedagogik i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Nilholm, C. (2006b). Special education, inclusion and democracy. European journal of special

needs education, 21(4), 431-445. Doi: 10.1080/08856250600957905

Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. (2., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter: en pedagogisk utmaning. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Nilholm, C. & Göransson, K. (2013). Inkluderande undervisning: vad kan man lära av

Organization for Economic Cooperation and Development. (2018). Data. Hämtad 2019-03-13 från http://www.oecd.org/pisa/data/#

Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och

rapportera en undersökning. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur.

Persson, B. (1998). Den motsägelsefulla specialpedagogiken - Motiveringar, genomförande och

konsekvenser. Specialpedagogiska rapporter n11. Göteborgs universitet. Institutionen för

specialpedagogik.

Persson, B. (2007). Svensk specialpedagogik vid vägskäl eller vägs ände? I: Björck-Åkesson, E. & Nilholm, C. (red.) (2007). Reflektioner kring specialpedagogik. Sex professorer om

forskningsområdet och forskningsfronterna. s.52-65. Stockholm: Vetenskapsrådets rapportserie

5:2007.

Persson, B. (2013). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. (3., omarb. uppl.) Stockholm: Liber.

Prop. (1999/2000:135). En förnyad lärarutbildning. Hämtad 2019-01-31 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/en-fornyad-lararutbildning_GN03135/html

Runström Nilsson, P. (2012). Pedagogisk kartläggning: att utreda och dokumentera elevers

behov av särskilt stöd. (2. uppl.) Malmö: Gleerups utbildning.

Schleicher, A. (2017). Seeing education through the prism of PISA. Eur J Educ. 2017;52:124-130. Doi: 10.1111/ejed.12209

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 2018-12-12 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800

Skolverket. (2013). Forskning för klassrummet. Stockholm: Fritzes. Hämtad 2019-01-31 från

https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-v2/document/path/larportalen/material/4_Kollegialtlarande/dokument/Puff/Forskning_for_kla ssrummet.pdf

Skolverket. (2014). Skolverkets allmänna råd med kommentarer: Arbete med extra

anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Hämtad 2018-12-12 från

https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5cdfa2899/55 935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf3299.pdf?k=3299

Skolverket. (2018a). Bedömningsportalen. Hämtad 2019-04-10 från https://bp.skolverket.se/web/bs_gr_grgrmat01_1-3/information

Skolverket. (2018b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011

reviderad 2018. Hämtad 2018-12-10 från

https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet Skolverket. (2019). Extra anpassningar och särskilt stöd i skolan. Hämtad 2018-12-12 från https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/extra-anpassningar-och-sarskilt-stod-i-skolan

SOU 1999:63. Att lära och leda. En lärarutbildning för samverkan och utbildning. Stockholm: Utbildningsdepartementet

Ström, K. (2013). Excellens, likvärdighet och fokus på lärande – ett finländskt perspektiv på inkludering. Paideia, tidskrift for proffesionell paedagogisk praksis, pp 30-39 (4). Hämtad 2019-02-06

från https://fduv.fi/Site/Data/2594/Files/skola%20och%20utbildning/Excellens%2C%20likvaerd ighet%20och%20fokus%20pa%20laerande_Kristina%20Stroem_2013.pdf?fbclid=IwAR0Hmb4b 5P0ceu5zEggSON63XhiZlajnKZw5eTQgF4qNaNRoAJwrc03t2cw

Svenska Unescorådet. (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Svenska Unescorådets skriftserie 2/

2006. Hämtad 2019-01-31 från http://www.unesco.se/wp-content/uploads/2013/08/Salamanca-deklarationen1.pdf

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Umeå kommun. (2018). Stöd för elever med svårigheter i matematik i årskurs 6-9. Hämtad 2018-12-12 från

https://www.umea.se/umeakommun/utbildningochbarnomsorg/kvalitetsarbeteochutvecklingspr ojekt/matematiksatsningen/umemattenu.4.4909c83212664e128b980002646.html

Utbildningsdepartementet. (2000). Från dubbla spår till Elevhälsa — i en skola som främjar lust

att lära, hälsa och utveckling (SOU 2000:19). Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet.

Whyte, J.C. & Bull R. (2008). Number games, magnitude representation, and basic number skills

in preschoolers. Developmental Psychology 44(2), 588–96. Doi: 10.1037/0012-1649.44.2.588

Youmans, S., Coombs, A. & Colgan. L. (2018). Early Childhood Educators’ and Teachers’ Early Mathematics Education Knowledge, Beliefs, and Pedagogy. The Canadian Journal of Education

Bilagor